Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

2008

Programmets syfte/vision

• Yi-programmet utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle.
• En Yi-ingenjör har förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle.
• Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan Yi-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.
• Yi-ingenjören har också goda språkkunskaper samt internationell erfarenhet genom utlandsstudier vid ledande utländska universitet och högskolor.

Programmål

Yi-programmets mål är att en civilingenjör från programmet har följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  Yi-ingenjörens adelsmärke är att behärska kombinationen av djup och bredd inom matematik, teknisk fysik, elektronik och systemteknik. En Yi-ingenjör kan, med matematiken som verktyg, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem inom dessa områden, vilket innebär att utgående från en gedigen grund i matematik och sannolikhetslära kunna modellera tekniska och naturvetenskapliga problem. En Yi-ingenjör har vidare förmåga att använda relevanta metoder från optimeringslära och beräkningsvetenskap för att lösa det formulerade problemet. Yi-ingenjören har även, som en konsekvens av programmets bredd, förmåga att behandla ett brett spektrum av problem inom teknisk fysik, elektroteknik och systemteknik. En Yi-ingenjör har även god förmåga att använda datavetenskapliga verktyg för att modellera och lösa komplexa tekniska problem. Yi-ingenjören kan även, via den ämnesmässiga fördjupningen som gjorts inom programmet, värdera föreslagna tekniska lösningar med avseende på dessas tekniska kvalité i relation till modern teknik inom området.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  En Yi-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dessas giltighet. En Yi-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. En Yi-ingenjör har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att Yi-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet. En Yi-ingenjör har genom sin utbildning och sina utlandsstudier kunskaper i interkulturell kommunikation och erfarenhet av ett annat språkområdes kultur, samhälls- och näringsliv.
• Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
  
  • En Yi-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till väl fungerande grupper, med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. Yi-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
  • Yi-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på svenska, engelska och ytterligare ett främmande språk.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  
  • En Yi-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  • Yi-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  • En Yi-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla och implementera ny teknik samt integrera teknik från olika delområden. Yi-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

Programmets upplägg och organisation

Utbildningen inleds för samtliga studerande på programmet med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik samt språk. Dessa kurser ger en god bas för både fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på programmet är även kurser som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment samt att konstruera elektro- och datatekniska system.

Utbildningen är planerad så att i första hand termin 5 och 6 är förlagda till något utländskt universitet inom det språkområde som överenstämmer med inriktningsspråket. Studierna skall omfatta obligatoriska kurser, som stämmer överens med Y3 i möjligaste mån, utöver dessa kan profilkurser, ekonomi, MTS- och profilkurser läsas. Särskild hänsyn skall tas till önskemål om avslutande inriktning/profilering på studierna.

Termin 7 t.o.m. 9 omfattar valbara kurser samt inriktningskurser vid LiTH. I vissa fall ingår obligatoriska kurser som ej kunnat läsas under utlandsåret.

När så är lämpligt kan även annan tidpunkt för utlandsstudierna komma ifråga.

Språkundervisningen fortgår under termin 7-8. I tredje året skall ingå minst en programmeringskurs.

Fr.o.m. termin 7 väljer den studerande en profil. Profilerna består av ett antal för profilen specifika kurser. Vilka kurser som är obligatoriska respektive valfria för profilen anges i programplanerna fr.o.m. det år studenten påbörjar profilen. Utöver dessa kurser skall ett antal valbara kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls.

Alla kurser i Y-programmets programplan för termin 7 t.o.m. 9 får läsas som valbara av samtliga studerande vid programmet oberoende av profil. Undantag är frivilliga kurser som ej räknas med i de 300 hp som krävs för examen.

Programmets innehåll

En stor del av de första två åren på Teknisk fysik och elektroteknik - internationell är gemensam med Teknisk fysik och elektroteknik. Programmet ger samma starka grund i matematik, teknisk fysik och elektronik. Dessutom ingår franska, tyska, spanska, japanska eller kinesiska. Språkkurserna lägger tyngdpunkten på tekniskt fackspråk, men undervisningen omfattar också kultur, historia och aktuell samhällsdebatt.

Tredje året tillbringas utomlands på en av de välrenommerade högskolor som tekniska högskolan samarbetar med.

I termin 7-9 ingår ytterligare språk samt en teknisk profil med både obligatoriska och valfria kurser.

Kandidatexamen

Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att avsluta programmet med en kandidatexamen.

För de studenter som vill ta en kandidatexamen men ändå fortsätta fram till en civilingenjörsexamen på Yi-programmet föreslås följande:

• Använd det valbara utrymmet samt sommaren för kandidatarbetet
• Spara någon av de obligatoriska kurserna, som inte är nödvändig för profilen, till årskurs fyra för att skapa plats för kandidatarbetet

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade.
  De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievädgledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till kurser i termin 7 (registrering) skall de gemensamma tillträdeskraven till motsvarande masterprogram vara uppfyllda.

Utlandsstudier

Alla studenter på programmet skall förlägga ett läså, dvs 60 hp, till ett utländskt universitet med undervisning på profilspråket. För att erhålla examen i Teknisk fysik och elektroteknik - internationell skall minst 34 hp från studier vid utländskt universitet inom valt språkområde ingå. Minst 30 hp av dessa måste vara inom NA/TE-området.

Gäller från och med intresseanmälningsomgången ht 2008.

Endast behöriga studenter ska lämna in intresseanmälan.

• Linjär algebra
• Envariabelnalys 1
• Envariabelanalys 2
• Flervariabelanalys/Komplex analys
• Digitalteknik
• Ingenjörsprojekt Y
• Språkkursen i åk 1

Studenter som inte nomineras till utlandsstudier ska planera för studier termin 5 och 6 vid LiTH tillsammans med studievägledaren.
För slutlig nominering krävs dessutom godkänd språkkurs i termin 3.

Urval (gäller urval till utlandsstudier inom Europa, vid ansökan till utlandsstudier utanför Europa gäller urval enligt särskilt reglverk)

Om flera sökande uppfyller på förhand givna krav, fördelas plats efter:

1. Matchning teknisk inriktning, språkkunskaper och önskat universitet (avgörs av LiTH)
2. Uppnådda studiepoäng i programplan- och timplanens slutförda obligatoriska kurser t.o.m. period 1 termin 3.
3. Medelbetyg på slutförda obligatoriska kurser t.o.m. period 1 termin 3.
4. Lottning.

Gäller från och med intresseanmälningsomgången ht 2008.

Endast behöriga studenter ska lämna in intresseanmälan.

• Linjär algebra
• Envariabelnalys 1
• Envariabelanalys 2
• Flervariabelanalys/Komplex analys
• Digitalteknik
• Ingenjörsprojekt Y
• Språkkursen i åk 1

Dessutom gäller att studenten ska ha fullgjort obligatoriska kurser ur termin 1 och 2 omfattande minst 45 hp vid intresseanmälan för utlandsstudier.

För nominering till universitet där undervisningen huvudsakligen bedrivs på japanska/kinesiska gäller att studenten bör ha högsta betyg på samtliga kurser i ingenjörsjapanska/kinesiska samt av ansvarig lärare bedöms ha förutsättningar att genomföra studier uteslutande på japanska/kinesiska.

Viktiga datum;

• Sista dag för intresseanmälan för behöriga sökande: 1 oktober (ger möjlighet att erhålla statliga Japanska stipendier)
• Intresseanmälningsdatum för studenter som uppfyller behörigheten efter omtentamensperioden i januari: 1 februari (möjligheten till de statliga Japanska stipendierna kan vara uttömda)
• För intresseanmälan 1 februari gäller: Ovanstående krav på kurser gäller samt att minst 60 hp fullgjorts på slutförda obligatoriska kurser inom programmet vid intresseanmälan för utlandsår. För slutlig nominering krävs dessutom godkänd språkkurs i termin 3.

Urval
Om flera sökande uppfyller på förhand givna krav, fördelas plats efter:

1. Matchning teknisk inriktning, språkkunskaper och önskat universitet (avgörs av LiTH)
2. Uppnådda studiepoäng ur programplanens obligatoriska kurser t.o.m. period 2 termin 2.
3. Medelbetyg på obligatoriska kurser t.o.m. period 1 termin 3.
4. Lottning.

Villkor för deltagande i undervisning och examination under termin 7-10.

För att få deltaga i undervisning under termin 7-10 måste teknologen under utlandsåret följt kurser som ger möjlighet till normal studiegång under termin 7-10 på LiTH (d.v.s. ha följt kurser som motsvaras av de som ges termin 5-6 på LiTH).

Studenter som inte nomineras till utlandsstudier ska planera för studier termin 5 och 6 vid LiTH tillsammans med studievägledaren.

Profiler/inriktningar

Allmänt:

• En profil omfattar 36-54 hp.
• Profilen består av obligatoriska och valbara kurser.
• En CDIO-projektkurs ska ingå i dessa poäng. För Yi-studenter kan projektkursen i årskurs 4 ersättas av Elektronikprojekt.
• Profilerna påbörjas termin 7.
• Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för profilerna.

Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell profil. Individuell profil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnd efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell profil skall vara motiverad. Individuell profil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.

Examensarbete

Tillåtna huvudområden inom civilingenjörsprogrammet för Teknisk fysik och elektroteknik är teknisk fysik, elektroteknik, tillämpad matematik, datateknik samt medicinsk teknik.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framger av gemensamma regelverket för examensarbete.

Forskarutbildningskurser i programmet

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

• IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

Särskilda kurskrav

• Kurser inom människa teknik samhälle, MTS
  I programmets utbildningsplan ingår kurser inom området människa-teknik-samhälle (MTS). Syftet med MTS-kurser i utbildningen är att ge studenten förmåga att reflektera kring och kritiskt analysera olika tekniska, sociala, kulturella och samhälleliga fenomen. Studenter som avser att ta ut 300 hp examen enligt 2007 års förordning ska ha 6 hp MTS-kurser med i examen.

  Under en övergångstid är kravet 4 hp. Kurserna ska då vara slutförda före 2008-07-01. Därefter är kravet 6hp.

• Kurser inom ekonomi
  I programmets utbildningsplan ingår kurser inom ekonomi/marknadsföring/entreprenörskap. Studenter som avser att ta ut 300hp examen enligt 2007 års förordning ska ha 6 hp ekonomikurser med i examen.

  Under en övergengstid är kravet 4 hp. Kurserna ska då vara slutförda före 2008-07-01. Därefter är kravet 6 hp.

• Maximalt kan 36 hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i examen

Sammanfattning av examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen 300 hp, skall studenten ha

• godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
• följt en profils regelverk för profilkurser alternativt följt en individuell profil
• ekonomikurser minst 6 hp
• valbara kurser så att kravet på 300 hp uppnås
• 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
• examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
• minst 34 hp av utlandsstudierna totalt avklarade, med minst 30 hp inom NA/TE-området.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet