| studiehandbok@lith | |
|
|
|
2006 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR ELEKTRONIKDESIGN/Master of Science in Electronics Design Engineering/
c9 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN
c9.1 Mål Programmet elektronikdesign har som mål att utbilda civilingenjörer med en bred kunskapsbas vilka kan arbeta vid den internationella teknikfronten för att utveckla frantidens teknik. En helhetssyn skall förmedlas vad gäller framtagning av elektronikprodukter och system där elektronik ingår som en viktig del. Detta täcker frågeställningar rörande bl.a. produktspecifikation, koncept, konstruktion, produktion, test, drift, återvinning och marknad.. Utöver grundläggande kunskaper i matematik och naturvetenskap erbjudsmöjligheter till individuell fördjupning inom områden som elektronikkonstruktion, produktutveckling, produktionsteknik och nya teknikområden som organisk elektronik. Undervisningen bedrivs delvis i projektform för att förbereda den blivande civilingenjören på den arbetssituation som råder i näringslivet och ger färdigheter nödvändiga för att bedriva industriell produktutveckling. Utbildningen syftar också till att ge den färdige civilingenjören goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation på svenska och engelska. Icke-tekniska inslag som språk, gruppdynamik och projektledning integreras på ett naturligt sätt i utbildningsprogrammet och i utbildningens kurser. Utbildningen ger de studerande möjlighet till studier utomlands.
c9.2 Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.
c9.3 Uppläggning Utbildningen är under de fem första terminerna gemensam för samtliga studerande. Under termin 6 finns ett visst utbud av valfria kurser. Val av spår görs inför termin 6. Termin 6-8 består huvudsakligen av valfria kurser. I läro- och timplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) i respektive termin. Utbildningsnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. Frivilliga kurser får inte räknas med i examen. Frivilliga kurser förekommer i läro- och timplan och är att betrakta som servicekurser. Samtliga kurser som förekommer i läro- och timplanerna för andra civilingenjörsprogram vid LiTH kan läsas i mån av plats och räknas då som frivilliga. Sådana kurser kan i de flesta fall få räknas som valbara, och då räknas med i examen, efter beslut av utbildningsnämnden. Se gemensamma bestämmelser avsnitt b2. Andra utbildningsområden skilda från naturvetenskap och teknik finns representerade i programmet dels som integrerade moment dels som separata kurser. Utbildningsprogrammet är vad gäller valbara kurser upplagt för att underlätta för studenterna att välja en inriktning, spår, av elektronikdesign. c9.4 Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna Bestämmelserna gäller för studenter antagna till termin 1, hösten 2002 eller senare. Studenter antagna tidigare än ht 2002 flyttas upp efter då gällande regelverk eller efter nedanstående regelverk beroende på vilket de först uppfyller. De nya bestämmelserna gäller retroaktivt från och med hösten 2003. Följande villkor gäller för deltagande i undervisning och examination
c9.5 Studieinriktningar/spår Utbildningsprogrammet är vad gäller valfria kurser upplagt för att underlätta för studenten att välja speciella inriktningar, spår, av elektronikdesign. Antagna före ht 2004 kan välja om profil enligt tidigare regler (se studiehandbok 2003 avsnitt c9.4) önskas i examen. I så fall skall alltså även de obligatoriska kurserna på termin 6-8 enligt Studiehandboken 2003 vara avslutade, utöver de två profilkurserna. Undantagna är
Se även krav för examination avsnitt c9.11.
c9.6 Anmälan till kurser När det gäller tidpunkten för och information om val av spår se avsnitt a4. Den som gör studieuppehåll skall deltaga i kursanmälan inför den termin då studierna skall återupptagas. Tidigare anmälan gäller ej.
c9.7 Examensarbete Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3.1. Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan eller andra studerande behandla förelagd uppgift och omfattar för ED-rogrammet 20 poäng, vilket motsvarar en tid av 20 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid tre ytterligare examensarbetespresentationer skall också genomföras. Examensarbete får påbörjas först då uppflyttning till termin 7 skett. Examinator skall vara anställd vid LiTH samt verksam inom ett områ:de som relaterar till utbildningsprogrammets inriktning. Detta säkerställs genom att två avklarade kurser på C/D-nivå inom programmet skall av examinator godkännas som förkunskapskrav til examensarbetet. Detta skall vara klart innan examensarbetet få påbörjas. Efter ansökan kan utbildningsnämnden i undantagsfall besluta om annan examinator. Vid tveksamhet bör utbildningsledaren kontaktas.
c9.8 Praktik Praktiken är frivillig. Bestämmelser för hur genomför praktik redovisas för antagna före 2003-06-30 finns i avsnitt b4.
c9.9 Kurser som överlappar varandra Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt.
c9.10 Forskarutbildningskurser Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:
c9.11 Examenskrav För att erhålla civilingenjörsexamen i elektronikdesign skall studenten med godkänt resultat genomfört följande moment:
|
 |
||||||
|
|
||||||
