Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

2008

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR DATATEKNIK 300 hp
/Computer Science and Engineering/

Programmet syfte och vision

Datateknikprogrammet är en utmanande och personlighetsutvecklande utbildning som ger den bästa förberedelsen för en internationell yrkeskarriär inom data- och elektronikområdet. Utbildningen präglas av valfrihet och förnyelse med väl fungerande kurser där många är projektbaserade och forskningsanknutna. En civilingenjör från Datateknikprogrammet, en D-ingenjör, är en erkänd problemlösare och innovatör inom integrerade system och har god förmåga att samarbeta, kommunicera och leda högteknologisk verksamhet.

Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan en D-ingenjör i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

Programmål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från datateknikprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  En D-ingenjör skall behärska ett teknikblock baserat på datavetenskap (computer science) och elektroteknik (electrical engineering) omfattande programvara, hårdvara och kommunikation. En D-ingenjör har en bred matematisk bas baserad på både kontinuerlig och diskret matematik med inslag av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering samt grundläggande kunskaper i naturvetenskap. En D-ingenjör kan speciellt konstruera och utvärdera produkter som innehåller programmerbara komponenter i inbyggda system. En D-ingenjör har fördjupade kunskaper inom ett datatekniskt eller till datateknik angränsande område, och har i sitt specialområde tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå. Genom bredden i utbildningen kan D-ingenjören behandla ett mycket brett spektrum inom det datatekniska området, från elektronikkonstruktion till rent programvarutekniska tillämpningar.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  En D-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssdtt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad datateknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera specifikationer, göra design och att kritiskt kunna bedöma dessas giltighet. En D-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. En D-ingenjör har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att D-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet
• Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
  En D-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. D-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
  En D-ingenjör har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  En D-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  En D-ingenjör har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  En D-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. D-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program finns sammanställda i avsnitten b1-b6.

Programmets innehåll

Datateknikprogrammet har en obligatorisk del som ges under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller:

• ett teknikblock med lika omfattning av datavetenskap (computer science) och elektroteknik (electrical engineering). Kurserna i datavetenskap skall ge en förståelse av olika modeller för programmering, datastrukturer och algoritmer, användbarhet med människa-dator-interaktion, operativsystem och programutvecklingsmetodik. Kurserna i elektroteknik skall ge en grund i elektronik, en djupare förståelse av hur datorn och dess komponenter är konstruerade samt grunderna i signalbehandling och reglerteknik.
• ett matematikblock bestående av kontinuerlig matematik med analys, linjär algebra och transformer, diskret matematik och logik samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering.
• naturvetenskapliga kurser som ger grunderna i mekanik och elektromagnetism.

I programplanen för programmet framgår för varje år de kurser, som planeras att ges, och i vilken programtermin den är placerad i och dess tidsmässiga placering under året.

Varje kurs beskrivs i en kursplan där bland annat kursens mål och innehåll är beskrivet och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen. I kursplanen anges kursen nivå, grundläggande niv&arng; G1, G2 eller avancerad nivå A samt det huvudområde kursen tillhör.

Programmets organisation

Under de tre första åren är programmet organiserat så att man vanligen läser tre kurser parallellt under en period, där en av kurserna är av matematisk natur.

Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Speciellt genomförs tre obligatoriska större grupprojekt (5-7 deltagare/projektgrupp), ett projekt första terminen för att ge perspektiv på ämnesområdet med en avslutande konferens, under erskurs tre ett projekt för att konstruera en mikrodatorbaserad apparat och i slutet av utbildningen ett projekt för utveckling av en programvaruorienterad tillämpning. I dessa kurser, och även i andra kurser, utvecklas dels den kommunikativa förmågan genom både muntliga presentationer och skriftliga tekniska rapporter, dels förmågan att arbeta i grupp.

Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och kommer därför att ges på engelska.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen från D-programmet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valfri kurs.

En profil består av ett antal profilkurser samt ett regelverk för profilen och hur val av dess profilkurserna skall göras. En profil påbörjas vanligen termin 7. För varje profil utses en profilansvarig. Uppfyller man kraven för en profil anges denna profil i examensbeviset för civilingenjörsexamen.

Profilkurser kommer i möjligaste mån att i programplanen placeras se att profilkurserna kan läsas i lämplig ordning och placeras i olika schemablock för att undvika schemakollisioner.

En student med civilingenjörsexamen uppfyller även kraven för teknologie masterexamen.

Kandidatexamen

Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att avsluta programmet med en kandidatexamen.

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studieväggledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till kurser i termin 7 (registrering) skall de gemensamma tillträdeskraven till motsvarande masterprogram vara uppfyllda.

Inriktning och fördjupning med profiler

En profil påbörjas termin 7 och innehåller vanligen flera kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk hur profilkurser kan väljas. Det kan finnas krav på att vissa profilkurser måste ingå i profilen eller att man kan komponera vilka profilkurser, som skall ingå, helt fritt.

Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning.

Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler anges varje år i programplanen.

Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3.1.

Examinator skall vara anställd vid LiU samt verksam inom ett av programmet relevant ämnesområde. I övrigt hänvisas till de gemensamma reglerna för examensarbetet för civilingenjörsprogram.

Studerande, som vill ha en profil angiven i examensbeviset, bör för civilingenjörsexamen välja sådant examensarbete som motsvarar profilens allmänna inriktning.

För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet.

Forskarutbildningskurser

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp. institution. För att få räkna med en sådan kurs, som valfri, i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.

Sammanfattning av examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i datateknik, 300 hp, skall studenten ha fullgjort

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
• examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

Tillåtna huvudområden för mastersexamen är Datateknik, Elektroteknik och Medicinsk teknik.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Uppfylls regelverket för en profil anges detta i examensbeviset.

När kraven för civilingenjvrsexamen i datateknik är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i datateknik och Teknologie master i datateknik, elektroteknik eller medicinsk teknik.

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet