Programmet karakteriseras av kunskap som vilar på matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom det valda teknikområdet. En tydlig progression präglar programmet. En ingenjör från programmet kan modellera, simulera och utvärdera och ska kunna utforma produkter, processer och system. Programmet är på detta sätt industriellt relevant. Efter examen från programmet utmärks ingenjörerna av att de kan arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som deltagare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle. Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning.

Efter genomgången utbildning förväntas en högskoleingenjör i elektronik ha följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt:

Teknisk kunskap och ingenjörstänkande (Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper)

• Utbildningen ger förmåga att tillämpa och delta i utveckling av modern ingenjörsteknik med utgångspunkt från en matematisk naturvetenskaplig modellsyn
• En högskoleingenjörsexamen från LiTH innebär en bred utbildning inom teknikområdet med en tydlig fördjupning inom en inriktning/profil
• Studenterna är väl förberedda för studier på avancerad nivå samt är orienterade om aktuell forskning inom området
• Utbildningen ger kunskaper och färdigheter inom matematik, programmering, analog och digital elektronik, datorers konstruktion och funktion, mätteknik, reglerteknik och telekommunikation, samt fördjupade kunskaper inom något av områdena elektronikkonstruktion,medicinsk teknik eller inbyggda system.
• Elektronikingenjören förbereds för yrkesverksamhet inom områden där informationsteknik och avancerade elektroteknisk utveckling förekommer.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
Utbildningen ger

• träning i att identifiera och formulera problem samt inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för dess lösning
• förmåga att modellera och analysera tekniska system på ett ingenjörsmässigt sätt
• förmåga att genomföra experiment och laborationer inom teknikområdet
• kunskaper och färdigheter inom icke tekniska ämnen av betydelse för yrkesverksamheten
• förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till användning av ny teknik samt förmåga att se sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
Utbildningen ger träning i att

• samverka och kommunicera med såväl tekniker som icke tekniker
• använda facklitteratur och facktermer på engelska
• initiera, planera, leda och utvärdera grupparbeten eller projekt

Identifiering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och villkor
Utbildningen

• syftar till att uppehålla och utveckla den kompetens som fordras för att effektivt och tidsenligt utnyttja teknik i samhällets och individens tjänst
• ger kännedom om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö
• ger insikt om affärsmässiga och företagsmässiga villkor
• ger kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. att kunna specificera krav, planera, utveckla, realisera och driftsätta tekniska system

Samtliga högskoleingenjörsprogram vid LiTH innehåller minst 24 hp matematik och är utformade så att även kraven för teknologie kandidatexamen uppfylls.

• Programmet har gemensamma kurser under de tre första terminerna.
• Under de återstående terminerna läses obligatoriska och valbara kurser baserat på vald inriktning.
• Genom lämpliga val av kurser kan studenten fördjupa sig inom bl a elektronikkonstruktion, inbyggda system eller medicinsk teknik
• Programmet avslutas med ett examensarbete, omfattande 16 högskolepoäng, som presenteras och försvaras vid ett förannonserat seminarium.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o) eller valbara (v) för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ.

För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation.

I examen får ingå 8 hp valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen.

I början av programmet läses grundläggande kurser i matematik, datateknik samt programspecifika ämnen. På utbildningen studeras informationsöverföringens grunder och olika system. Såväl digital som analog teknik behandlas. Studenterna modellerar, simulerar och bygger egna testsystem som hjälper dem att förstå hur större system fungerar.

Muntlig och skriftlig kommunikation tränas också, eftersom en modern ingenjör måste kunna formulera sig väl och kommunicera med många olika människor. För att kunna förstå ekonomiska och organisatoriska hänsynstaganden kompletteras de tekniska kurserna med kurser i bl.a. ledarskap och industriell ekonomi.

För att studenten skall kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade.

De studenter som inte uppfyller poäng- och/eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.

Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift och omfattar 16 hp, vilket motsvarar en tid av ca 11 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid två ytterligare presentationer av examensarbeten skall också genomföras.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

För att erhålla högskoleingenjörsexamen i elektronik (och för att uppfylla kraven för teknologie kandidatexamen enligt fakultetsstyrelsens beslut inom valt huvudområde) skall studenten med godkänt resultat ha genomfört följande moment:

• programmets obligatoriska kurser
• valbara kurser samt examensarbete så att kravet på 180 hp uppfylls
• 90 hp inom huvudområdet varav minst 18 hp kurser på G2-nivån
• 24 hp matematik
• examensarbete omfattande minst 15hp på G2-nivån (eller motsvarande) examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.

För antagna 2011 eller senare gäller även nedanstående krav på kurser för att uppfylla programmets mål:

• Samhälleliga behov och villkor (MTS)
  skall minst 4 hp vara godkända av följande kurser;
  • TKMJ24 Miljöteknik
  • TKMJ15 Miljömanagement
  • TGTU01 Teknik och etik
  • TGTU49 Teknikhistoria

För studier utomlands inom tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Examensbenämningar är Högskoleingenjör i elektronik och Teknologie kandidat i elektroteknik.