Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

2008

Programmets syfte/vision

Med bioteknikens hjälp kan bl.a. mediciner skräddarsys, mat tillverkas säkrare, billigare och bättre, samt råvaror till övrig industri utvecklas och framställas snabbare och renare än med traditionella (icke biotekniska) metoder. Exempel är rekombinanta tillväxtfaktorer, cancerdiagnostiker, implantat och odlad hud i brännskadevård. Bioteknik är också en förutsättning för att samhälleligt nyttiggöra information om olika växt- och djurarters genetiska uppsättningar. Med bioteknikens hjälp kan mer specifika, effektiva och verkningsfulla biologiskt baserade produkter framställas. Bioteknik ger goda möjligheter till en bättre resurshushållning och hållbar utveckling.

Civilingenjörsutbildningen i teknisk biologi syftar till att ge studenterna de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för deltagande i planering, produktion och utveckling av bioteknisk verksamhet i vid bemärkelse - från idéformulering, konstruktion och tillverkning till drift, utvärdering och underhåll av sådana produkter och system.

Utbildningen förbereder också för andra sektorer av samhällslivet där kunskaper inom bioteknik är av betydelse såsom utbildning, samhällsplanering, vård och hälsa, samt forskning.

Mot bakgrund av den snabba globaliseringen och kunskapsutvecklingen inom framför allt biologi och kemi expanderar de biotekniska tillämpningarna snabbt. Utbildningsprogrammet vill följaktligen svara mot såväl nationella som internationella behov inom området, framför allt från industri och universitet men också samhället i övrigt. Utbildningen avser att ge förståelse för och insikt i de tekniska utmaningar och möjligheter som uppstår i områdena mellan biologi, kemi, medicin, fysik, datateknik och matematik.

• TB-utbildningen ska vara landets bästa bioteknikutbildning
• TB-ingenjörer ska återfinnas i ledande positioner i samhället
• studenter som utexaminerats från TB-programmet ska vara de mest attraktiva bioteknikingenjörerna såväl nationellt som internationellt
• TB-ingenjörer skall bidra på ett positivt sätt till samhällsutvecklingen i stort, och särskilt inom den biotekniska intressesfären

Programmål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från TB-programmet ha följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  TB-ingenjören behärskar kombinationen av matematik, biologi, kemi, fysik, bioinformatik, teknikvetenskapliga kurser, ytvetenskaper, materialvetenskap, sensorvetenskap, samt laborativ metodik inom dessa områden. En TB-ingenjör kan, med denna kombination av kunskaper, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem, företrädesvis inom bioteknik.
  Fokus för TB-ingenjören är frågeställningar inom aktuella biotekniska områden, särskilt biologisk produktion, medicinska tillämpningar, bioteknisk mätteknik, ytvetenskap, sensorer och materialvetenskap, för att omsätta detta kunnande till praktiska tillämpningar inom industri och forskning/utveckling, och för att värdera tekniska lösningar.
  En TB-ingenjör har även en god förmåga att använda moderna datavetenskapliga verktyg för analys, beräkningar och visualisering av data inom sina kompetensområden.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  En TB-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för en framträdande roll i avancerad bioteknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna inhämta relevant bakgrundsinformation vid bioteknisk problemlösning, formulera modeller och hypoteser för dessa problem och att kritiskt kunna bedöma hypotesers giltighet.
  En TB-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utveckling av ny teknik, samt att vid behov tillägna sig ny baskunskap.
  En TB-ingenjör har förmågan att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, särskilt bioetiska frågeställningar, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att TB-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet i sitt yrkesliv.
• Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
  En TB-ingenjör har förmågan att samverka med andra personer vid utveckling av ny bioteknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i grupper med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter.
  TB-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera biotekniskt inriktade utvecklingsprojekt.
  TB-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift, på såväl svenska som engelska.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  En TB-ingenjör har ett brett perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  TB-ingenjören har förståelse för och insikter i affärsmässiga och företagsmässiga villkor för utveckling och införande av ny teknik.
  En TB-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av biotekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för biotekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. TB-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande, tekniskt resultat och samhälleliga villkor.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

Programmets upplägg och organisation

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i kurser om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Under de tre inledande åren, kandidatdelen, är kurserna obligatoriska. Inför termin 7 väljs inriktning som avslutas med examensarbete om 30 högskolepoäng. Under de två avslutande åren finns utrymme för valbara kurser.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen.

Programmets innehåll

Programmet inleds med grundläggande kurser i matematik, kemi, biologi och fysik vilka samläses med andra utbildningsprogram. I utbildningen ingår tre projektkurser i vilka även ingår skriftlig och muntlig kommunikation på svenska och engelska. Även moment av gruppdynamik och styrning och ledning av projekt ingår i dessa.

Kandidatexamen

Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att avsluta programmet med en kandidatexamen.

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. Av dessa skall följande kurser ingå
  • Linjär algebra
  • Envariabelanalys 1&2
  • Allmän kemi 1
  De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievdägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till kurser i termin 7 (registrering) skall de gemensamma tillträdeskraven till motsvarande masterprogram vara uppfyllda.

Inriktningar

Inriktningarna utgörs av ett antal för respektive inriktning obligatoriska och valbara kurser om totalt 120 hp inom läkemedel och biologisk produktion resp. material i medicinska tillämpningar, mikroteknik och sensorvetenskap. Undervisningen kan vara problem- och projektbaserad, innehålla moment av skriftlig framställning, litteratursökning och litteraturstudier. Utöver dessa undervisningsformer kan utbildningen också bedrivas i grupper med handledning. Varje inriktning innehåller en projektkurs enligt CDIO-modell. Inriktningen avslutas med examensarbete omfattande 30 hp. Undervisningsspråk kan vara engelska. Om den studerande följer en inriktning,utöver kraven för en civilingenjörsexamen, uppfylles också kravet för en generell teknologie masterexamen i teknisk biologi. Den studerande kan också välja att följa inriktningen på civilingenjörutbildninegn i kemisk biologi och erhåller då en generell teknologie masterexamen i kemisk biologi. I detta fall måste den studerande byta ut kurser i termin 6 så att nödvändiga förkunskaper för inriktningskurserna inhämtas.

Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3.1.

Sammanfattning av examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i teknisk biologi, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Efter särskilt beslut av programndmnden kan andra kurser inräknas.
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
• kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

Tillåtna huvudområden för masterexamen är teknisk biologi och kemisk biologi.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Uppfylls regelverket för en inriktning anges detta i examensbeviset.

När kraven för civilingenjörsexamen i teknisk biologi är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom huvudområdet uppfyllda och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i teknisk biologi och Teknologie master i huvudområdet.

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet