| studiehandbok@lith | |
|
|
|
2008 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING I INDUSTRIELLA EL- OCH IT-SYSTEM 180 hp /Bachelor of Science in Electrical Systems Enginering/
De övergripande nationella målen för högskoleingenjörsutbildningarna anges i Högskoleförordningen. Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har valt att formulera programmens mål utgeende från CDIO Syllabus, vilken täcker de mål som anges i Högskoleförordningen.
Programmets syfte/vision Programmet ska karakteriseras av kunskap som vilar på matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom det valda teknikområdet. En tydlig progression präglar programmet. Detta innebär att man ska kunna modellera, simulera och utvärdera och kunna utforma produkter, processer och system. Programmet ska på detta sätt bli industriellt relevant. Efter examen från programmet utmärks ingenjörerna av att de kan arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som lagarbetare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande kunna utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle. Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning.
Programmål Efter genomgången utbildning förväntas en högskoleingenjör ha följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt:
Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser för utbildningsprogrammen finns sammanställda i avsnitten b1-b6.
Programmets upplägg och organisation Samtliga högskoleingenjörsprogram vid LiTH innehåller minst 24 hp matematik och är utformade så att även kraven för teknologie kandidatexamen uppfylls. Programmet har gemensamma kurser under de fyra första terminerna. Under de återstående terminerna läses obligatoriska och valbara kurser baserat på vald profilering. Utbildningen ingår i CDIO, tekniska högskolans satsning för att göra ingenjörsutbildningarna ännu mer anpassade till näringslivets krav. Som en röd tråd genom utbildningen löper tre projektarbeten, ett i varje årskurs. De ger professionell träning i projektplanering och i muntlig och skriftlig framställning samt ger möjlighet till profilering av studierna. Programmet avslutas med ett examensarbete, omfattande 16 högskolepoäng, som presenteras och försvaras vid ett förannonserat seminarium. I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o) eller valbara (v) för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation. I examen får ingå 8 hp valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen. Kurser kan innehålla moment som medför kostnader för studenten.
Programmets innehåll I början av programmet läses grundläggande kurser i matematik, datateknik samt programspecifika ämnen. I de teknsiak kurserna studeras digitala nät, elektriska kretsar för lik- och växelström, operationsförstärkare och transistorer för t.ex. strömförsörjning och förstärkartillämpningar. Studenterna få lära sig att använda datorbaserade hjälpmedel för bl.a. digital konstruktion och simulering av kretsar. Undet andra året läses en kurs i datorteknik som är mycket viktig för hela utbildningen. Den följs upp med ett projektarbete med inslag av både mjukvara och hårdvara. Kursen i reglerteknik behandlar analys och syntes av reglersystem och hur de konstrueras praktiskt. I utbildningen ingår också kurser i tekniska kommunikationssystem och signalbehandling, som båda är viktiga för väl fungerande IT-system. Tredje året innehåller de viktiga elkrafttekniska kurserna samt en kurs i industriella styrsystem. Möjlighet finns att välja till en kurs så att teoridelen för allmän elbehörighet uppnås.
Beaktande av särskilda perspektiv Enligt fakultetsstyrelsens direktiv.
Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna För att studenten skall kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
Profiler/inriktningar Profilering fås genom de två CDIO-projekten i termin 4 och 6 samt genom valbara kurser.
Examensarbete Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift och omfattar 16 högskolepoäng, vilket motsvarar en tid av ca 11 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid två ytterligare presentationer av examensarbeten skall också genomföras.
Sammanfattning av examenskrav För att erhålla högskoleingenjörsexamen i industriella el- och IT-system (och för att uppfylla kraven för teknologie kandidatexamen enligt fakultetsstyrelsens beslut inom valt huvudområde) skall studenten med godkänt resultat ha genomfört följande moment:
Tillåtna huvudområden för kandidatexamen är datateknik och elektroteknik. För studier utomlands inom tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden. Examensbenämningar är Högskoleingenjör i industrielle el- och IT-system och Teknologie kandidat i elektroteknik eller datateknik.
Samband mellan programmål och kursmål En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.
|
||||||||||||||||||||||||
 |
||||||
|
|
||||||
