Innehåll | Regelverk och anvisningar

b1 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

b1.1 Utbildningsprogram

Vid LiTH anordnas följande utbildningsprogram

Antagning våren 2007 eller tidigare. Civilingenjörsutbildning 180 poäng Maskinteknik (M) Teknisk fysik och elektroteknik (Y) Teknisk fysik och elektroteknik-internationell (Yi) Industriell ekonomi (I) Industriell ekonomi-internationell (Ii) Datateknik (D) Teknisk biologi (TB) Informationsteknologi (IT) Elektronikdesign (ED) Kommunikations- och transportsystem (KTS) Medieteknik (MT) Kemisk biologi (KB) Magisterprogram (60/80 poäng) Advanced Computer Graphics (ACG) Applied Biology (APB) Molecular Electronics and Systems Design (MES) Intelligent Transport Systems (ITS) Matematisk-naturvetenskaplig utbildning 120/160 poäng Datavetenskap (C) Biologi Fysik Kemi Matematik Biologi/kemi med matematik Kemisk biologi Högskoleingenjörsutbildning 120 poäng Byggnadsteknik (BI) Industriella el- och IT-system (ES) Datateknik (DI) Elektroteknik (EI) Kemisk analysteknik (KA) Maskinteknik (MI) Medie- och kommunikationsteknik (MK) Teknisk logistik (TL) Öppen ingå (OI) (en termin, halvfart) Yrkeshögskoleutbildning 80 poäng Driftteknik (YHdt) Industriell elektronik (YHele) Övriga utbildningar Musikproducentutbildning (MU) 120p Grafisk design och kommunikation (GDK) 120p Carl Malmsten: Design- och hantverksutbildningar 120p Möbeldesign Möbelkonservering Möbeltapetsering Möbelsnickeri

Antagning hösten 2007 eller senare Civilingenjörsutbildning 300 hp Maskinteknik (M) Teknisk fysik och elektroteknik (Y) Teknisk fysik och elektroteknik-internationell (Yi) Industriell ekonomi (I) Industriell ekonomi-internationell (Ii) Datateknik (D) Teknisk biologi (TB) Informationsteknologi (IT) Elektronikdesign (ED) Kommunikations- och transportsystem (KTS) Medieteknik (MT) Kemisk biologi (KB) Design- och produktutveckling (DPU) Masterprogram 120 hp Advanced Computer Graphics (ACG) Affärsutveckling (AFU) Applied Ethology and Animal Biology (ETH) Biomedical Engineering (BME) Communication Electronics (COE) Computational Sciences (COM) Computer Science (CS) Computer Systems (COS) Control and Autonomous Systems (CAS) Ecology and the Environment (ECO) Energy and Environmental Engineering (ENV) Engeneering Biology (ENB) Engeneering Mechanics (ENG) Fysik och nanovetenskap (MFYS) Intelligent Transport Systems (ITS) Logistik (LOG) Management of Innovation and Product Development (INN) Manufacturing Management (MM) Matematik (MMAT) Materials Physics and Nanotechnology (MPN) Mechanical Engineering (MEC) Molecular Genetics and Physiology (MOL) Organic Electronics (OEL) Organisk syntes/läkemedelskemi (KOS) Produktionsekonomi (PEK) Protein Science (PRO) Software Engeineering and Management (SEM) System-on-Chip (Socware) (SOC) Wireless Networks and Electronics (WNE) Magisterprogram 60 hp Maskinteknik (MSK) Ergonomi (ERG) Matematisk-naturvetenskaplig kandidatutbildning 180 hp Datavetenskap (C) Biologi - (Bio) Fysik (Fys) Fysik och nanovetenskap (FyN) Kemi - molekylär design (Kem) Matematik (Mat) Kemisk biologi (KB) Högskoleingenjörsutbildning 180 hp Byggnadsteknik (BI) Industriella el- och IT-system (ES) Datateknik (DI) Elektronik (EL) Elektroteknik (EI) Kemisk analysteknik (KA) Maskinteknik (MI) Högskoleutbildning 120 hp Driftteknik (HU-DT) Elteknik och automation (HU-EA) Basår/bastermin Tekniskt-naturvetenskapligt basår, 60 hp Tekniskt-naturvetenskaplig bastermin, 30 hp Övriga utbildningar Matematiktermin - Övergång högskoleingenjör - civilingenjör, 30 hp Asienkunskap, (Japan alt. Kina) 60 hp Kandidatutbildning i grafisk design och kommunikation (GDK) 180 hp Kandidatutbildning i samhällets logistik (SL) 180 hp Kandidatutbildning i innovativ programmering (IP) 180 hp Kandidatutbildning i industriell ekonomi (IE) 180 hp Carl Malmsten: Design- och hantverksutbildningar 180 hp Möbeldesign (CM-DE) Möbelkonservering (CM-KO) Möbeltapetsering (CM-TA) Möbelsnickeri (CM-SN)

Inom ett utbildningsprogram kan finns flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar.

b1.3 Utbildningsplan - programmens upplägg och organisation

Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier, se följande beslut:

• Rektor LiU (pdf)
• FST 06/3- Beslut 1: Masterprogram (pdf)
• FST 06/4 - Beslut 2: Kurser
• FST 06/5 - Beslut 3: Poäng (pdf)
• FST 06/7 - Beslut 4: Utbildningsnivå (pdf)

Dessa beslut sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

• Utbildningsplanen definerar målen för utbildningsprogrammet.
• Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
• I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

b1.2 Examensfordringar

För antagna före 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2006 och tidigare. För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007.
Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut.

Ur högskoleförordningen 2006:

Högskolelagen 1 kap. 9 §
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

b 1.2.1 Krav för civilingenjörsexamen

Examensordningen SFS1998:1003

11. Civilingenjörsexamen

För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha

• tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet,
• förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshållning, miljö och ekonomi,
• förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå.

Fordringarna för civilingenjörsexamen vid LiTH är fullgjorda när den studerande har

• dels förvärvat minst betyget godkänd i de kurser jämte övningar och laborationer den studerande enligt föreskrifterna i respektive utbildningsplan skall läsa
• utfört ett examensarbete enligt föreskrifterna i avsnitt b3.1

Civilingenjörsutbildningen omfattar för antagna hösten 2006 och tidigare totalt 180 poäng.

b 1.2.9 Krav för civilingenjörsexamen 300 hp

Civilingenjörsutbildningen omfattar för antagna hösten 2007 och senare totalt 300 högskolepoäng. Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för resp. program.

b1.2.2 Generella krav för magister-, kandidat- och högskoleexamen

Utdrag ur "Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina" från beslut i Universitetsstyrelsen 1994-03-17.

1. Magisterexamen (Master of ...) 1.1 Bestämmelser i examensordningen 1.1.1 Omfattning Magisterexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån med godkänt resultat. 1.1.2 Mål De allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen samt de mål som respektive högskola bestämmer. 1.1.3 Övrigt För att erhålla magisterexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 20 poäng eller två om vardera minst 10 poäng. Detta/dessa skall ingå i huvudämnet. I huvudämnet får 40 poäng från forskarutbildning tillgodoräknas. I examensbeviset skall examens huvudsakliga inriktning anges. 1.2 Benämningar och lokala tillämpningsregler 1.2.1 Filosofie magisterexamen Huvudämnen: Bl.a. Biologi, Fysik, Kemi, Matematik, Datalogi. 2. Kandidatexamen (Bachelor of ...) 2.1 Bestämmelser i examensordningen 2.1.1 Omfattning Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat. 2.1.2 Mål De allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen samt de mål som respektive högskola bestämmer. 2.1.3 Övrigt För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i huvudämnet. I examensbeviset skall examens huvudsakliga inriktning anges. 2.2 Benämningar och lokala tillämpningsregler 2.2.1 Filosofie kandidatexamen Huvudämnen: Bl a Biologi, Fysik, Kemi, Matematik, Datalogi 3. Högskoleexamen (Diploma in ..) 3.1 Bestämmelser i examensordningen 3.1.1 Omfattning Högskoleexamen kan uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 80 poäng med viss inriktning enligt respektive högskolas närmare bestämmande. 3.1.2 Mål De allmänna målen i 1 kap. 9§ högskolelagen samt de mål som respektive högskola bestämmer. 3.1.3 Övrigt I examensbeviset skall examens huvudsakliga inriktning anges. 3.2 Benämningar och lokala tillämpningsregler 3.2.1 Högskoleexamen Lokal tillämpningsregel: Minst 40 p i ett ämne.

b1.2.3 Krav för högskoleingenjörsexamen

Omfattning

Högskoleingenjörsexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng.

Fordringarna för högskoleingenjörsexamen vid LiTH är fullgjorda när den studerande har

• dels förvärvat minst betyget godkänd i de kurser, jämte övningar och laborationer den studerande enligt utbildningsplanen för respektive program skall läsa
• dels fullgjort examensarbete enligt föreskrifterna i avsnitt b3.2.

Högskoleingenjörsutbildningen omfattar vid LiTH totalt minst 120 poäng. Utbildningens kurser framgår av utbildningsplanerna. Dessutom kan frivilliga kurser ingå.

b1.2.4 Krav för yrkeshögskoleexamen

Omfattning

Yrkeshögskoleexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 80 poäng.

Fordringarna för yrkeshögskoleexamen vid LiTH är fullgjorda när den studerande har

• dels förvärvat minst betyget godkänd i de kurser, jämte övningar och laborationer den studerande enligt utbildningsplanen för respektive program skall läsa
• dels fullgjort ett examensprojekt enligt föreskrifterna i avsnitt b3.3.

Yrkeshögskoleexamen omfattar vid LiTH totalt minst 80 poäng. Utbildningens kurser framgår av utbildningsplanen.

b1.2.5 Krav för teknologie kandidatexamen

Bestämmelser för kandidatexamen framgår av högskoleförordningen samt universitetsstyrelsens beslut (LiU 883/02-40):

"Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat. För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i huvudämnet".

Lokal tillämpningsregel:

1. Minst 20 poäng i matematik inom civilingenjörs- och/eller högskoleingenjörsprogram vid LiTH eller motsvarande.
2. Minst 30 poäng i kurser motsvarande civilingenjörs- och/eller högskoleingenjörsprogram och/eller fristående kurser vid Tekniska högskolan, samt ett examensarbete om minst 10 poäng examinerat vid Tekniska högskolan.

Huvudämne

Huvudämne i teknologie kandidatexamen vid LiTH är följande teknikområden: byggteknik, datateknik, elektroteknik, kemiteknik, maskinteknik och medieteknik.

Biämne

Utöver huvudämnet skall matematik ingå som biämne med lägst 20 poäng.

b1.2.6 Krav för teknologie magisterexamen med ämnesdjup.

Bestämmelser för magisterexamen framgår av högskoleförordningen samt universitetsstyrelsens beslut (LiU 883/02-40):

"Magisterexamen med ämnesdjup uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån med godkänt resultat. För erhållande av magisterexamen med ämnesdjup skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 20 poäng eller två om vardera minst 10 poäng. Detta/dessa skall ingå i huvudämnet. I huvudämnet får 40 poäng från forskarutbildning tillgodoräknas.".

Lokal tillämpningsregel:

1. Minst 20 poäng i matematik
2. Minst 20 poäng breddning i matematik/naturvetenskap/teknik som är skiljt från huvudämnet.
3. Minst 40 poäng i kurser motsvarande program och/eller fristående kurser vid Tekniska högskolan samt ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 20 poäng examinerat vid Tekniska högskolan. För de fall det självständiga arbetet utgörs av två 10-poängsarbeten skall det sista arbetet vara examinerat vid Tekniska högskolan.

Huvudämne

Huvudämne i teknologie magisterexamen med ämnesdjup vid LiTH är följande områden: Industriell ekonomi, Datateknik, Maskinteknik, Teknisk fysik, Elektroteknik, Transportsystem, Medieteknik.

Biämne

Utöver huvudämnet skall matematik ingå som biämne med lägst 20 poäng.

b1.2.7 Krav för datavetenskaplig kandidatexamen

Förutom de allmänna kraven på kandidatexamen krävs 60 poäng kurser i huvudämnet datavetenskap varav minst 10 poäng på C- och D-nivån.

Datavetenskap omfattar kunskapsområdena datalogi och kognitionsvetenskap.

Krav för datavetenskaplig kandidatexamen:

• 60 poäng inom huvudämnet datavetenskap varav
  • minst 5 poäng i kognitionsvetenskap
  • minst 50 poäng i datalogi
• 20 poäng inom matematik varav
• 5 poäng inom datorteknik
• examensarbete på C-nivå, 10p

Kursernas klassning och nivå anges i kursplanerna under rubriken Datavetenskap.

Vid dubbel klassificering får kurserna räknas med i båda grupperna.

Kurser vid LiTH eller annat lärosäte, som ej är klassificerade för Datavetenskap, erhåller klassificering efter ansökan till ansvarig nämnds verkställande avdelningen.

b1.2.8 Krav för datavetenskaplig magisterexamen

Förutom de allmänna kraven på magisterexamen krävs 80 poäng kurser i huvudämnet datavetenskap varav minst 30 poäng på C- och D-nivån, varav minst 5 poäng på D-nivån.

Datavetenskap omfattar kunskapsområdena datalogi och kognitionsvetenskap.

Krav för datavetenskaplig magisterexamen:

• 80 poäng inom huvudämnet datavetenskap varav
  • minst 10 poäng i kognitionsvetenskap
  • minst 60 poäng i datalogi
• 30 poäng inom matematik varav
  • minst 10 poäng i analys och linjär algebra
  • minst 10 poäng i diskret matematik
  • minst 10 poäng inom tillämpad matematik
• 10 poäng inom datorteknik
• examensarbete på D-nivå, 20p alternativt ett på C-nivå, 10p och ett på D-nive 10p

Kursernas klassning och nivå anges i kursplanerna under rubriken Datavetenskap.

Vid dubbel klassificering får kurserna räknas med i båda grupperna.

Kurser vid LiTH eller annat lärosäte, som ej är klassificerade för Datavetenskap, erhåller klassificering efter ansökan till ansvarig nämnds verkställande avdelningen.

b2 KURSER

b2.1 Obligatoriska och valfria kurser

I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o) resp. valbara (v). Regler för val bland valbara kurser framgår av utbildningsplanen för respektive utbildningsprogram samt av avsnitt a4.

I högskoleingenjörsexamen får ingå 5 poäng valfria universitetspoäng under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen.

Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna skall ansökan därom inges till utbildningsnämnden.

b2.2 Frivilliga kurser (avser studerande på civilingenjörs- och magisterprogram)

Frivilligt kan - i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig - läsas samtliga kurser, som förekommer i programplanerna termin 5 och högre för utbildningsprogram 160-180 poäng. Vid val av frivillig kurs gäller dock att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade. För tillträde till kurs på avancerad nivå krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

De kurser som är valbara på annat utbildningsprogram kan efter särskilt beslut av utbildningsnämnden inräknas som valfri i examen. De kurser som anges som frivilliga (f) i programplan kan dock räknas endast som frivilliga.

Vid resursbrist kan LiTH:s styrelse besluta om inskränkning i rätten att läsa frivilliga kurser.

b2.3 Frivilliga kurser (avser studerande på högskoleingenjörsutbildningar)

Studenten kan frivilligt - i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig - läsa samtliga kurser, som förekommer i programplanerna för samtliga högskoleingenjörsprogram vid LiTH. Denna möjlighet gäller dock inte generellt för kurser inom utbildningar 160-180 poäng. Vid val av frivillig kurs gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.

Vid resursbrist kan LiTH:s styrelse besluta om inskränkningar i rätten att läsa frivilliga kurser.

b2.4 Forskarutbildningskurser

Det finns möjligheter för de studerande i civilingenjörsutbildning och matematiskt- naturvetenskaplig utbildning att läsa vissa forskarutbildningskurser. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

b2.5 Anmälan

För anmälan till kurser se avsnitt a4.

b2.6 Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av utbildningsnämnden.

b2.7 Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser lägges inget centralt schema.

b3.1 EXAMENSARBETE (Civilingenjörsexamen samt magisterutbildning för studerande antagna före juli 2007)

Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Varje utbildningsnämnd har kompletterande programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen eller i kursplanen för exjobbet. Rutiner för exjobb kan också se olika ut på olika institutioner.

b3.1.1 Allmänna bestämmelser

För avläggande av civilingenjörsexamen, teknologie magisterexamen, datavetenskaplig magisterexamen eller magisterexamen inom matematik/naturvetenskap fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetet består av tre moment:

• genomförande, muntlig framläggning samt skriftlig redovisning
• opposition
• tre auskultationer

b3.1.2 Mål

Examensarbetet syftar till att visa att den studerande

• kan använda förvärvade kunskaper och med vetenskaplig ansats lösa en uppgift med anknytning till utbildningen,
• har förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation,
• kan tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur relatera sitt arbete till den
• kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examensarbete
• kan använda kunskaper och färdigheter som erhållits vid studier på fördjupningsnivå C (41-60-poängsnivå) och D (61-80-poängsnivå).

b3.1.3 Omfattning

Examensarbetet omfattar 20 poäng på D-nivå.

b3.1.4 Miljö där examensarbetet genomförs

Arbetet utförs som

• ett internt examensarbete vid någon institution inom LiTH eller någon annan i utbildningen medverkande institution vid LiU.
• ett externt examensarbete, t.ex. på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de kravs om ställs.

b3.1.5 Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas speciella regler. I sådana fall följer examensarbetet bestämmelser vid det aktuella l;rosätet. Detta innebär att även oppositionen och framläggningen följer de regler som gäller där.

Vid kontakt med det utländska universitetet ansvarar nätverksansvarig lärare/koordinator för att det planerade examensarbetet utförs i relevant område. Godkända ämnesområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

Intyg om godkänt examensarbete samt två exemplar av examensarbetesrapporten ska lämnas till respektive utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden lämnar ett exemplar av rapporten till universitetsbiblioteket.

b3.1.6 Val av examensarbete

Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som ställs av LiTH och av respektive utbildningsnämnd. För examensarbeten utförda i näringslivet ska i förekommande fall frågor rörande patent, upphovsmannarätt m.m. regleras genom avtal före arbetets igångsättning, varvid man ska säkerställa att examensarbetesrapporten blir offentlig.

b3.1.7 Påbörjande av examensarbete

Examensarbete för civilingenjörsutbildningen får påbörjas tidigast efter uppnådda 140 poäng inom programmet.

Examensarbete för filosofie magister inom matematik, naturvetenskap eller datavetenskap, eller för teknologie magister, får påbörjas tidigast efter uppnådda 120 poäng, av för examen relevanta kurser, med minst 60p inom ämnet, och därutav minst 20p av dessa är kurser på C-nivå. Beroende på ämnesområdesval kan dessutom särskilda förkunskapskrav föreligga vilka redovisas i respektive utbildningsplan.

Examensarbeten inom magisterprogram som ges på engelska har mera specifika krav, vilka återfinns i respektive utbildningsplan.

Anmälan till examensarbetet görs via en komplettering av kursanmälan vid examensarbetets påbörjan på blankett 'Komplettering av kursanmälan' (pdf). Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

Studenten ska även anmäla påbörjan av examensarbetet på berörd institution enligt examinators anvisning.

b3.1.8 Examensarbete tillsammans med annan studerande

I de fall två studerande utför examensarbete tillsammans kan med fördel vars och ens bidrag till arbetets olika delar redovisas. Arbetets volym och skriftliga dokumentation ska då sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska kunna examinera de individuella bidragen till helheten.

b3.1.9 Examinator

Examinatorn ska vara anställd vid LiU som professor, lektor eller forskarassistent inom ämnesområdet för examensarbetet. Examinatorn ska

• före start kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete
• fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet, vilka ska dokumenteras
• ansvara för att handledaren/na fullgör sina uppgifter
• innan framläggningen kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
• innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
• godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition
• betygsätta examensarbetet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)
• tillse att det godkända examensarbetet uppfyller utbildningsprogrammets krav

b3.1.10 Handledare

Examensarbetaren ska ha tillgång till en handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Handledare och examinator är med fördel olika personer. Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

• expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
• problemformulering och avgränsningar för arbetet
• tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

Då examensarbetet utförs utanför LiTH ska även en handledare från uppdragsgivaren utses.

b3.1.11 Redovisning

Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Utbildningsnämnden kan medge andra språk. Den muntliga redovisningen ska ske vid en offentlig framläggning. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Examensarbetesrapporten och framläggningen ska följa anvisningarna i b3.1.12 och b3.1.13.

Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att examensarbetet påbörjats. Därefter är det upp till examinator att besluta om ev. utökad handledningstid.

b3.1.12 Framläggning

Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid LiTH och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande auskulterat vid tre framläggningar.

Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas i examen.

b3.1.13 Examensarbetesrapport

Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats.

Innehållet bör vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Tryckfärdigt manus ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Avvikelser från detta kan beslutas av examinator.

Examensarbetesrapporten ska efter framläggningen vara offentlig.

b3.1.14 Opposition

Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört tre auskultationer.

Opponenten ska:

• diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
• kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
• belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

En vecka innan examensarbetets framläggning ska opponenten skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, och för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

Hur många opponenter som kan accepteras på ett examensarbete avgör examinator.

b3.1.15 Auskultation

Den studerande ska auskultera, dvs närvara, vid tre framläggningar av examensarbeten. Ett av dessa auskultationstillfällen kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK.

Auskultationerna ska vara genomförda före den egna framläggningen och oppositionen.

Rapportering av auskultation sker endast efter det att spärreglerna för utbildningsprogrammet uppfylls.

b3.1.16 Betyg

Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

b3.1.17 Kvalitetsansvar

Respektive utbildningsnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten på examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av LiTH-styrelsen.

b3.1.18 Dispens

Då särskilda skäl föreligger kan respektive utbildningsnämnd ge dispens från ovanstående regelverk.

Skriftlig opposition

Den muntliga oppositionen kan efter godkännande av respektive utbildningsnämnd ersättas med en utförlig skriftlig opposition

• för internationella studenter då särskilda skäl föreligger
• då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl

Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

• Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
• Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

Utbildningsnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

b3.2 EXAMENSARBETE (Högskoleingenjörsutbildning, teknologie kandidatexamen för studerande antagna före juli 2007)

Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Varje utbildningsnämnd har kompletterande programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen eller i kursplanen för examensarbetet.

b3.2.1 Allmänna bestämmelser

För avläggande av högskoleingenjörsexamen eller teknologie kandidatexamen fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetet består av tre moment:

• genomförande, muntlig framläggning samt skriftlig redovisning
• opposition
• två auskultationer

b3.2.2 Mål

Examensarbetet syftar till att visa att den studerande

• kan använda förvärvade kunskaper och med vetenskaplig/ingenjörsmässig ansats lösa en uppgift med anknytning till utbildningen,
• har förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation,
• kan tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
• kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examensarbete
• kan använda kunskaper och färdigheter som erhållits vid studier på fördjupningsnivå C (41-60-poängsnivå).

b3.2.3 Omfattning

Examensarbetet omfattar 10 poäng på C-nivå.

b3.2.4 Miljö där examensarbetet genomförs

Arbetet utförs som

• ett internt examensarbete vid någon institution inom LiTH
• ett externt examensarbete, t.ex. på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de kravs om ställs.

b3.2.5 Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas speciella regler. I sådana fall följer examensarbetet bestämmelser vid det aktuella lärosätet. Detta innebär att även oppositionen och framläggningen följer de regler som gäller där.

Vid kontakt med det utländska universitetet ansvarar nätverksansvarig lärare/koordinator för att det planerade examensarbetet utförs i relevant område. Godkända ämnesområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

Intyg om godkänt examensarbete samt två exemplar av examensarbetesrapporten ska lämnas till respektive utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden lämnar ett exemplar av rapporten till universitetsbiblioteket.

b3.2.6 Val av examensarbete

Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som ställs av LiTH och av respektive utbildningsnämnd. För examensarbeten utförda i näringslivet ska i förekommande fall frågor rörande patent, upphovsmannarätt m.m. regleras genom avtal före arbetets igångsättning, varvid man ska säkerställa att examensarbetesrapporten blir offentlig.

b3.2.7 Påbörande av examensarbete

Examensarbete för högskoleingenjörsutbildning får påbörjas tidigast efter uppnådda 90 poäng inom programmet.

Examensarbete för teknologie kandidatexamen får påbörjas tidigast efter uppnådda 90 poäng, i för examen relevanta kurser, varav minst 10p ska vara inom huvudämnet och lägst på C-nivå.

Anmälan till examensarbetet görs via en komplettering av kursanmälan vid examensarbetets påbörjan på blankett 'Komplettering av kursanmälan' (pdf). Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

Studenten ska även anmäla påbörjan av examensarbetet på berörd institution enligt examinators anvisning.

b3.2.8 Examensarbete tillsammans med annan studerande

I de fall två studerande utför examensarbete tillsammans kan med fördel vars och ens bidrag till arbetets olika delar redovisas. Arbetets volym och skriftliga dokumentation ska då sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska kunna examinera de individuella bidragen till helheten.

b3.2.9 Examinator

Examinatorn ska vara anställd vid LiU som professor, lektor, forskarassistent eller adjunkt inom ämnesområdet för examensarbetet. Examinator ska

• före start kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete
• fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet, vilka ska dokumenteras
• ansvara för att handledaren/na fullgör sina uppgifter
• innan framläggningen kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
• innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört två auskultationer
• godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition
• betygsätta examensarbetet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)
• tillse att det godkända examensarbetet uppfyller utbildningsprogrammets krav

b3.2.10 Handledare

Examensarbetaren ska ha tillgång till en handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Handledare och examinator är med fördel olika personer. Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

• expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
• problemformulering och avgränsningar för arbetet
• tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

Då examensarbetet utförs utanför LiTH ska även en handledare från uppdragsgivaren utses.

b3.2.11 Redovisning

Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Utbildningsnämnden kan medge andra språk. Den muntliga redovisningen ska ske vid en offentlig framläggning. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Examensarbetesrapporten och framläggningen ska följa anvisningarna i b3.2.12 och b3.2.13.

Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att examensarbetet påbörjats.

b3.2.12 Framläggning

Den muntliga framläggningen sker tidigast då studenten är registrerad på programtermin 5 och då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid LiTH och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande auskulterat vid två framläggningar.

Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas i examen.

b3.2.13 Examensarbetesrapport

Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats.

Innehållet bör vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Tryckfärdigt manus ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Avvikelser från detta kan beslutas av examinator.

Examensarbetesrapporten ska efter framläggningen vara offentlig.

b3.2.14 Opposition

Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört två auskultationer.

Opponenten ska:

• diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
• kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
• belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

En vecka innan examensarbetets framläggning ska opponenten skriftligen redogöra för examinatorn för viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, och för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

Hur många opponenter som kan accepteras på ett examensarbete avgör examinator.

b3.2.15 Auskultation

Den studerande ska auskultera, dvs närvara, vid två framläggningar av examensarbeten. Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK.

Auskultationerna ska vara genomförda före den egna framläggningen och oppositionen.

Rapportering av auskultation sker endast efter det att studenten är registrerad på programtermin fyra eller högre.

b3.2.16 Betyg

Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

b3.2.17 Kvalitetsansvar

Utbildningsnämnden för Ingenjörshögskolan har det övergripande ansvaret för kvaliteten på examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av LiTH-styrelsen.

b3.2.18 Dispens

Då särskilda skäl föreligger kan respektive utbildningsnämnd ge dispens från ovanstående examensarbetesregler.

Skriftlig opposition

Den muntliga oppositionen kan efter godkännande av respektive utbildningsnämnd ersättas med en utförlig skriftlig opposition

• för internationella studenter då särskilda skäl föreligger
• då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl

Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

• Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
• Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

Utbildningsnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

b3.3 EXAMENSPROJEKT (Yrkeshögskoleutbildning)

Här anges allmänna bestämmelser för examensprojektet. Utbildningsnämnden kan ha kompletterande programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen eller i kursplanen för examensarbetet.

b3.3.1 Allmänna bestämmelser

För avläggande av yrkeshögskoleexamen fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensprojekt. Examensprojektet består av tre moment:

• genomförande, muntlig framläggning samt skriftlig redovisning
• opposition
• en auskultation

b3.3.2 Mål

Examensprojektet syftar till att visa att den studerande

• kan använda förvärvade kunskaper vid lösning av en förelagd uppgift med anknytning till utbildningen,
• har förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation,
• kan tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
• kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examensprojekt
• kan använda kunskaper och färdigheter som erhållits vid studier på fördjupningsnivå B (21-40-poängsnivå).

b3.3.3 Omfattning

Examensprojektet omfattar 7 poäng på B-nivå.

b3.3.4 Miljö där examensprojektet genomförs

Arbetet utförs som

• ett internt examensprojekt vid någon institution inom LiTH
• ett externt examensprojekt, t.ex. på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som bedöms kunna hantera ett examensprojekt som uppfyller de kravs om ställs.

b3.3.5 Val av examensprojekt

Examensprojekt väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som ställs av LiTH och av respektive utbildningsnämnd. För examensprojekt utförda i näringslivet ska i förekommande fall frågor rörande patent, upphovsmannarätt m.m. regleras genom avtal före arbetets igångsättning, varvid man ska säkerställa att projektrapporten blir offentlig.

b3.3.6 Påbörjande av examensprojektet

Examensprojektet för yrkeshögskoleutbildning får påbörjas tidigast efter uppnådda 45 poäng inom programmet.

Anmälan till examensarbetet görs via en komplettering av kursanmälan vid examensarbetets påbörjan på blankett 'Komplettering av kursanmälan' (pdf). Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

Studenten ska även anmäla påbörjan av examensprojekt på berörd institution enligt examinators anvisning.

b3.3.7 Examensprojekt tillsammans med annan studerande

I de fall två studerande utför examensprojekt tillsammans kan med fördel vars och ens bidrag till arbetets olika delar redovisas. Arbetets volym och skriftliga dokumentation ska då sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska kunna examinera de individuella bidragen till helheten.

b3.3.8 Examinator

Examinatorn ska vara anställd vid LiU som professor, lektor, forskarassistent eller adjunkt inom ämnesområdet för examensprojektet. Examinator ska

• före start kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensprojekt
• fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensprojektet, vilka ska dokumenteras
• ansvara för att handledaren/na fullgör sina uppgifter
• innan framläggningen kontrollera att studenten är registrerad på examensprojektet
• innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensprojekt samt har genomfört en auskultation
• godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition
• betygsätta examensprojektet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)
• tillse att det godkända examensprojektet uppfyller utbildningsprogrammets krav

b3.3.9 Handledare

Projektarbetaren ska ha tillgång till en handledare vid den institution där examensprojektet är registrerat. Handledare och examinator är med fördel olika personer. Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

• expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
• problemformulering och avgränsningar för arbetet
• tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

Då examensprojektet utförs utanför LiTH ska även en handledare från uppdragsgivaren utses.

b3.3.10 Redovisning

Examensprojektet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Utbildningsnämnden kan medge andra språk. Den muntliga redovisningen ska ske vid en offentlig framläggning. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad projektrapport. Projektsrapporten och framläggningen ska följa anvisningarna i b3.3.11 och b3.3.12.

Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att examensprojektet påbörjats.

b3.3.11 Framläggning

Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid LiTH och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande auskulterat vid annan framläggning.

Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av projektrapporten är utförda och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensprojekt rapporteras examensprojektet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas i examen.

b3.3.12 Projektrapport

Den skriftliga projektrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven.

Innehållet bör vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Tryckfärdigt manus ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Avvikelser från detta kan beslutas av examinator.

Projektrapporten ska efter framläggningen vara offentlig.

b3.3.13 Opposition

Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensprojektet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört en auskultation.

Opponenten ska:

• diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
• kommentera projektrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
• belysa det presenterade examensprojektets förtjänster och brister

Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

En vecka innan framläggning ska opponenten skriftligen redogöra för examinatorn för viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, och för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

Hur många opponenter som kan accepteras på ett examensprojekt avgör examinator.

b3.3.14 Auskultation

Den studerande ska auskultera, dvs närvara, vid en framläggning av examensprojekt. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK.

Auskultationen ska vara genomförd före den egna framläggningen och oppositionen.

b3.3.15 Betyg

Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

b3.3.16 Kvalitetsansvar

Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för kvaliteten på examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av LiTH-styrelsen.

b3.3.17 Dispens

Då särskilda skäl föreligger kan respektive utbildningsnämnd ge dispens från ovanstående examensarbetesregler.

Skriftlig opposition

Den muntliga oppositionen kan efter godkännande av respektive utbildningsnämnd ersättas med en utförlig skriftlig opposition

• då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl

Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

• Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
• Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

Utbildningsnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

b3.4 EXAMENSARBETE (Kandidatexamen i musikproduktion resp. grafisk design och kommunikation)

Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Utbildningsnämnden kan ha kompletterande programspecifika regler, som i så fall återfinns i utbildningsplanen eller i kursplanen för examensarbetet.

b3.4.1 Allmänna bestämmelser

För avläggande av kandidatexamen fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetet består av tre moment:

• genomförande, muntlig framläggning samt skriftlig redovisning
• opposition
• två auskultationer

b3.4.2 Mål

Examensarbetet syftar till att visa att den studerande

• kan använda förvärvade kunskaper och med vetenskaplig ansats lösa en uppgift med anknytning till utbildningen,
• har förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation,
• kan tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
• kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examensarbete
• kan använda kunskaper och färdigheter som erhållits vid studier på fördjupningsnivå C (41-60-poängsnivå).

b3.4.3 Omfattning

Examensarbetet omfattar 10 poäng på C-nivå/grundläggande nivå.

b3.4.4 Miljö där examensarbetet genomförs

Arbetet utförs som

• ett internt examensarbete vid någon institution inom LiTH
• ett externt examensarbete, t.ex. på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de kravs om ställs.

b3.4.5 Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas speciella regler. I sådana fall följer examensarbetet bestämmelser vid det aktuella lärosätet. Detta innebär att även oppositionen och framläggningen följer de regler som gäller där.

Vid kontakt med det utländska universitetet ansvarar nätverksansvarig lärare/koordinator för att det planerade examensarbetet utförs i relevant område. Godkända ämnesområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

Intyg om godkänt examensarbete samt två exemplar av examensarbetesrapporten ska lämnas till respektive utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden lämnar ett exemplar av rapporten till universitetsbiblioteket.

b3.4.6 Val av examensarbete

Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som ställs av LiTH och av respektive utbildningsnämnd. För examensarbeten utförda i näringslivet ska i förekommande fall frågor rörande patent, upphovsmannarätt m.m. regleras genom avtal före arbetets igångsättning, varvid man ska säkerställa att examensarbetesrapporten blir offentlig.

b3.4.7 Påbörjande av examensarbete

Examensarbete för kandidatexamen får påbörjas tidigast efter uppnådda 90 poäng/135 högskolepoäng inom programmet.

Anmälan till examensarbetet görs via en komplettering av kursanmälan vid examensarbetets påbörjan på blankett 'Komplettering av kursanmälan' (pdf). Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

Studenten ska även anmäla påbörjan av examensarbetet på berörd institution enligt examinators anvisning.

b3.4.8 Examensarbete tillsammans med annan studerande

I de fall två studerande utför examensarbete tillsammans kan med fördel vars och ens bidrag till arbetets olika delar redovisas. Arbetets volym och skriftliga dokumentation ska då sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska kunna examinera de individuella bidragen till helheten.

b3.4.9 Examinator

Examinatorn ska vara anställd vid LiU som professor, lektor, forskarassistent eller adjunkt inom ämnesområdet för examensarbetet. Examinator ska

• före start kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete
• fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet, vilka ska dokumenteras
• ansvara för att handledaren/na fullgör sina uppgifter
• innan framläggningen kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
• innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört två auskultationer
• godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition
• betygsätta examensarbetet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)
• tillse att det godkända examensarbetet uppfyller utbildningsprogrammets krav

b3.4.10 Handledare

Examensarbetaren ska ha tillgång till en handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Handledare och examinator är med fördel olika personer. Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

• expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
• problemformulering och avgränsningar för arbetet
• tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

Då examensarbetet utförs utanför LiTH ska även en handledare från uppdragsgivaren utses.

b3.4.11 Redovisning

Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Utbildningsnämnden kan medge andra språk. Den muntliga redovisningen ska ske vid en offentlig framläggning. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Examensarbetesrapporten och framläggningen ska följa anvisningarna i b3.4.12 och b3.4.13.

Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att examensarbetet påbörjats.

b3.4.12 Framläggning

Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid LiTH och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande auskulterat vid två framläggningar.

Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas i examen.

b3.4.13 Examensarbetesrapport

Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats.

Innehållet bör vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Tryckfärdigt manus ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Avvikelser från detta kan beslutas av examinator.

Examensarbetesrapporten ska efter framläggningen vara offentlig.

b3.4.14 Opposition

Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört två auskultationer.

Opponenten ska:

• diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
• kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
• belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

En vecka innan examensarbetets framläggning ska opponenten skriftligen redogöra för examinatorn för viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, och för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

Hur många opponenter som kan accepteras på ett examensarbete avgör examinator.

b3.4.15 Auskultation

Den studerande ska auskultera, dvs närvara, vid två framläggningar av examensarbeten. Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK.

Auskultationerna ska vara genomförda före den egna framläggningen och oppositionen.

Rapportering av auskultation sker endast efter det att spärreglerna för utbildningsprogrammet uppfylls.

b3.4.16 Betyg

Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

b3.4.17 Kvalitetsansvar

Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för kvaliteten på examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av LiTH-styrelsen.

b3.4.18 Dispens

Då särskilda skäl föreligger kan respektive utbildningsnämnd ge dispens från ovanstående examensarbetesregler.

Skriftlig opposition

Den muntliga oppositionen kan efter godkännande av respektive utbildningsnämnd ersättas med en utförlig skriftlig opposition

• för internationella studenter då särskilda skäl föreligger
• då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl

Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

• Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
• Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

Utbildningsnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

a8.11 Studiernas påbörjande och anstånd
(Antagningsordning för Linköpings universitet 2007-06-12.)

Studiernas påbörjande

Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas per brev till den som är antagen till termin 1.

Man kan vid ett antagningstillfälle antas till endast en utbildningsplats på utbildningsprogram. En studerande som fått utbildningsplats på ett utbildningsprogram och som i kompletterande antagning erbjuds och accepterar plats på ett annat utbildningsprogram stryks från den första platsen.

Regler för anstånd är föreskrivna i antagningsordning för Linköpings universitet 070612, se http://www.regelverk.liu.se/.

Den som fått anstånd skall inför den termin då studierna skall påbörjas vid ordinarie anmälningstid lämna ny programanmälan samt kopia av anståndsbeslutet till antagningsmyndigheten.

a8.12 Studieuppehåll
(Antagningsordning för Linköpings universitet 07-0612)

Anmälan om studieuppehåll görs i Studentportalen. Görs inte sådan anmälan och inte heller registrering den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med terminsregistrering för påföljande termin, efter uppehållet. Görs ej terminsregistrering betraktas det som studieavbrott. Studieuppehåll kan anmälas tidigast inför programtermin 2.

Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina om den studerande är omregistrerad förutvarande termin. Om den studerande önskar läsa enstaka kurser ur högre termin måste detta ansökas särskilt. Den studerande ansvarar själv för att eventuella val av profil/inriktning samt anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna (se avsnitt a.4).

a8.13 Studieavbrott
(Beslut av förvaltningsnämnden 1993-05-25)

Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta på särskild blankett (pdf). En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte registrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut från den 2 juni 2006 om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU 750/06-40) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Avbrott i studier kan gälla tidigt avbrott på kurs eller sent avbrott på kurs.

• Tidigt avbrott på kurs registreras i Ladok om du avbrutit dina studier på kursen inom 3 veckor efter kursstart och inte blivit godkänd på något delmoment av kursen.
• Sent avbrott på kurs registreras i Ladok om du avbrutit dina studier mer än 3 veckor efter kursstart eller om du blivit godk6auml;nd på något delmoment av kursen. Om du under en senare termin vill återuppta studierna skall du i mån av plats omregistrera dig på kursen.

För dig som studerar på program på LiTH gäller att du skall anmäla avbrott på programkurs på blankett Komplettering av kursanmälan. Ifylld blankett lämnas till studentvägledare i C-huset/Kåkenhus. Avbrottet registreras i LADOK.

För dig som studerande på fristående kurs på LiTH gäller att du skall anmäla avbrottet till den institution som ger kursen, som då avregistrerar dig.

a8.14 Antagning till del av utbildningsprogram
(Beslut LiU 506/05-43).

Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen.

Vid ansökan om antagning till del av program prövas att den studerande uppfyller de allmänna och särskilda förkunskapskraven för tillträde till programmet och att den studerande har förkunskaper som motsvarar aktuell ingångsnivå i programmet. Antagning kan endast ske i mån av plats.

Regelverk för:

• antagning till senare del av civilingenjörsutbildning
• antagning till senare del av högskoleingenjörsutbildning
• antagning till senare del av matematisk-naturvetenskaplig utbildning.

a8.15 Föreskrifter rörande examination och examinator

(DNR LiU 1109/00-40 2000-08-25) Innefattar även Anvisningar vid anordnande av skriftlig tentamen i sal, se http://www.liu.se/regler/.

a8.16 Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

DNR LiU 1341/99-40). Se http://www.liu.se/regler/.

b4 PRAKTIK

LiTHs styrelse beslutade 2003-04-22 att slopa kravet på praktik i civilingenjörs-, högskoleingenjörs- och datavetenskaplig magisterexamen. Övergångsregler för studerande antagna före 2003-06-30 redovisas i separat dokument (pdf)

b6 ÖVRIGA BESTÄMMELSER OCH ANVISNINGAR

b6.1 Bestämmelser för särskild behörighet

Den särskilda behörigheten är indelad i standardbehörigheter. Dessa uttrycks i form av kurser från det nya programgymnasiet. Även den som gått i det gamla linjesystemet på gymnasiet uppfyller behörighetskraven.

• Civilingenjörsutbildning, 300 hp (förutom Industriell ekonomi-internationell, teknisk fysik och elektroteknik-internationell):
  • Ma D, Fy B, Ke A
• Civilingenjörsutbildning Industriell ekonomi-internationell samt teknisk fysik och elektroteknik-internationell
  • Ma D, Fy B, Ke A samt för respektive inriktning:
    • Tyska lägst C-språk kurs B/steg 3
    • Franska lägst C-språk kurs B/steg 3
    • Japanska lägst C-språk kurs B/steg 3 eller motsvarande (Asienkunskap 60hp)
    • Spanska lägst C-språk kurs B/steg 3
    • Kinesiska lägst C-språk kurs B/steg 3 eller motsvarande (Asienkunskap 60hp)
• Matematisk-naturvetenskaplig utbildning, 180 hp
  • Biologi - ekologi, miljö och naturvå
  • Biologi - etologi och djurbiologi
  • Biologi - molekylärgenetik och fysiologi
    • Ma D, Fy B, Ke B, Bi B
  • Fysik
    • Ma D, Fy B, Ke A
  • Kemi
    • Ma D, Fy B, Ke B, Bi B
  • Matematik
    • Ma E, Fy B
• Högskoleingenjörsutbildning
  • Ma D, Fy B, Ke A
• Utbildningar vid Malmsten CTD
  • Se särskilt regelverk
• Övriga kandidatprogram
  • Datavetenskap
    • Ma D, Fy A
  • Grafisk design och kommunikation
    • Grundläggande behörighet
  • Industriell ekonomi
    • Ma D, FyB, Ke A
  • Innovativ programmering
    • Ma C
  • Samhällets logistik
    • Ma C
• Högskoleutbildning i teknik (driftteknik, elteknik och automation)
  • Grudnläggande behörighet
• Behörighetsgivande utbildningar (basår, bastermin, asienkunskap, övergångstermin)
  • Se särskilt regelverk
• Master- och magisterprogram
  • Se särskilt regelverk.

Lägst betyget Godkänd krävs i de kurser som ingår i den särskilda behörigheten.

Information om grundläggande behörighet samt urval ges i särskilda anvisningar från StudentCentrum/antagningen vid universitetet.

b6.2 Anvisningar för studieplanering

Studerande som ej uppfyller poängkrav på 45 hp inför programtermin 4 skall planera sina studier med hänsyn till detta. Kurser som saknas från tidigare årskurser skall prioriteras vid en planering och endast om utrymme finns inom studieåtagandet kan nya kurser läsas. Studieplaneringen skall göras tillsammans med respektive programs studievägledare.

Studerande som ej blivit studieberättigade i årskurs 4-5, se bestämmelser för uppflyttning till högre årskurser för resp. program, har ej rätt att delta i tentamen och laboration i dessa årskurser.