studiehandbok@lith
 

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

 
År: 2017
 
Kandidatutbildning i innovativ programmering, 180 hp
/ Programming /
 
Programmets syfte/vision
En kandidat från Innovativ programmering (IP) har utvecklat sin individuella förmåga att utveckla program, dels på egen hand och dels tillsammans med andra genom olika typer av gruppverksamheter. Kandidaten behärskar ett stort antal programmeringstekniker, språk och plattformar och är väl rustad för att kunna utveckla mjukvara för många olika tillämpningar. Kandidaten har utvecklats och fått erfarenhet genom utförande av ett flertal projekt, som kan redovisas i en personlig projektportfölj.
 
Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en kandidat från IP-programmet ha följande kunskaper och färdigheter:
  • Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper

  • Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen:
    En kandidat från IP-programmet har en grundläggande förståelse för diskret matematik och dess tillämpning inom programmering.

    Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen:
    En kandidat från IP-programmet behärskar ett område där programmering är det centrala, orienterat mot själva programmeringsdisciplinen, dvs hantverket. Innehållsmässigt ingår programspråk och programmering, programutvecklingsmetoder, webbprogrammering och interaktiva system, arkitekturer för programsystem, algoritmer, databaser samt verktyg som kompilatorer och utvecklingsverktyg. Kandidaten har kännedom om programmeringsområdets vetenskapliga grund.

    Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen:
    En kandidat från IP-programmet har fördjupade kunskaper inom mjukvarusystem och programvaruutveckling samt kännedom om aktuella forskningsfrågor.

  • Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

  • Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning:
    Med stöd av verktyg, metoder och teknisk kunskap kan en kandidat från IP-programmet identifiera, formulera och modellera programvarutekniska problem.

    Experimenterande och kunskapsbildning:
    En kandidat från IP-programmet har förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området både från vetenskapliga och andra källor såsom industriella rapporter och öppen källkod.

    Systemtänkande:
    En kandidat från IP-programmet har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla mjukvarusystem och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.

    Individuella färdigheter och förhållningssätt:
    En kandidat från IP-programmet visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. Studenten har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

    Professionella färdigheter och förhållningssätt:
    En kandidat från IP-programmet kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att hålla sig informerad om professionens utveckling.

  • Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

  • Att arbeta i grupp:
    En kandidat från IP-programmet ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupprojekt är IP-kandidaten förberedd att tillsammans med kollegor med olika erfarenhet bidra till teknisk utveckling.

    Att kommunicera:
    En kandidat från IP-programmet har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera, värdera och argumentera kring resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift.

    Att kommunicera på främmande språk:
    Studenten ska på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet.

  • Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav

  • Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling:
    En kandidat från IP-programmet har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll i samhället och beaktar ekonomiskt och samhälleligt hållbar programutveckling med användaren i fokus.

    Företags- och affärsmässiga villkor:
    En kandidat från IP-programmet har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.

    Att planera system:
    En kandidat från IP-programmet har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter i ett nära samarbete med kunder.

    Att utveckla system:
    En kandidat från IP-programmet har god kunskap inom agil systemutveckling och har tillämpat olika agila metodiker inom olika projekt under utbildningen. En IP-kandidat har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

    Att realisera system:
    En kandidat från IP-programmet har goda erfarenheter av att implementera mjukvarusystem där testning ingår som en naturlig del.

    Att ta i drift och använda system:
    En kandidat från IP-programmet har erfarenhet av installation och underhåll av datorsystem.
 
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6.
 
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv.
 
Programmets organisation
Programmet har gemensamma kurser under de fyra första terminerna. Genomgående för alla terminer är att de innehåller projektarbete. Under sista året finns utrymme för att fördjupa sig mer i det studenten finner speciellt intressant.

Terminerna organiseras övergripande så att projekt och kurser koordineras.

Ämneskurserna (dvs de kurser som inte är projektkurser) drivs normalt i traditionell pedagogisk form med en mix av föreläsningar och laborationer. Kurserna har oftast en tillämpad karaktär med stort inslag av teknik och teknisk programvaruinnovation. Stor vikt läggs vid att kurser och projekt flätas samman väl.

För projektdelen av IP tar vi även intryck från hur man arbetar inom andra mer traditionella kreativa utbildningar. Projekten bedrivs löpande inom utbildningen inom en gemensam community som sträcker sig mellan årskullarna. Studenterna ska mötas on-campus men samtidigt utnyttja det senaste inom internetbaserade kommunikationsverktyg för att stödja denna IP-community online.

Projekten anknyter till parallella eller tidigare lästa kurser. Uppgifterna följer de tillämpningsområden som valts ut för utbildningen. Arbetsformerna varierar så att man får tillfälle att arbeta både ensam, i par, och i grupp. Att lära sig lyssna på användare, kunna ta emot en beställning och att lära av och samverka med andra grupper betonas som extra viktigt. Projekten följer den i dagsläget bäst lämpliga metodiken för olika projekt, vilket idag återfinns bland annat inom den s.k. agila metodiken för mindre företag och grupper.

Projektdelen ställer krav både på resultat och också genomförande. För att säkerställa kvalitén på genomförandet är vissa moment obligatoriska. T.ex. obligatorisk närvaro och att man gör ett obligatoriskt antal timmar med egen programmering i olika projekt.

 
Programmets innehåll
Undervisning i IP består av programmeringsnära ämnen tillsammans med omfattande egen programmering och systemhantering. Betoningen ligger på att omsätta en avgränsad men högst användbar teori genom omfattande utveckling av den egna hantverkarkompetensen. Den kunskap som lärs ut drivs ända fram till yrkesmässigt användbar förmåga. Ämnena väljs baserat på vilka tillämpningar som bedöms som industriellt relevanta när studenten går ut i arbetslivet.

Studenten kommer gradvis bygga upp sin egen portfolio av arbete. Vi understöjer detta genom att studenterna får bygga upp sin egen miljö online där de hela tiden får paketera och presentera sina resultat via sin portfolio. Vid utbildningens slut finns kandidatens portfolio redan online och är väl presenterad. Portfoliobyggandet är också en viktig pedagogisk poäng som blir en röd tråd rent konkret resultatmässigt i utbildningen.

 
Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För tillträde till examensarbetet krävs minst 135 högskolepoäng inom programmet.
 
Profiler/inriktningar
Under de två första läsåren finns en hög grad av valfrihet inom ramen för studenternas projekt, men kurser och projekt är gemensamma. Under tredje läsåret finns ytterligare utrymme för personlig profilering.
 
Examensarbete
Examensarbete för kandidatexamen omfattar 16 högskolepoäng. För IP kommer examensarbetet att utgöra den sista delen i strimman av projekt. Tidigare projekt kommer träna studenten på de olika delmoment som till sist ska göras tillsammans i avslutningsprojektet.

För tillträde till examensarbete, se Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs.
 
Examenskrav
För att uppfylla kandidatexamen inom huvudområdet Programmering, 180 hp, skall studenten ha fullgjort
  • kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 180hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
  • kursfordringar om 90 hp inom huvudområdet Programmering. Däri skall ingå:
    • kurser om minst 18 hp på G2-nivå.
    • examensarbete om minst 15 hp på G2-nivå.
  • kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden. Examensbenämningen är Kandidatexamen i programmering.
 

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet


Informationsansvarig: TFK , val@tfk.liu.se