Linköpings tekniska högskola

2008

Programmets syfte och vision

Medieteknikprogrammet skall utbilda civilingenjörer inom medieteknikens breda spektrum av kunskapsområden. Medieteknikingenjörens främsta uppgift är att skapa teknik och system för kommunikation mellan människor via digitala medier. Utbildningens grundläggande tekniska ämnen vilar på det stabila fundament som goda kunskaper i matematik och naturvetenskap ger.

Utbildningen skall omfatta såväl traditionell som modern medieteknik och ge den blivande civilingenjören en väl underbyggd förståelse för de olika mediernas möjligheter och begränsningar i tekniska och mänskliga sammanhang.

Utbildningen skall ge förståelse för och behandla kreatörens möjligheter till uttrycksformer i termer av färg, form och ljud.

Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv skall en medieteknikingenjör i sin verksamhet också kunna möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

Programmål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från MT-programmet ha följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen
  MT-ingenjören behärskar medieteknik utifrån ett flertal perspektiv: elektronisk publicering, ljud- och videoproduktion, bildsyntes, datorgrafik/visualisering. MT-ingenjören uppnår således stort ämnesdjup inom medieteknik med breddning mot en rad olika områden som t.ex. fysik och signalbehandling. MT-ingenjören har även goda färdigheter i programmering, reglerteknik, modellbygge och simulering. En MT-ingenjör kan, med matematiken som verktyg, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem inom dessa områden. Från en grund i analys, algebra, vektoranalys, transformteori och sannolikhetslära skall MT-ingenjören kunna modellera tekniska och naturvetenskapliga problem med hjälp av datavetenskapliga verktyg.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  En MT-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dessas giltighet. En MT-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. En MT-ingenjör har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att MT-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
• Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
  En MT-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. MT-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där gruppdynamik, projektledning, avancerad projektledning samt ledarskap behandlas. Undervisningen sker även delvis i projektform.
  MT-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där kommunikationsfärdigheter tränas och praktiseras integrerat med ingenjörsämnena.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav
  En MT-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  MT-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  En MT-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. MT-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

Programmet uppläggning och organisation

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i block om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Huvuddelen av de obligatoriska kurserna i kandidatdelen av programmet samläses mellan civilingenjörsprogrammen vid campus Norrköping. De fem första terminerna utgörs av obligatoriska kurser. Under termin 6 finns ett visst utbud av valbara kurser och det finns också möjlighet att genomföra ett kandidatarbete och ta examen som teknologie kandidat. Val av spår görs inför termin 7. Termin 7-9 består huvudsakligen av valbara kurser.

I programmet ingår strimmor av kommunikation på svenska och engelska och en strimma av mätteknik. Strimmorna integreras och examineras i kurserna. Även moment av gruppdynamik samt styrning- och ledning av projekt integreras i utvalda kurser.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i examen från MT-programmet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ.

Programmets innehåll

Utbildningen ger en gedigen grund i matematik och teknik. Den ger också goda kunskaper om digitala medier, visualisering, grafisk teknik, design, projektledning och interaktion mellan människa och teknik. Utbildningen ger dessutom insyn i kreativa områden som musik och formgivning. Genom utbildning i projektledning samt regelbundna muntliga och skriftliga projektredovisningar utvecklas förmågan att kommunicera effektivt.

Under de två avslutande åren ges en stor valfrihet för att dels kunna fördjupa sig inom ett medietekniskt område och dels kunna bredda sig genom att välja kurser inom angränsande områden eller kurser mer för den personliga utvecklingen av MT-ingenjören. Inom programmet kan ett antal profiler med ämnesfördjupning erbjudas. Under dessa två år på den avancerade nivån skall studenten välja kurser så att man uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde, se vidare under rubriken Sammanfattning av examenskrav.

Mot slutet av utbildningen kan studierna fördjupas inom särskilda områden, exempelvis visualisering, publicering, video och ljud.

I programplanen för programmet framgår för varje år de kurser, som planeras att ges, och i vilken programtermin den är placerad i och dess tidsmässiga placering under året.

Varje kurs beskrivs i en kursplan där bland annat kursens mål och innehåll är beskrivet och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen. I kursplanen anges kursen nivå, grundläggande nivå G1, G2 eller avancerad nivå A samt det huvudområde kursen tillhör.

Programmet organisation

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i block om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Huvuddelen av de obligatoriska kurserna under de tre första årens grundläggande del samläses mellan civilingenjörsprogrammen vid campus Norrköping. De fem första terminerna utgörs av obligatoriska kurser. Under termin 6 finns ett visst utbud av valfria kurser och det finns också möjlighet att genomföra ett kandidatarbete och ta examen som teknologie kandidat. Termin 7-9 består huvudsakligen av valfria kurser.

I programmet ingår strimmor av kommunikation på svenska och engelska. Strimmorna integreras och examineras i kurserna. Även moment av gruppdynamik samt styrning och ledning av projekt integreras i utvalda kurser.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valfria eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valfria får ingå i examen, medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen från MT-programmet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valfria alternativ. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valfri kurs.

En profil beskriver en möjlig specialisering och består av ett antal profilkurser samt ett regelverk för profilen och hur val av dess profilkurser skall göras. För varje profil utses en profilansvarig. Uppfyller man kraven för en profil anges denna profil i examensbeviset för civilingenjörsexamen.

Profilkurser kommer i möjligaste mån att i programplanen placeras så att profilkurserna kan läsas i lämplig ordning och placeras i olika schemablock för att undvika schemakollisioner.

En student med civilingenjörsexamen uppfyller 6auml;ven kraven för teknologie masterexamen inom huvudområdet medieteknik.

Kandidatexamen

Möjlighet finns att under termin 6 läsa kurser och genomföra ett kandidatarbete för att avsluta programmet med en teknologie kandidatexamen.

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studieväggledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tilltädde till kurser i termin 7 (registrering) skall de gemensamma tillträdeskraven till motsvarande masterprogram vara uppfyllda.

Inriktning och fördjupning med profiler

En profil påbörjas termin 7 och innehåller vanligen flera kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk hur profilkurser kan väljas. Det kan finnas krav på att vissa profilkurser måste ingå i profilen eller att man kan komponera vilka profilkurser, som skall ingå, helt fritt.

Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning.

Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler anges varje år i programplanen.

Utbildningsprogrammet är, vad gäller valfria kurser upplagt för att underlätta för studenten att inrikta sig mot specialiseringar av medieteknik, såsom publicering, visualisering, video och ljud.

Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3.1. Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan eller andra studerande behandla förelagd uppgift och omfattar för MT-programmet 30 hp, vilket motsvarar en tid av 20 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid tre ytterligare examensarbetespresentationer skall också genomföras.

Examinator skall vara anställd vid LiTH samt verksam inom ett ämnesområde som relaterar till utbildningsprogrammets inriktning.

Efter ansökan kan programnämnden i undantagsfall besluta om annat område. Vid tveksamhet bör utbildningsledaren kontaktas.

Forskarutbildningskurser

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution.

För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.

Sammanfattning av examenskrav

För att erhålla civilingenjörsexamen i medieteknik, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
• kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

Tillåtna huvudområden för mastersexamen är Medieteknik och Datateknik.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Uppfylls regelverket för en profil anges detta i examensbeviset.

När kraven för civilingenjörsexamen i medieteknik är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i medieteknik och Teknologie master i medieteknik eller datateknik.

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Linköpings tekniska högskola