2005

c23 KEMIPROGRAMMET, 160 poäng

/Chemistry/

PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN

c23.1 Utbildningsprogrammets syfte

Kemiprogrammet syftar till att den studerande skall tillägna sig och utveckla grundläggande kunskaper och färdigheter inom det kemiska ämnesområdet, fördjupade kunskaper inom vissa delar av kemin, samt stödkunskaper i angränsade områden. Målet är att förbereda den kemistuderande för fortsatta studier/forskarutbildning inom kemiområdet och framtida yrkesverksamhet inom näringslivet och den offentliga sektorn. Vidare skall utbildningen ge de studerande en beredskap för förändringar i samhället på det vetenskapliga och tekniska planet samt ge dem en grund för att självständigt utveckla och värdera ny kunskap inom kemiområdet.

Utöver de mera generella målen avser utbildningen ge

• kunskap om olika kemiska substansers egenskaper och funktion
• kunskaper om de lagar som styr kemiska förlopp
• förmåga att planera, genomföra och utvärdera experiment
• förmåga att använda mät- och analysmetoder, samt att tolka och utvärdera mätresultat
• träning i muntlig och skriftlig framställning och att inhämta ny kunskap som behövs för att analysera, formulera och lösa problem
• förmåga att bedöma kemiska ämnens påverkan på människa och miljö

c23.2 Utbildningsprogrammets uppläggning

I Linköping inriktas universitetsutbildningen i kemi mot att i första hand ge en gedigen kunskapsbas med stora inslag av laborativ verksamhet. Utbildningen i kemiprogrammet är upplagd enligt den tradition som är vanlig inom matematisk-naturvetenskaplig utbildning, dvs kurserna läses koncentrerat och normalt bara en i taget.

De två första årskurserna består av obligatoriska kurser. De innehåller förutom kemi även matematik (10 poäng). Dessa skall ge kunskaper och färdigheter i kemi och utgöra en god grund för vidare studier.

Under tredje och fjärde åren ges möjlighet till påbyggnad och fördjupning inom ett eller flera områden. Kurserna kan här i stort sett väljas fritt såvida förkunskapkraven är tillgodosedda. Ett huvudalternativ för val av kurser anges nedan under punkten utbildningens innehåll. Utbudet av dessa kurser kan ändras/kompletteras kontinuerligt.

Genom valet av påbyggnads- och fördjupningskurser under de avslutande två åren kan programmet ge olika profiler. Fördjupningskurser ges inom delämnena: analytisk kemi, biokemi, fysikalisk kemi, oorganisk kemi och organisk kemi.

Kemiprogrammet omfattar antingen 160 eller 120 poäng och avslutas med ett examensarbete om 20 respektive 10 poäng för magister- resp. kandidatexamen.

c23.3 Utbildningens innehåll

De inledande två åren (80 poäng) innehåller kemins olika delämnen samt en breddgivande kurs i matematik. Kurserna i allmän kemi under den första terminen, utgör en bred introduktion till kemi och innehåller grundläggande avsnitt från fem av kemins delämnen:

• Oorganisk kemi behandlar kemiska egenskaper hos grundämnena och viktiga oorganiska föreningar, vidare komplexkemi och fasta tillståndets kemi.
• Organisk kemi behandlar kolföreninganas struktur och egenskaper, samt hur man med olika reaktionstyper kan syntetisera organiska föreningar.
• Fysikalisk kemi behandlar bl.a. reaktionskinetik, kvantmekanik, spektroskopi, elektrokemi, termodynamik och ytkemi.
• Analytisk kemi behandlar olika kvantitativa och kvalitativa analysmetoder, såväl klassiska våtkemiska metoder som moderna instrumentella metoder..
• Biokemi behandlar proteinkemi, enzymers reaktionsmekanismer och kinetik, molekylärgenetik och DNA-metodik samt metaboliska förlopp.

Dessa delämnen behandlas sedan ytterligare under de följande terminerna i form av påbyggnadskurser.

Under tredje året ges möjlighet till ytterligare påbyggnad och fördjupning av kunskaperna i kemi med anknytning till tidigare lästa kurser.

Under det fjärde året sker en tydlig profilering av utbildningen. Hela utbildningen under magisteråret har en stark koppling till pågående forskning inom kemiämnet. Fördjupning ges inom delområdena analytisk kemi, fysikalisk kemi, oorganisk kemi, proteinkemi och organisk syntes. Magisterutbildningen avslutas med ett examensarbete på 20 poäng (under termin 8), där den studerande tränas att självständigt formulera problem och söka lösningar till dessa. Examensarbetet utförs inom ett ämnesområde med naturlig koppling till ämnesvalet i termin 5-7. I examensbeviset kan den som så önskar få en vald profilering angiven under förutsättning att för profilen rekommenderade kurser, eller motsvarande omfattande minst 20 poäng C/D kurser är godkända samt att examensarbetet gjorts inom profilens ämnesområde. De ämnesområden inom kemi som kan ges som profil är:

• ANALYTISK KEMI
• BIOKEMI
• FYSIKALISK/OORGANISK KEMI
• ORGANISK KEMI
• LÄKEMEDELSKEMI

c23.4 Tröskelregler för uppflyttande till årskurs 3

• Följande gäller för studerande antagna ht 2002 eller tidigare:
  För att den studerande skall få påbörja studierna i årskurs tre fordras att han eller hon klarat minst 50 av de 80 poängen under basblocket. Av dessa skall minst 25 poäng avse teorimoment. Kurser som har angetts som förkunskapskrav skall vara genomgångna, dvs studenten ska ha varit registrerad på kursen och godkänd på alla obligatoriska moment. Utöver tröskelregeln till år tre och examensarbete (se nedan) finns inga andra krav på att enskilda kurser skall vara godkända, endast att kurser är genomgångna.
• För studerande antagna ht 2003 och senare gäller:
  För att den studerande skall få påbörja studier på termin 5 krävs att följande kurser är godkända:
  • Allmän kemi
  • Biokemi 1
  • Oorganisk kemi
  • Fysikalisk kemi spektroskopi
  • Analytisk kemi A
  • Organisk kemi 1

  Samtliga studerande prövas och uppflyttas enligt tröskelreglerna som gäller för studerande antagna 2003 eller senare. Den som är antagen 2002 eller tidigare och som inte uppfyller de senare kraven kan då uppflyttas enligt de gamla tröskelkraven.

  En studerande som inte uppfyller kraven för att börja år 3 skall i samråd med studievägledare lägga upp ett individuellt studieprogram. Se gemensamma bestämmelser b6.2.

  c23.5 Examensarbete

  c23.5.1 Allmänt

  Examensarbetet avslutar utbildningen och avser att ge den studerande möjlighet att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper genom att självständigt behandla och redovisa en uppgift av forskningskaraktär. För att erhålla magisterexamen i kemi skall examensarbetet utföras i kemi.

  För närmare information om examensarbetets utförande och rapportens omfattning och utformning hänvisas till särskilda anvisningar från resp. examinator.

  Reglerna om tid för påbörjande av examensarbete gäller också för opposition på examensarbete.

  c23.5.2 Tröskelregler för examensarbete

  För att få påbörja ett examensarbete för magisterexamen om 20 poäng (alternativt 10 poäng, om 10 poängs examensarbete för kandidatexamen redan godkänts) skall den studerande ha godkänts i kurser om minst 110 poäng, inkluderande alla obligatoriska kemikurser på a- och B-nivå under årskurs 1 och 2, samt kurser inom huvudämnet kemi på C/D-nivån motsvarande minst 20 poäng. Inom ramen för dessa poäng kan specifika kurser krävas beroende på examensarbetets inriktning.

  c23.6 Examensförordning

  Utbildningsprogrammet avslutas med filosofie magisterexamen med kemi som huvudämne. I examensabeviset anges att examen å avlagd inom kemiprogrammet. Examina regleras av högskoleförordningen, se allmänt avsnitt i studiehandboken. I examensbeviset kan den som önskar få en vald profilering angiven och ingående kurser uppräknade under förutsättning att för profilen rekommenderade kurser, eller motsvarande omfattande minst 20 poäng kurser på C/D nivå, är godkända samt att examensarbetet gjorts inom profilens ämnesområde (se även utbildningens innehåll ovan). De inriktningar inom kemi som för närvarande kan ges som profiler är: analytisk kemi, biokemi, fysikalisk/oorganisk kemi, organisk kemi, läkemedelskemi eller matematik.

  c23.7 Särskild behörighet

  För att antas till kemiprogrammet krävs, förutom villkoren för grundläggande behörighet, följande särskilda behörighet:

  Matematik D, Fysik B, Kemi B och Biologi B.