|
2008
HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING I INDUSTRIELLA EL- OCH IT-SYSTEM 120 POÄNG
/Bachelor of Science in Electrical Systems Engineering/
c30 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN
c30.1 Mål
Allmänna mål för grundläggande högskoleutbildning (Högskolelagen 1 kap. 9 §).
Särskilda mål för höskoleingenjörsexamen (Högskoleförordningen, bilaga 2.15).
För högskoleingenjörsutbildningen i industriella el- och IT-system gäller föjande lokala mål:
Efter avklarad utbildningen ska studenterna:
- kunna delta i och leda arbete i projektform enligt erkänd projektstyrningsmodell
- ha genomfört projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande via konstruktion/systemutveckling och implementering till teknikens användning (CDIO)
- ha genomfört muntliga presentationer och skrivit tekniska rapporter samt inom dessa moment fått professionell återkoppling på utförda prestationer
- kunna utveckla nya, innovativa systemlösningar och systemtjänster inom industriella el- och IT-system som stöder en föränderlig marknad, med ett ingenjörsmässigt angreppssätt och med hjälp av befintlig och ny teknik
- kunna utnyttja de möjligheter moderna kommunikationssystem ger samt vara medveten om dess begränsningar i samband med systemutveckling
- kunna tilläpma och värdera metodik för att med elteknik, elektronik och processorsystem styra tekniska processer
- självständigt kunna fördjupa såväl teoretiska kunskaper som förmågan att ta fram systemlösningar inom industriell IT
- ha en god teoretisk bas i de viktiga ingenjörsämnena matematik och programmering, samt på egen hand kunna ta till sig ytterligare kunskap inom dessa områden.
Utbildningen skall förbereda för yrkesverksamhet inom ett brett fält av teknikområden.
c30.2 Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser för utbildningsprogrammen finns sammanställda i avsnitten b1-b6.
Examensfordringarna finns i avsnitt b1.2.3.
c30.3 Programmets uppläggning
Enligt gällande läro- och timplan.
c30.4 Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna
c30.4.1Motivering till bestämmelserna
Erfarenheterna visar att det är av stor betydelse för framgångsrika studier i högre årskurser att vissa centrala moment i årskurs ett är avklarade. Av denna anledning finns det inom programmet vissa obligatoriska moment i form av kurser, laborationer och seminarier som måste vara godkända före uppflyttning till högre årskurs.
c30.4.2 Uppflyttning till årskurs 2
För att få påbörja studier i årskurs 2 (termin 3 och 4) skall den studerande vid registrering till termin 3 uppfylla följande krav:
- Samtliga obligatoriska moment i årskurs 1 skall vara godkända. Med obligatoriska moment avses alla examinationsmoment, utöver tentamen (TEN), angivna i kursbeskrivningen.
- Dessutom skall minst godkänt erhållits i följande kurser:
- Analys i en variabel
- Kretsteori
Alternativt är kravet uppfyllt om studenten erhållit minst godkänt i kurser enligt punkt 2 och den sammanlagda poängsumman av punkt 1 och 2 blir minst 23 poäng.
c30.4.3 Uppflyttning till årskurs 3
För att få påbörja studier i årskurs 3 (termin 5 och 6) skall den studerande vid registrering till termin 5 uppfylla följande krav:
- villkoren för studier i årskurs 2 enligt punkt c30.4.2
- minst 50 poäng i kurser ur årskurs 1 och 2
- utbildningsprogrammets samtliga obligatoriska matematikkurser skall vara godkända.
c30.5 Programmets inriktningar/profileringar
Beslutas senare.
c30.6 Examensarbete
Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3.2.
| Ämnesområden för examensarbete beslutas senare.
c30.7 Praktik
Ettårig frivillig ingenjörspraktik ingår i detta utbildningsprogram för studenter antagna höstterminen 2000 eller senare. För studenter som inte genomför ingenjörspraktik gäller bestämmelserna under b4.
|
| 
