Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

2008

Programmets syfte

I ED-programmet studeras elektronik ur alla relevanta perspektiv: materialval, design av funktionalitet, producerbarhet, användaranpassning, försäljning och återvinning. Programmet skall förmedla en bred och djup bas inom ämnesområdet elektronik varpå ED-ingenjören kan välja att specialisera sig mot konstruktion, utveckling, produktion eller försdljning av elektronikbaserade system och produkter. Samtliga ED-ingenjörer skall lämna utbildningen med goda färdigheter i och stor erfarenhet av gruppdynamik och projektledning samt skall ha grundläggande färdigheter i ledarskap och industriell ekonomi. ED-ingenjören skall även ha möjlighet att utveckla färdigheter i entreprenörskap inom utbildningen samt skall ha goda färdigheter i skriftlig och muntlig kommunikation på svenska och engelska.

Matematik ses som det viktigaste ingenjörsverktyget för en ED-ingenjör, och ED-ingenjörer skall kontinuerligt under utbildningens första tre år tränas i matematisk beräkning och modellering med moderna datorverktyg. Reglerteknik, signalbehandling samt modellbygge och simulering ses också som vitala ingenjörsverktyg som samtliga ED-ingenjörer skall ha färdigheter i efter avklarad utbildning. De elektronik vilar på en bas av fysik och materialvetenskap ingår även kurser i dessa ämnen i ED-ingenjörens utbildning, i högre eller lägre grad beroende på vald specialisering.

Programmål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från ED-programmet ha följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  ED-ingenjören behärskar elektronik utifrån en rad olika perspektiv: design, konstruktion, produktion, test, drift och återvinning. ED-ingenjören uppnår således stort ämnesdjup inom elektronik med breddning mot en rad olika områden som t.ex. fysik, kemi och materialvetenskap. ED-ingenjören har även goda färdigheter i reglerteknik, modellbygge och simulering. En ED-ingenjör kan, med matematiken som verktyg, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innebär att utgående från en grund i analys, linjär algebra, vektoranalys, transformteori och sannolikhetslära kunna modellera tekniska och naturvetenskapliga problem med hjälp av datavetenskapliga verktyg. ED-ingenjören kan även, via den ämnesmässiga fördjupningen som gjorts inom programmet, värdera föreslagna tekniska lösningar med avseende på dessas tekniska kvalité i relation till modern teknik inom området.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  En ED-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dessas giltighet. En ED-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. En ED-ingenjör har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pdåelitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att ED-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
• Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
  
  • En ED-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. ED-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där gruppdynamik, projektledning, avancerad projektledning samt ledarskap behandlas. Undervisningen sker även delvis i projektform.
  • ED-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där kommunikationsfärdigheter tränas och praktiseras integrerat med ingenjörsämnena.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  
  • En ED-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  • ED-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  • En ED-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. ED-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

Programmet uppläggning och organisation

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i block om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Huvuddelen av de obligatoriska kurserna i kandidatdelen av programmet samläses mellan civilingenjörsprogrammen vid campus Norrköping. De fem första terminerna utgörs av obligatoriska kurser. Under termin 6 finns ett visst utbud av valbara kurser och det finns också möjlighet att genomföra ett kandidatarbete och ta examen som teknologie kandidat. Val av spår görs inför termin 7. Termin 7-9 består huvudsakligen av valbara kurser.

I programmet ingår strimmor av kommunikation på svenska och engelska och en strimma av mätteknik. Strimmorna integreras och examineras i kurserna. Även moment av gruppdynamik samt styrning- och ledning av projekt integreras i utvalda kurser.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) i respektive termin.

Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ.

Frivilliga kurser får inte räknas med i examen. Frivilliga kurser förekommer i programplanen är att betrakta som servicekurser.

Samtliga kurser som förekommer i programplanerna för termin 5 och högre på andra civilingenjörsprogram vid LiTH kan läsas i mån av plats och räknas då som frivilliga. Sådana kurser kan i de flesta fall få räknas som valbara, och då räknas med i examen, efter beslut av programnämnden.

Utbildningsprogrammet är vad gäller valbara kurser upplagt för att underlätta för studenterna att välja ett eget spår i elektronikdesignprogrammet.

Programmets innehåll

Med elektronikens hjälp kan produkter bli intelligenta, eller "smarta". Därför används allt mer elektronik i allt fler typer av produkter. Idag innehåller t.ex. en Volvo mer elektronik än hela den svenska fordonsparken tillsammans innehöll för 25 år sedan. Elektroniken gör det också möjligt att automatisera tillverkning och produktion, en förutsättning för den svenska industrins konkurrenskraft. Dessutom är elektroniken en förutsättning för dagens informations- och kommunikationsrevolution. Idag måste vi konstruera elektroniken på ett sätt som gör produkten användarvänlig, vare sig det är hemelektronik eller en produkt på fabriksgolvet. I alla sammanhang gäller det att göra elektroniken kompaktare, billigare och energisnålare, men ände kraftfullare. Elektronikdesigners kan optimera elektronikens möjligheter och samtidigt se till att konstruktion och produktion ger hand i hand.

Elektronik ur många perspektiv. Programmet fokuserar på elektronikens centrala roll som produktens hjärna. Elektronik studeras ur alla relevanta perspektiv: funktionalitet, producerbarhet och användaranpassning. Grunden läggs inom ämnesområdet elektronik med kretsteori, reglerteknik, mikrodatorer, analog elektronik, digitalteknik och mixad analog/digital elektronik. Grundläggande kunskaper i matematik och fysik förmedlas även. Stor vikt läggs vid att med hjälp av datorer kunna beräkna och modellera verkliga system.

Bygga robot. Ett grundtema i utbildningen är alltså kopplingen mellan konstruktion och produktion. Obligatoriskt är att i projekt konstruera och bygga en självgående robot. Utbildningen ger också gedigna kunskaper och träning i ledarskap och gruppdynamik. Andra viktiga inslag är projektledning och projektarbete, dels i egna kurser, dels som naturliga inslag i de tillämpade kurserna.

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade.
  De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievädgledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till kurser i termin 7 (registrering) skall de gemensamma tillträdeskraven till motsvarande masterprogram vara uppfyllda.

Spår - fördjupning

Programmet ger möjlighet att ta en kandidatexamen, baserad på de kurser som läses under de tre första åren. Det går också att välja att fördjupa sig. Utbildningen innehåller rekommenderade spår, men det går även att komponera en fördjupning själv genom att välja och blanda godkända kurser. Exempel på rekommenderade spår är:

• Elektronikkonstruktion:
  Här ingår design av avancerade elektroniksystem med fokus på tillämpningar inom (trådlös) kommunikationselektronik. Särskild specialisering sker på design av analog- och mixad analog/digital elektronik i RF-området. Visst fokus ligger även på signalbehandling för digital kommunikation samt systemkonstruktion med hjälp av CAD. Kurserna inom detta spår samläses till stor del med masterprogrammet "Wireless Networks and Electronic".
• Organisk elektronik:
  Organisk elektronik handlar om elektriskt ledande- och halvledande organiska molekyler och plaster som kan användas som elektroniskt bläck för tryckbar elektronik. Fokus ligger på de organiska materialens egenskaper, komponentdesign samt produktionsteknik. Kurserna inom detta spår samläses till stor del med masterprogrammet "Organic Electronics".
• Produktion:
  Fokus ligger på att kunna formulera, analysera och lösa problemställningar med relevans för tillverkande respektive finansiella aktörer. Kurserna inom detta spår samläses till stor del med de avslutande årskurserna på civilingenjörsprogram i Linköping.

Examensarbete

Tillåtna huvudområden inom civilingenjörsprogrammet för Elektronikdesign är elektroteknik och industriell ekonomi.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

Forskarutbildningskurser

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

Sammanfattning av examenskrav

För att erhålla civilingenjörsexamen i elektronikdesign skall studenten med godkänt resultat genomfört följande moment:

• programmets obligatoriska kurser
• valbara kurser så att kravet på 300 hp uppnås
• 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
• examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet