Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

2008

Programmets syfte/vision

Civilingenjörsutbildningen i kemisk biologi kombinerar kunnande inom kemi, biologi och molekylär bioteknik med matematik och ingenjörsfärdigheter. Syftet är att utbilda kompetenta civilingenjörer för framtida yrkesverksamhet inom läkemedelbolag, mindre bioteknikföretag samt relevant näringsliv och offentlig sektor.

Kunskaperna och färdigheterna skall vara sådana att den utexaminerade civilingenjören skall kunna tillämpa och utveckla kemiska och molekylärbiologiska tekniker för att lösa biotekniska problem.

KB-utbildningen ska vara landets bästa bioteknikutbildning inom sitt omrede och de studenter som utexaminerats ifrån KB-programmet ska vara de mest attraktiva bioteknikingenjörerna på arbetsmarknaden inom proteinteknologi. På 10 års sikt ska KB-ingenjörer återfinnas i ledande positioner i såväl läkemedelsbolag som mindre bioteknikföretag.

Programmål

Efter genomgången utbildning förvÄntas en civilingenjör från KB-programmet ha följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  • KB-ingenjörens behärskar kombinationen av djup och bredd inom matematik, molekylär bioteknik, strukturbiologi och protein engineering samt laborativ metodik inom dessa områden. En KB-ingenjör kan, med matematiken som verktyg, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innebär att utgående från en grund i analys, algebra och biometri kunna modellera biotekniska och naturvetenskapliga problem.
  • Fokus för KB-ingenjören är frågeställningar inom högaktuella forskningsområden särskilt inom proteinteknologin för att omsätta detta kunnande till praktiska tillämpningar inom industrin och värdera olika tekniska lösningar.
  • En KB-ingenjör har även god förmåga att använda modern datateknik och mjukvara för att analysera, beräkna och visualisera data inom strukturbiologi, proteindesign och molekylärgenetik.
  • Därutöver har KB-ingenjören bioinformatiska och avancerade laborativa verktyg för att kunna modellera och lösa komplexa biotekniska problem.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  • En KB-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad bioteknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för biotekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dessas giltighet.
  • En KB-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap.
  • En KB-ingenjör har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, särskilt med inriktning på bioetiska frågeställningar, ansvar och pålitlighet.
  • Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att KB-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
• Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
  • En KB-ingenjör har förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmega att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. KB-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
  • KB-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  • En KB-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  • KB-ingenjören har insikter i affärsmässiga och företagsmässiga villkor för utveckling och införande av ny teknik.
  • En KB-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av biotekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för biotekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. KB-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande, tekniskt resultat och samhälleliga villkor.

Programmets upplägg och organisation

Den studerande antas till programmets öppna ingång som innebär att den studerande först inför sin tredje termin bestämmer sig för om han/hon avser att följa en civilingenjörsutbildning inom området kemisk biologi eller det naturvetenskapliga kandidatprogrammet som också kan byggas på med masterutbildning i bland annat "Protein Science". Civilingenjörsutbildningen är upplagd så att om man följer den upplagda programplanen uppfylls även examensfordringarna för en teknologie masterexamen i kemisk biologi, alternativt teknisk biologi om någon av inriktningarna på utbildningen för teknisk biologi väljes.

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i kurser om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Under de tre inledande åren, kandidatdelen, är kurserna obligatoriska. Inför termin 7 väljs inriktning som avslutas med examensarbete om 30 högskolepoäng. Under de två avslutande åren finns ett utrymme för valbara kurser. Kurser kan ges på engelska och kurslitteraturen är ofta på engelska.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen.

Programmets innehåll

Programmet inleds med grundläggande kurser i matematik, kemi, biologi och fysik vilka samläses med andra utbildningsprogram. I utbildningen ingår två projektkurser under de inledande trå åren i vilka det även ingår skriftlig och muntlig kommunikation på svenska. Även moment av gruppdynamik och styrning och ledning av projekt ingår i dessa. Under det tredje året läses fördjupade kurser i gränslandet mellan kemi och biologi, som biomätteknik och proteinkemi.

Kandidatexamen

Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att avsluta programmet med en kandidatexamen.

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

För att kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. Av dessa skall följande kurser ingå
  • Envariabelanalys 1&2
  • Organisk kemi 1
  • Biokemi 1
  De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievdägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till kurser i termin 7 (registrering) skall de gemensamma tillträdeskraven till motsvarande masterprogram vara uppfyllda.

Inriktningar

Till termin 7 väljes inriktning. Som studerande på kemisk biologi programmet kan den programspecifika inriktningen Protein Science and Technology väljas. Därtill kan inriktningarna på programmet teknisk biologi väljas under förutsättning att den studerande kompletterar med kurser som ger förkunskaper till inriktningarna.

Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3.1.

Sammanfattning av examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i kemisk biologi, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
• kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

Tillåtna huvudområden för masterexamen är kemisk biologi och teknisk biologi.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Uppfylls regelverket för en inriktning anges detta i examensbeviset.

När kraven för civilingenjörsexamen i kemisk biologi är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom huvudområdet uppfyllda och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i kemisk biologi och Teknologie master i huvudområdet.

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet