• Civilingenjörsprogrammet i medicinsk teknik utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle.
• En civilingenjör i medicinsk teknik har förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern medicinsk teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv, hälsovård och samhälle.
• Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan MED-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör i medicinsk teknik ha följande kunskaper och färdigheter:

Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
MED-ingenjören har en solid grund i matematik, fysik och medicinsk teknik och kan, utgående från breda och djupa kunskaper inom dessa områden, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem

• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  En MED-ingenjör har en stark grund i matematik, vilket innefattar kunskaper i såväl grundläggande ämnen som analys och linjär algebra, vektor- och fourieranalys. I den matematiska grunden ingår även kunskaper inom sannolikhetslära och matematisk statistik. MED-ingenjören har också solida kunskaper inom fysik och kan beskriva och modellera fenomen inom vågfysik, mekanik, elektromagnetism och termodynamik. En MED-ingenjör har också gedigna kunskaper inom de områden inom medicin som behövs för att förstå den medicinska teknikens roll. Till dessa områden hör bl a anatomi, fysiologi, biokemi, cellbiologi och biosensorer. En MED-ingenjör kan använda matematik, fysik och biologi som verktyg för att strukturera, abstrahera och modellera problem inom medicinsk teknik.
• Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  En MED-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom medicinsk teknik. Detta innebär att:
  • MED-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från fysik och medicinsk teknik för att analysera och utveckla tekniska system inom det medicintekniska området. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
  • En MED-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller. MED-ingenjören har kunskaper och färdigheter i objektorienterad programutveckling.
  • En MED-ingenjör kan hantera de begrepp och matematiska modeller som krävs för att hantera linjära dynamiska system i samverkan med deterministiska signaler inom signalanalys och reglerteknik.
• Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
  En MED-ingenjör har fördjupade tekniska kunskaper inom en vald masterprofil. Masterprofilen innehåller kurser omfattande 36 – 54 högskolepoäng och består av kurser inom ett väldefinierat tekniskt område, där en av kurserna är en projektkurs. Programmets masterprofiler är:
  • Medicinsk bildanalys och visualisering
  • Medicintekniska modeller
  • Medicintekniska material

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  MED-ingenjören kan, med stöd av verktyg och metoder från matematik, teknisk fysik och medicinsk teknik, identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
• Experimenterande och kunskapsbildning
  En MED-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. MED-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
• Systemtänkande
  MED-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kan kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
• Individuella färdigheter och förhållningssätt
  En MED-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. MED-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
• Professionella färdigheter och förhållningssätt
  MED-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

• Att arbeta i grupp
  En MED-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innefattar att han/hon
  • har kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp
  • känner till hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp
  • därigenom äger förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt
  • har förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen
• Att kommunicera
  MED-ingenjören ska kunna
  • kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker
  • lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål
  • presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt
• Att kommunicera på främmande språk
  MED-ingenjören ska på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  En MED-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En MED-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt och kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
• Företags- och affärsmässiga villkor
  MED-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
• Att planera system
  MED-ingenjören har kunskap och färdighet i
  • att kravsätta system och produkter, så att vederbörande kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta
  • modellera produkter och system samt utvärdera dessa mot krav
• Att utveckla system
  En MED-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner och system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. MED-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
• Att realisera system
  En MED-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
• Att ta i drift och använda
  MED-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.

Utbildningen inleds för samtliga studerande på programmet med grundläggande kurser i matematik, fysik, anatomi och fysiologi, medicinsk teknik, systemteknik och programmering. Dessa kurser ger en god bas för både fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling.

Utbildningen

• termin 1-6 är gemensam för samtliga studerande.
• fr o m termin 7 följer den studerande en masterprofil. Masterprofilerna består av ett antal för masterprofilen specifika kurser.
  Vilka kurser som är obligatoriska respektive valfria för masterprofilen anges i programplanerna det år studenten påbörjar masterprofilen. Utöver dessa kurser ska ett antal valbara kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls.

Alla kurser i MED-programmets programplan (utom frivilliga kurser ) för termin 7-9 får läsas som valbara av samtliga studerande vid programmet oberoende av masterprofil. Frivilliga kurser får läsas, men ej räknas med i de 300 hp som krävs för examen.

Basen i civilingenjörsprogrammet i medicinsk teknik utgörs av matematiska, natur- och teknikvetenskapliga ämnen. Dessa ämnen ger kunskaper om hur man med matematisk metodik modellerar och analyserar fysikaliska och tekniska system. De ger också grunden till att kunna tillgodogöra sig och tillämpa metoder och verktyg för konstruktion av tekniska system inom medicinsk teknik. I en rad projektkurser tillämpas de teoretiska kunskaperna och träning i att genomföra projekt på ett professionellt sätt. Även teamwork och språklig kommunikation tränas.

Programmet innehåller flera masterprofiler som alla knyter an till aktuell forskning vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet och utvecklas i takt med den. I varje masterprofil ingår en projektkurs som ger träning i ingenjörsarbete. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• För tillträde till en kandidatprojektkurs på programmet gäller:
  • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav skall vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
  • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav skall vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras. För detaljer, se regelverk.
• För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7.
  De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
• För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 högskolepoäng inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser i termin 1 till och med 6 är avslutade samt 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet.

Allmänt:

• En masterprofil omfattar 54 hp, varav 48 hp består av obligatoriska kurser (däribland en CDIO-projektkurs) och 6 hp är valbara. Vilka kurser som är obligatoriska respektive valbara framgår av programplanen.
• Masterprofilerna påbörjas termin 7.
• Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för masterprofilerna.
• Examensbeviset anger namnet på masterprofilen som inriktning.

Inom utbildningsprogrammet för medicinsk teknik finns flera masterprofiler. Masterprofiler kan med tiden variera och aktuella masterprofiler anges varje år i programplanen .

Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell masterprofil. Individuell masterprofil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnd efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell masterprofil ska vara motiverad. Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

• IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.

Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för medicinsk teknik är teknisk fysik, elektroteknik samt medicinsk teknik.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i medicinsk teknik 300 hp, ska studenten ha

• godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
• följt en profils regelverk för masterprofilkurser alternativt följt en individuell masterprofil
• godkänt resultat på ekonomikurser minst 6 hp
• godkänt resultat på MTS-kurser minst 6 hp
• godkänt resultat på valbara kurser så att kravet på 300 hp uppnås
• ett godkänt kandidatprojekt omfattande minst 15 hp (gäller antagna ht11 och senare)
• godkänt resultat på 90 hp på avancerad nivå. Däri ska ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom det valda huvudområdet
• ett godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik

Särskilda kurskrav

För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling (MTS)
  ska minst 6 hp läsas med godkänt resultat bland kurserna
  • TKMJ24 Miljöteknik
  • TKMJ15 Miljömanagement
  • TGTU01 Teknik och etik
  • TGTU49 Teknikhistoria
  • TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar
• Företags- och affärsmässiga villkor
  ska minst 6 hp läsas bland kurserna
  • TEAE01 Industriell ekonomi
  • TEAE04 Industriell ekonomi och organisation
  • TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter
• Att kommunicera på främmande språk
  ska något av följande krav vara uppfyllt
  • Godkänt examensarbete skrivet på engelska (eller annat främmande språk)
  • Godkänt resultat på kurs i engelska (eller annat främmande språk) om minst 6hp
  • Utlandsstudier knutna till utbildningen under minst ett halvt år i icke-skandinaviskt land. Minst 30 hp ska ha tillgodoräknats inom MED-programmet.

Från och med 2013 ingår obligatoriskt kandidatprojekt under termin 6