2003

c9 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN

c9.1 Mål

Programmet elektronikdesign har som mål att utbilda civilingenjörer med en bred kunskapsbas i matematiska och naturvetenskapliga samt i grundläggande tekniska ämnen.

En helhetssyn skall förmedlas vad gäller framtagning av elektronikprodukter och system där elektronik ingår som en viktig del. Detta täcker frågeställningar rörande bl.a. marknad, produktspecifikation, koncept, konstruktion, produktion, test, drift och återvinning.

Vidare skall utbildningen erbjuda möjligheter till individuell specialisering och profilering inom områdena konstruktion och produktutveckling samt inom process- och produktionsteknik.

Undervisningen skall i tillämplig utsträckning bedrivas i projektform för att förbereda den blivande civilingenjören på den arbetssituation som råder i industrin. Den studerande skall därför bibringas goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. I utbildningen kommer de studerande även att beredas möjligheter till externa kontakter med företag och med andra studerande såväl nationellt som internationellt.

c9.2 Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

c9.3 Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

Följande villkor gäller för deltagande i undervisning och examination

• i programtermin tre och fyra:
  Utöver kraven om registrering gäller för de fortsatta studierna att den studerande inför programtermin tre skall ha fullgjort minst en av matematikkurserna TNG001 Envariabelanalys eller TNG002 Linjär algebra. Denna uppflyttningsregel gäller för studenter som påbörjar sina programstudier fr.o.m. höstterminen 1999.
• i termin fem och följande programterminer
  Utöver kraven om registrering gäller för de fortsatta studierna att den studerande inför progamtermin 5 i årskurs 3 skall ha fullgjort med godkänt resultat i samtliga ingående kurser och övriga moment i utbildningsplanen för termin 1 och 2 samt ha fullgjort med godkänt resultat 30 poäng av ingående kurser och övriga moment i utbildningsplanen för termin 3 och 4.
• i termin 7 och följande terminer
  Uppflyttingskraven för termin 5 skall vara uppfyllda och att därefter utbildningsplanen för termin 5 och 6 följts med godkänt resultat till minst 75%.

c9.4 Studieinriktningar/profiler

Inom utbildningsprogrammet för elektronikdesign (ED) finns tre profiler:

• Elektronikkonstruktion /Electronic Design/
• Produktutveckling /Product Development/
• Produktionsteknik /Production Engineering/

Profilerna påbörjas under programtermin 6. För att en profil skall ingå i examen måste minst två profilkurser läsas.

Utöver de tre profilerna har den studerande möjlighet att välja en individuell studieinriktning. Ansökan om individuell studieinriktning lämnas till Tekniska fakultetskansliet varefter beslut fattas av utbildningsnämnden.

c9.5 Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3. Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan eller andra studerande behandla förelagd uppgift och omfattar för ED-rogrammet 20 poäng, vilket motsvarar en tid av 20 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid tre ytterligare examensarbetespresentationer skall också genomföras. Examensarbete får påbörjas först då uppflyttning till termin 7 skett.

Examinator skall vara anställd vid LiTH samt verksam inom ett ämnesområ:de som relaterar till utbildningsprogrammets inriktning. Efter ansökan kan utbildningsnämnden i undantagsfall besluta om annan examinator. Vid tveksamhet bör utbildningsledaren kontaktas.

c9.6 Praktik

Bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen finns i avsnitt b4. Se även avsnitt c9.10 nedan om tillgodoräknande av praktik vid genomfört industrimentorprogram.

c9.7 Kurser som överlappar varandra

Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt.

c9.8 Kurser inom humaniora och samhällsvetenskap

Studerande skall läsa kurser om minst 8 poäng av programmets valbara kurser i humaniora och samhällsvetenskap

c9.9 Språklig kommunikation i civilingenjörsprogrammet i Elektronikdesign

I yrkeslivet ställs idag stora krav på civilingenjörers kommunikativa förmåga, såväl skriftlig som muntlig. Kommunikationsämnet karaktäriseras av att tala, läsa, skriva, diskutera och kritiskt granska. Språklig kommunikation anpassas till programmet och integreras i olika kurser. Av utbildningsprogrammets 180 p upptar momentet ca 4 p. Hälften av dessa förläggs till årskurs 1 och resterande fördelas mellan årskurs 2, 3 och 4.

Syfte:
Att öka teknologernas språkliga medvetenhet samt att praktiskt öva och tillämpa språket för att utveckla den egna förmågan och ge fördjupade språkkunskaper.

Undervisningsformer:
Föreläsningar, lektioner, seminarier, enskilda arbeten samt grupp- och projektarbeten.

Examination:
Olika examinationsformer tillämpas. Eftersom ämnet är integrerat i olika kurser under hela utbildningstiden måste kommunikationsmomenten vara godkända för att slutbetyg ska ges på kurs där ämnet ingår.

Kursinnehåll:

• Muntlig framställning enskild och i grupp, presentationsteknik
• Argumentationsteknik
• Sammanträdesteknik
• Språksociologi
• Kroppsspråk
• Skriftlig framställning enskild och i grupp bl.a.:
  • att anpassa språket till olika målgrupper och syften
  • att skriva användarhandledningar
  • att formulera populärvetenskapliga artiklar
  • att skriva rapporter

c9.10 Industrimentorprogrammet

Industrimentorsprogrammet ingår som en del av Campus Norrköpings strävan att ha en stor öppenhet relativt det omgivande samhället. En av målsättningarna med programmet är att skapa en plattform för ett mera organiserat samarbete mellan Campus Norrköping och regionens näringsliv och organisationer, och därmed medverka till att bryta ner den barriär som ofta finns mellan universitetet och framför allt mindre och medelstora företag. En annan målsättning dädr att industrimentorsprogrammet skall ses som en integrerad del av den ordinarie verksamheten, där de olika programmens olika kurser/kursmoment i lämpliga delar skall ha nytta av industrimentorsprogrammet. Det är dessutom ett sätt att sprida information om innehållet i respektive civilingenjörsutbildning.

Programmet ger studenten stora möjligheter att via industri/näringsliv ta del av hur deras teoretiska kunskaper tillämpas, men också en träning i att se på problem utifrån ett industriellt perspektiv. Vidare skall programmet förmedla till studenten hur en civilingenjör arbetar.

I programmet kopplas en grupp av studenter till en industrimentor i industri/näringsliv. Mentorskapet pågår i tre år.

Formellt är programmet en frivillig kurs med noll poäng, som kommer att finnas med i examensbeviset. Dock får 6 veckors praktik tillgodoräknas för deltagande i mentorsprogrammet i 3 år, för 2 års deltagande får 4 veckors praktik tillgodoräknas.

c9.11 Val av profil och anmälan till kurser

När det gäller tidpunkten för och information om val av profil se avsnitt a4. Den som gör studieuppehåll skall deltaga i valet inför den termin då studierna skallåterupptagas. Tidigare val gäller ej.