studiehandbok@lith   Länk till universitetets hemsida
 

Linköpings tekniska högskola

Länk till universitetets hemsida


 
Studiehandbok 2005

Innehåll | Inledning



ALLMÄNNA ANVISNINGAR

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER


III ALLMÄNNA ANVISNINGAR

a1 CENTRALA STUDERANDEEXPEDITIONEN

Centrala studerandeexpeditionen finns i StudentCentrum i hus Zenit i Linköping. I Norrköping finns studerandeexpeditionen i Kåkenhus. För vidare information se http://www.liu.se/org/studc/infoexp/


a2 STUDIEVÄGLEDNING

Vid LiTH finns central studievägledning vars huvudsakliga uppgift är att vägleda och stödja den enskilde studenten i studierelaterade frågor. Inom varje utbildningsprogram finns även teknologstudievägledare som bistår i frågor av praktisk karaktär som t.ex. studieplanering, utfärdande av intyg samt information om bestämmelser i utbildningsplanen inom respektive program.

Tid och plats för mottagning se http://www.lith.liu.se/kontakta/


a3 INFORMATION

a3.1 Information

Tekniska högskolan distribuerar information huvudsakligen elektroniskt, där huvudsidan för LiTH:s information till teknologer nås via länken på LiTH:s hemsida, "Student på LiTH" och även från Studentportalen.

Viss information, bland annat Lokalt Regelverk för Linköpings Universitet, finns endast i elektronisk form.

a3.2 Anslagstavlor

Officiella meddelanden lämnas på Universitetets och på institutionernas anslagstavlor.

a3.3 Har utgått ur Studiehandboken 2005

a3.4 Studiehandbok

Studiehandbok utges på www. Adressen är http://www.lith.liu.se/sh/. Studiehandboken omfattar allmän information, utbildningsplaner, läro- och timplaner, blockscheman, tentamensschema m.m. för året.

Studiehandboken beskriver utbildningarna vid LiTH med det innehåll och det upplägg som planeras för aktuellt kalenderår. Som ett led i anpassningen till interna och externa krav sker fortlöpande förändring och modernisering av utbildningen efter beslut av beslutande organ. Den som påbörjar en utbildning vid LiTH bör alltså vara medveten om att utbildningen under studietiden sannolikt blir föremål för förändringar.

a3.5 Vägar för informationsspridning

LiTH genomför förändringar med syfte att studentens interaktion med administrativa system till sin huvuddel ska ske elektroniskt.

För åtkomst av internet kan datorer i knutpunkter, i sektionsdatasalar och på institutionerna i mån av plats användas likaväl som datorer i hemmet.

LiTH tillhandahåller datorsalar, knutpunkter och programvaror för studenter och personal. För att få tillgång till detta samt student-epost krävs att den studerande förbinder sig att följa LiTH:s regler för IT-handhavande. Utöver detta krävs att den studerande skaffar sig kunskaper i informationssökning i de IT-baserade system som finns såsom bibliotekets databaser, LiTHs och LiUs websidor; studiehandbok, blanketter, kurshemsidor, administrativa system; tentamensanmälan etc. Detta sker genom avklarad kurs i Datorkörkort, via snabbkursen iStudent eller motsvarande.


a4 KURSANMÄLAN OCH REGISTRERING

Anmälan till kurser inför ht 2005 görs under anvisad tid under vårterminen 2005 och inför vt 2006 under anvisad tid under hösten 2005. Information om kursanmälan anslås på särskild informationssida och meddelas via e-post. Anmälan görs i Studentportalen.

Registreringen består dels av terminsregistrering dels av kursregistrering.

Terminsregistrering görs i Studentportalen. Denna registrering bekräftar att du tagit din utbildningsplats i anspråk. Den är nödvändig för att du skall kunna erhålla studiemedel.

Terminsregistreringen för våren och hösten 2005 äger rum: (prel.)

  • vt 05: 17 januari - 2 februari
  • ht 05: 13 augusti - 7 september

Alla studerande måste registreras på de kurser som de avser att följa under läsåret. Kursregistreringen är nödvändig för att den studerande skall kunna tillgodoräknas fullgjorda poäng som krävs bl.a. för förnyade studiemedel och för att högskolan skall tilldelas resurser för genomförd verksamhet.

OBS! Om den studerande väljer att göra tidigt avbrott från en kurs (inom tre veckor efter kursstart) måste den studerande anmäla avbrottet så att kursregistreringen tas bort. Avanmälan görs på blankett (pdf) som lämnas till studievägledningen.


a5 ANMÄLAN TILL FRISTÅENDE KURSER

För anmälan till fristående kurser se "Kurskatalogen".

Antagning till fristående kurs inom utbildningsprogram får enbart ske till kurser som har lediga platser. Se också anmälningsblankett och särskilda anvisningar (pdf). Antagning till fristående kurs inom utbildningsprogram får ej ske till kurser som ges i årskurs ett på civilingenjörsutbildningarna, datavetenskapliga utbildningen eller högskoleingenjörsutbildningar med fler registrerade än antal platser.


a6 STUDERANDES SKYLDIGHETER

a6.1 Ordningsregler

Varje studerande skall ställa sig till efterrättelse vid Tekniska högskolan gällande föreskrifter och ordningsregler.

Studerande som underlåter att söka inträde i Linköpings Teknologers studentkår eller som ej fullgör sin skyldighet att till denna erlägga vederbörligen bestämda avgifter kan av rektor avstängas från undervisning och examination intill dess rättelse skett.

a6.2 Ersättning för skador som vållats av studerande

Studerande skall med aktsamhet handha högskolans material och är skyldig att enligt allmänna rättsgrundsatser ersätta skada som av henne/honom vållats.


a7 KALENDERÅR 2005

Terminstider för LiTH 2005 framgår av beslut Dnr LiU 940/04-49, daterat 2004-08-09.

Terminstider för vt 2006 redovisas i beslutsprotokoll Dnr LiU 940/04-49, daterat 2004-08-09.


a8 ALLMÄNT OM STUDIERNA

a8.1 Schema

För programtermin 1 delas schema ut av klassföreståndarna för den första läsperioden. För övriga finns schemat på Schemaservern på studentwebben.

a8.2 Undervisning

Undervisning meddelas huvudsakligen genom föreläsningar och övningar. Övningarna indelas företrädesvis i storseminarier, seminarier, storgrupper, lektioner, gruppundervisning och laborationer. Lektorsundervisning i grupper om ca 30 studerande benämns storseminarier och i grupper om ca 10 studerande seminarier. Assistentundervisning i grupper om 60 studerande benämns storgrupper, i grupper om 30 studerande lektioner och i grupper om ca 10 studerande gruppundervisning. För IT-programmet hänvisas till utbildningsplanen.

a8.3 Examination

Den undervisning och kurslitteratur som den studerande skall inhämta redovisas t.ex. vid tentamina som oftast är skriftliga. Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen nämligen en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentaperioderna. Annan placering beslutas av utbildningsnämnden. För regler för omprov i kurser med alternativa examinationsformer (projekt, laborationer, inlämningsuppgifter etc.) hänvisas till Föreskrifter rörande examination och examinatior, Dnr LiU 1109/00-40.

För kurser som av utbildningsnämnden beslutats som vartannatårskurser ges tentamina 3 ggr endast under det år kursen ges.

I kurser som flyttas till någon högre årskurs och således ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen. Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar utbildningsnämnden/utbildningsnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.

Har undervisningen upphört i en kurs, ges under det närmast följande året tre tentamina placerade i omtentamensperioderna i januari, april och augusti. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte utbildningsnämnden föreskriver annat. För matematiska/naturvetenskapliga utbildningarna kan utbildningsnämnden besluta om annan ordning.

Vid LiTH medges studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg.

Övriga bestämmelser om grundutbildningen finns i Lokalt Regelverk för Linköpings universitet.

a8.4 Förhandsanmälan till tentamina

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan, som regel, minst 10 dagar före tentamensdagen, se tentamensanmälan i Studentportalen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som ej förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats ej kan beredas inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

a8.5 Betyg

Betyg i kurs sätts för civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt det datavetenskapliga programmet vanligtvis i skalan underkänd, godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5). För graderna 3-5 fordras kunskap enligt i kursplan angivet kursinnehåll samt i förekommande fall godkända obligatoriska moment. För matematiska/naturvetenskapliga utbildningar gäller betygsskalan underkänd, godkänd, väl godkänd. Registrering av den studerandes tentamensresultat sker på respektive institution. Meritförteckning utsändes två gånger per läsår. Den som önskar extra meritförteckning kan få det på studerandeexpeditionen.

Samtliga studieresultat finns i ett centralt dataregister, kallat LADOK. Frågor rörande detta besvaras av StudentCentrum.

a8.6 Utbildningsplaner

Utbildningsplanerna innehåller målen för utbildningsprogrammen samt de bestämmelser som fastställts för rätt att erhålla examen vid respektive program.

Av läro- och timplanerna, som utgör en del av utbildningsplanerna, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.

a8.7 Kursplaner

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kurserna uppdelas i obligatoriska (o), valbara (v) och frivilliga (f) kurser (se även avsnitt b2).

a8.8 Litteraturanvisningar

I kursplanerna anges kurslitteratur. Denna kan, om särskilda skäl föreligger (t.ex. om ny upplaga av angiven kursbok utkommit) ändras efter studiehandbokens fastställande.

a8.9 Poäng

Varje kurs har åsatts ett poängtal där en poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Poängtalen användes vid bedömning av ansökningar om flyttning till de högre årskurserna. Även studiemedelsnämnden utnyttjar poängtalen vid behandlingen av studiemedelsärenden. Poängtalen framgår av kursplaner och läro- och timplaner. Poängtalen fastställes av respektive utbildningsnämnd.

a8.10 Examen. Ansökan om utbildningsbevis/examensbevis

Bestämmelser om examina finns dels i examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen, dels i utbildningsplanerna.

Student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran examensbevis av högskolan. Begäran om examen inges till Examensenheten.

a8.11 Studiernas påbörjande och anstånd
(Antagningsordning för Linköpings universitet 981216. Beslut av förvaltningsnämnden 1993-05-25. Ändring av LiTH:s styrelse 1994-05-27)

Studiernas påbörjande

Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas per brev till den som är antagen till termin 1.

Man kan vid ett antagningstillfälle antas till endast en utbildningsplats på utbildningsprogram. En studerande som fått utbildningsplats på ett utbildningsprogram och som i kompletterande antagning erbjuds och accepterar plats på ett annat utbildningsprogram stryks från den första platsen.

Regler för anstånd är föreskrivna i antagningsordning för Linköpings universitet 981216, se http://www.liu.se/regler/.

Anstånd kan ges endast för studerande som antagits till program i ordinarie antagningsomgång (urval 1 och 2). En studerande som antagits i kompletterande antagning (reserv- och efterantagning) och studerande som antagits till del av program kan alltså inte få anstånd.

Den som fått anstånd skall inför den termin då studierna skall påbörjas vid ordinarie anmälningstid lämna ny programanmälan samt kopia av anståndsbeslutet till antagningsmyndigheten.

a8.12 Studieuppehåll
(Antagningsordning för Linköpings universitet 981216. Beslut av LiTH:s styrelse 1994-05-27, ändring 1995-05-15 och 1996-05-10)

Anmälan om studieuppehåll görs i Studentportalen. Görs inte sådan anmälan och inte heller registrering den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med terminsregistrering för påföljande termin, efter uppehållet. Görs ej terminsregistrering betraktas det som studieavbrott.

Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina om den studerande är omregistrerad förutvarande termin. Om den studerande önskar läsa enstaka kurser ur högre termin måste detta ansökas särskilt. Den studerande ansvarar själv för att eventuella val av profil/inriktning samt anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna (se avsnitt a.4).

a8.13 Studieavbrott
(Beslut av förvaltningsnämnden 1993-05-25)

Studerande som önskar göra avbrott anmäler detta på särskild blankett (pdf). En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte registrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

a8.14 Antagning till del av utbildningsprogram
(Beslut LiU 506/05-43).

Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen.

Vid ansökan om antagning till del av program prövas att den studerande uppfyller de allmänna och särskilda förkunskapskraven för tillträde till programmet och att den studerande har förkunskaper som motsvarar aktuell ingångsnivå i programmet. Antagning kan endast ske i mån av plats.

Regelverk för:

a8.15 Föreskrifter rörande examination och examinator

(DNR LiU 1109/00-40 2000-08-25) Innefattar även Anvisningar vid anordnande av skriftlig tentamen i sal, se http://www.liu.se/regler/.

a8.16 Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

DNR LiU 1341/99-40). Se http://www.liu.se/regler/.


a9 INTYG

a9.1 Intyg

Intyg för tjänstledighet från militärtjänstgöring för deltagande i enstaka tentamina samt inyg om registrering utfärdas av studerandeexpeditionen i hus Zenit respektive Kåkenhus. Intyg för anstånd med militärtjänstgöring utfärdas av respektive utbildningsprograms studievägledare.


IV UTBILDNINGSPLANER FÖR GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING

b1 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

b1.1 Utbildningsprogram (60-180 poäng)

Vid LiTH anordnas följande utbildningsprogram (60-180 poäng)

Civilingenjörsutbildning 180 poäng

Magisterprogram

  • Advanced Computer Graphics (ACG)
  • Applied Biology (APB)
  • Communication and Interactivity (CI)
  • Manufacturing Management (MM)
  • Materials Physics and Nanotechnology (MPN)
  • Molecular Electronics and Systems Design (MES)
  • Socware - Integrated Systems for Communication and Media (SOC)
  • Traffic Environment and Safety Management (TES) (ingen antagning ht 2005)
  • Computer Science (CS)

Matematisk-naturvetenskaplig utbildning 120-160 poäng

  • Datavetenskap (C)
  • Biologi
  • Fysik
  • Kemi
  • Matematik
  • Biologi/kemi med matematik
  • Kemisk biologi

Högskoleingenjörsutbildning 120 poäng

  • Byggnadsteknik (BI)
  • Data- och elektroteknik (DE)
  • Industriella el- och IT-system (ES) (ersätter DE fr.o.m. ht 2005, ingen antagning ht 2005)
  • Datateknik (DI)
  • Elektroteknik (EI)
  • Kemiteknik (KI)
  • Kemi och bioteknik (KBI) (ersätter Kemiteknik fr.o.m. ht 2003, ingen antagning ht 2005)
  • Maskinteknik (MI)
  • Medie- och kommunikationsteknik (MK)
  • Teknisk logistik (TL)
  • Öppen ingå (OI) (en termin, halvfart)

Yrkeshögskoleutbildning 80 poäng

  • Driftteknik (YHdt)
  • Industriell elektronik (YHele)

Baså/bastermin

  • Tekniskt-naturvetenskapligt basår
  • Teknisk-naturvetenskaplig bastermin (ingen antagning vt 2005)

Övriga utbildningar

  • Matematiktermin - Övergång högskoleinegnjör - civilingenjör, 20p
  • Japankunskap, 40p
  • Musikproducentutbildning (MU) 80/120p
  • Carl Malmsten: Design och hantverksutbildningar
      Möbeldesign
    • Möbelkonservering
    • Möbeltapetsering
    • Möbelsnickeri
    • Gitarrbyggeri (ingen antagning ht 2005)

    Inom utbildningsprogrammen finns flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna.

    b1.2 Examensfordringar

    Högskolelagen 1 kap. 9 §
    Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

    • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
    • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösasa problem samt
    • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
    Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
    • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
    • följa kunskapsutvecklingen, och
    • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

    b 1.2.1 Krav för civilingenjörsexamen

    Examensordningen SFS1998:1003

    11. Civilingenjörsexamen

    För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha

    • tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet,
    • förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshållning, miljö och ekonomi,
    • förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå.

    Fordringarna för civilingenjörsexamen och magisterexamen (kandidatexamen) på datavetenskapliga programmet vid LiTH är fullgjorda när den studerande har

    • dels förvärvat minst betyget godkänd i de kurser jämte övningar och laborationer den studerande enligt föreskrifterna i respektive utbildningsplan skall läsa
    • utfört ett examensarbete enligt föreskrifterna i avsnitt b3.1

    Civilingenjörsutbildningen omfattar totalt 180 poäng. Datavetenskapliga utbildningsprogrammet omfattar 160 poäng.

    b1.2.2 Krav för examen på matematiskt-naturvetenskapliga programmen

    Utdrag ur "Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina" från beslut i Universitetsstyrelsen 1994-03-17.

    1. Magisterexamen (Master of ...)

    1.1 Bestämmelser i examensordningen

    1.1.1 Omfattning

    Magisterexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån med godkänt resultat.

    1.1.2 Mål

    De allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen samt de mål som respektive högskola bestämmer.

    1.1.3 Övrigt

    För att erhålla magisterexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 20 poäng eller två om vardera minst 10 poäng. Detta/dessa skall ingå i huvudämnet. I huvudämnet får 40 poäng från forskarutbildning tillgodoräknas.

    I examensbeviset skall examens huvudsakliga inriktning anges.

    1.2 Benämningar och lokala tillämpningsregler

    1.2.1 Filosofie magisterexamen

    Huvudämnen: Bl a Biologi, Fysik, Kemi och Matematik (samt Datalogi).

    2. Kandidatexamen (Bachelor of ...)

    2.1 Bestämmelser i examensordningen

    2.1.1 Omfattning

    Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat.

    2.1.2 Mål

    De allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen samt de mål som respektive högskola bestämmer.

    2.1.3 Övrigt

    För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i huvudämnet.

    I examensbeviset skall examens huvudsakliga inriktning anges.

    2.2 Benämningar och lokala tillämpningsregler

    2.2.1 Filosofie kandidatexamen

    Huvudämnen: Bl a Biologi, Fysik, Kemi och Matematik (samt Datalogi).

    3. Högskoleexamen (Diploma in ..)

    3.1 Bestämmelser i examensordningen

    3.1.1 Omfattning

    Högskoleexamen kan uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 80 poäng med viss inriktning enligt respektive högskolas närmare bestämmande.

    3.1.2 Mål

    De allmänna målen i 1 kap. 9§ högskolelagen samt de mål som respektive högskola bestämmer.

    3.1.3 Övrigt

    I examensbeviset skall examens huvudsakliga inriktning anges.

    3.2 Benämningar och lokala tillämpningsregler

    3.2.1 Högskoleexamen

    Lokal tillämpningsregel: Minst 40 p i ett ämne.

    b1.2.3 Krav för högskoleingenjörsexamen

    Omfattning

    Högskoleingenjörsexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng.

    Fordringarna för högskoleingenjörsexamen vid LiTH är fullgjorda när den studerande har

    • dels förvärvat minst betyget godkänd i de kurser, jämte övningar och laborationer den studerande enligt utbildningsplanen för respektive program skall läsa
    • dels fullgjort examensarbete enligt föreskrifterna i avsnitt b3.2.

    Högskoleingenjörsutbildningen omfattar vid LiTH totalt minst 120 poäng. Utbildningens kurser framgår av utbildningsplanerna. Dessutom kan frivilliga kurser ingå.

    b1.2.4 Krav för yrkeshögskoleexamen

    Omfattning

    Yrkeshögskoleexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 80 poäng.

    Fordringarna för yrkeshögskoleexamen vid LiTH är fullgjorda när den studerande har

    • dels förvärvat minst betyget godkänd i de kurser, jämte övningar och laborationer den studerande enligt utbildningsplanen för respektive program skall läsa
    • dels fullgjort ett examensprojekt enligt föreskrifterna i avsnitt b3.3.

    Yrkeshögskoleexamen omfattar vid LiTH totalt minst 80 poäng. Utbildningens kurser framgår av utbildningsplanen.

    b1.2.5 Krav för teknologie kandidatexamen

    Bestämmelser för kandidatexamen framgår av högskoleförordningen samt universitetsstyrelsens beslut (LiU 883/02-40):

    "Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat. För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i huvudämnet".

    Lokal tillämpningsregel:

    1. Minst 20 poäng i matematik inom civilingenjörs- och/eller högskoleingenjörsprogram vid LiTH eller motsvarande.
    2. Minst 30 poäng i kurser motsvarande civilingenjörs- och/eller högskoleingenjörsprogram och/eller fristående kurser vid Linköpings Tekniska Högskola, samt ett examensarbete om minst 10 poäng examinerat vid Linköpings Tekniska Högskola.

    Huvudämne

    Huvudämne i teknologie kandidatexamen vid LiTH är följande teknikområden: byggteknik, datateknik, elektroteknik, kemiteknik, maskinteknik och medieteknik.

    Biämne

    Utöver huvudämnet skall matematik ingå som biämne med lägst 20 poäng.

    b1.2.6 Krav för teknologie magisterexamen med ämnesdjup.

    Bestämmelser för magisterexamen framgår av högskoleförordningen samt universitetsstyrelsens beslut (LiU 883/02-40):

    "Magisterexamen med ämnesdjup uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån med godkänt resultat. För erhållande av magisterexamen med ämnesdjup skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 20 poäng eller två om vardera minst 10 poäng. Detta/dessa skall ingå i huvudämnet. I huvudämnet får 40 poäng från forskarutbildning tillgodoräknas.".

    Lokal tillämpningsregel:

    1. Minst 20 poäng i matematik
    2. Minst 20 poäng breddning i matematik/naturvetenskap/teknik som är skiljt från huvudämnet.
    3. Minst 40 poäng i kurser motsvarande program och/eller fristående kurser vid Linköpings Tekniska högskola samt ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 20 poäng examinerat vid Linköpings Tekniska Högskola. För de fall det självständiga arbetet utgörs av två 10-poängsarbeten skall det sista arbetet vara examinerat av Linköpings Tekniska högskola

    Huvudämne

    Huvudämne i teknologie magisterexamen med ämnesdjup vid LiTH är följande områden: Industriell ekonomi, Datateknik, Maskinteknik, Teknisk fysik, Elektroteknik, Transportsystem, Medieteknik.

    Biämne

    Utöver huvudämnet skall matematik ingå som biämne med lägst 20 poäng.


    b2 KURSER

    b2.1 Obligatoriska och valfria kurser

    I läro- och timplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o) resp. valbara (v). Regler för val bland valbara kurser framgår av utbildningsplanen för respektive utbildningsprogram samt av avsnitt a4.

    I högskoleingenjörsexamen får ingå 5 poäng valfria universitetspoäng under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen.

    Önskar den studerande läsa annan kombination än den i läro- och timplanerna angivna skall ansökan därom inges till utbildningsnämnden.

    b2.2 Frivilliga kurser (avser studerande på program 160-180 poäng)

    Frivilligt kan - i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig - läsas samtliga kurser, som förekommer i läro- och timplanerna för samtliga utbildningsprogram. Vid val av frivillig kurs gäller dock att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.

    De kurser som är valbara på annat utbildningsprogram kan efter särskilt beslut av utbildningsnämnden inräknas som valfri i examen. De kurser som anges som frivilliga (f) i läro- och timplan kan dock räknas endast som frivilliga.

    Vid resursbrist kan LiTH:s styrelse besluta om inskränkning i rätten att läsa frivilliga kurser.

    b2.3 Frivilliga kurser (avser studerande på utbildningar 60-120 poäng)

    Studenten kan frivilligt - i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig - läsa samtliga kurser, som förekommer i läro- och timplanerna för samtliga högskoleingenjörsprogram vid LiTH. Denna möjlighet gäller dock inte generellt för kurser inom utbildningar 160-180 poäng. Vid val av frivillig kurs för antagna till utbildningar 60-120 poäng gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.

    Vid resursbrist kan LiTH:s styrelse besluta om inskränkningar i rätten att läsa frivilliga kurser.

    b2.4 Forskarutbildningskurser

    Det finns möjligheter för de studerande i civilingenjörsutbildning och matematiskt- naturvetenskaplig utbildning att läsa vissa forskarutbildningskurser. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

    b2.5 Anmälan

    För anmälan till kurser se avsnitt a4.

    b2.6 Inställd kurs

    Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av utbildningsnämnden.

    b2.7 Schemaläggning

    Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser lägges inget centralt schema.


    b3.1 EXAMENSARBETE (Civilingenjörsexamen samt magisterutbildning)

    Detta regelverk gäller formellt för alla examensarbeten som påbörjas efter den 1 juli 2005. Examensarbeten som påbörjats under vt 2005 följer tidigare regelverk, se Studiehandboken 2004, eller detta regelverk om student och examinator är överens om att så bör ske.

    Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Varje utbildningsnämnd har kompletterande programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen eller i kursplanen för exjobbet.

    b3.1.1 Allmänna bestämmelser

    För avläggande av civilingenjörsexamen, teknologie magisterexamen, datavetenskaplig magisterexamen eller magisterexamen inom matematik/naturvetenskap fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetet består av tre moment:

    • genomförande, muntlig framläggning samt skriftlig redovisning
    • opposition
    • tre auskultationer

    b3.1.2 Mål (Tillägg 2005-06-09)

    Examensarbetet syftar till att visa att den studerande

    • kan använda förvärvade kunskaper och med vetenskaplig ansats lösa en uppgift med anknytning till utbildningen,
    • har förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation,
    • kan tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur relatera sitt arbete till den
    • kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examensarbete
    • kan använda kunskaper och färdigheter som erhållits vid studier på fördjupningsnivå C (41-60-poängsnivå) och D (61-80-poängsnivå).
    Det är den studerande ska visa på egen initiativförmåga till planering och utförande, men också vid behov kunna söka handledning och stöd hos handledaren.

    b3.1.3 Omfattning

    Examensarbetet omfattar 20 poäng på D-nivå.

    b3.1.4 Miljö där examensarbetet genomförs (Tillägg 2005-06-09)

    Arbetet utförs som

    • ett internt examensarbete vid någon institution inom LiTH
    • ett externt examensarbete, t.ex. på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de kravs om ställs.

    b3.1.5 Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

    Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas speciella regler. I sådana fall följer examensarbetet bestämmelser vid det aktuella lärosätet. Detta innebär att även oppositionen och framläggningen följer de regler som gäller där.

    Vid kontakt med det utländska universitetet ansvarar nätverksansvarig lärare/koordinator för att det planerade examensarbetet utförs i relevant område. Godkända ämnesområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

    Intyg om godkänt examensarbete samt två exemplar av examensarbetesrapporten ska lämnas till respektive utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden lämnar ett exemplar av rapporten till universitetsbiblioteket.

    b3.1.6 Val av examensarbete

    Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som ställs av LiTH och av respektive utbildningsnämnd. För examensarbeten utförda i näringslivet ska i förekommande fall frågor rörande patent, upphovsmannarätt m.m. regleras genom avtal före arbetets igångsättning, varvid man ska säkerställa att examensarbetesrapporten blir offentlig.

    b3.1.7 Påbörande av examensarbete

    Examensarbete för civilingenjörsutbildningen får påbörjas tidigast efter uppnådda 140 poäng inom programmet.

    Examensarbete för filosofie magister inom matematik, naturvetenskap eller datavetenskap, eller för teknologie magister, får påbörjas tidigast efter uppnådda 120 poäng, av för examen relevanta kurser, med minst 60p inom ämnet, och därutav minst 20p av dessa är kurser på C-nivå. Beroende på ämnesområdesval kan dessutom särskilda förkunskapskrav föreligga vilka redovisas i respektive utbildningsplan.

    Examensarbeten inom magisterprogram som ges på engelska har mera specifika krav, vilka återfinns i respektive utbildningsplan.

    Student kan med fördel anmäla sig till examensarbete i portalen i kursanmälningsperioderna. Studenten registrerar sig då på examensarbetet i Ladok vid terminsregistreringen. Om ingen föranmälan är gjord till examensarbetet kan en komplettering av kursanmälan och registrering ske vid examensarbetets påbörjan på blanketten 'Komplettering av kursanmälan'. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

    Studenten ska även anmäla påbörjan av examensarbetet på berörd institution enligt examinators anvisning.

    b3.1.8 Examensarbete tillsammans med annan studerande (Uppdaterat 2005-06-09)

    I de fall två studerande utför examensarbete tillsammans kan med fördel vars och ens bidrag till arbetets olika delar redovisas. Arbetets volym och skriftliga dokumentation ska då sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska kunna examinera de individuella bidragen till helheten.

    b3.1.9 Examinator

    Examinatorn ska vara anställd vid LiU som professor, lektor eller forskarassistent inom ämnesområdet för examensarbetet. Examinatorn ska

    • före start kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete
    • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet, vilka ska dokumenteras
    • ansvara för att handledaren/na fullgör sina uppgifter
    • innan framläggningen kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
    • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
    • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition
    • betygsätta examensarbetet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)
    • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller utbildningsprogrammets krav

    b3.1.10 Handledare

    Examensarbetaren ska ha tillgång till en handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Handledare och examinator är med fördel olika personer. Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

    • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
    • problemformulering och avgränsningar för arbetet
    • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

    Då examensarbetet utförs utanför LiTH ska även en handledare från uppdragsgivaren utses.

    b3.1.11 Redovisning

    Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Utbildningsnämnden kan medge andra språk. Den muntliga redovisningen ska ske vid en offentlig framläggning. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Examensarbetesrapporten och framläggningen ska följa anvisningarna i b3.1.12 och b3.1.13.

    Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att examensarbetet påbörjats. Därefter är det upp till examinator att besluta om ev. utökad handledningstid.

    b3.1.12 Framläggning (Förtydligande inlagt 2005-06-09)

    Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid LiTH och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande auskulterat vid tre framläggningar.

    Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas i examen.

    b3.1.13 Examensarbetesrapport (Tillägg 2005-06-09)

    Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats.

    Innehållet bör vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Tryckfärdigt manus ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Avvikelser från detta kan beslutas av examinator.

    Examensarbetesrapporten ska efter framläggningen vara offentlig.

    b3.1.14 Opposition (Förtydliganden inlagda 2006-05-09)

    Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört tre auskultationer.

    Opponenten ska:

    • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
    • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
    • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

    Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

    En vecka innan examensarbetets framläggning ska opponenten skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, och för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

    Hur många opponenter som kan accepteras på ett examensarbete avgör examinator.

    b3.1.15 Auskultation

    Den studerande ska auskultera, dvs närvara, vid tre framläggningar av examensarbeten. Ett av dessa auskultationstillfällen kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK.

    Auskultationerna ska vara genomförda före den egna framläggningen och oppositionen.

    Rapportering av auskultation sker endast efter det att spärreglerna för utbildningsprogrammet uppfylls.

    b3.1.16 Betyg

    Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

    b3.1.17 Kvalitetsansvar

    Respektive utbildningsnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten på examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av LiTH-styrelsen.

    b3.1.18 Dispens

    Då särskilda skäl föreligger kan respektive utbildningsnämnd ge dispens från ovanstående regelverk.

    Skriftlig opposition

    Den muntliga oppositionen kan efter godkännande av respektive utbildningsnämnd ersättas med en utförlig skriftlig opposition

    • för internationella studenter då särskilda skäl föreligger
    • då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl

    Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

    • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
    • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

    Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

    Utbildningsnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

    b3.2 EXAMENSARBETE (Högskoleingenjörsutbildning, teknologie kandidatexamen)

    Detta regelverk gäller formellt för alla examensarbeten som påbörjas efter den 1 juli 2005. Examensarbeten som påbörjats under vt 2005 följer tidigare regelverk, se Studiehandboken 2004, eller detta regelverk om student och examinator är överens om att så bör ske.

    Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Varje utbildningsnämnd har kompletterande programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen eller i kursplanen för examensarbetet.

    b3.2.1 Allmänna bestämmelser

    För avläggande av högskoleingenjörsexamen eller teknologie kandidatexamen fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetet består av tre moment:

    • genomförande, muntlig framläggning samt skriftlig redovisning
    • opposition
    • två auskultationer

    b3.2.2 Mål (Tillägg 2005-06-09)

    Examensarbetet syftar till att visa att den studerande

    • kan använda förvärvade kunskaper och med vetenskaplig/ingenjörsmässig ansats lösa en uppgift med anknytning till utbildningen,
    • har förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation,
    • kan tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
    • kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examensarbete
    • kan använda kunskaper och färdigheter som erhållits vid studier på fördjupningsnivå C (41-60-poängsnivå).
    Det är den studerande ska visa på egen initiativförmåga till planering och utförande, men också vid behov kunna söka handledning och stöd hos handledaren.

    b3.2.3 Omfattning

    Examensarbetet omfattar 10 poäng på C-nivå.

    b3.2.4 Miljö där examensarbetet genomförs (Tillägg 2005-06-09)

    Arbetet utförs som

    • ett internt examensarbete vid någon institution inom LiTH
    • ett externt examensarbete, t.ex. på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de kravs om ställs.

    b3.2.5 Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

    Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas speciella regler. I sådana fall följer examensarbetet bestämmelser vid det aktuella lärosätet. Detta innebär att även oppositionen och framläggningen följer de regler som gäller där.

    Vid kontakt med det utländska universitetet ansvarar nätverksansvarig lärare/koordinator för att det planerade examensarbetet utförs i relevant område. Godkända ämnesområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

    Intyg om godkänt examensarbete samt två exemplar av examensarbetesrapporten ska lämnas till respektive utbildningsnämnd. Utbildningsnämnden lämnar ett exemplar av rapporten till universitetsbiblioteket.

    b3.2.6 Val av examensarbete

    Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som ställs av LiTH och av respektive utbildningsnämnd. För examensarbeten utförda i näringslivet ska i förekommande fall frågor rörande patent, upphovsmannarätt m.m. regleras genom avtal före arbetets igångsättning, varvid man ska säkerställa att examensarbetesrapporten blir offentlig.

    b3.2.7 Påbörande av examensarbete

    Examensarbete för högskoleingenjörsutbildning får påbörjas tidigast efter uppnådda 90 poäng inom programmet.

    Examensarbete för teknologie kandidatexamen får påbörjas tidigast efter uppnådda 90 poäng, i för examen relevanta kurser, varav minst 10p ska vara inom huvudämnet och lägst på C-nivå.

    Student kan med fördel anmäla sig till examensarbete i portalen i kursanmälningsperioderna. Studenten registrerar sig då på examensarbetet i Ladok vid terminsregistreringen. Om ingen föranmälan är gjord till examensarbetet kan en komplettering av kursanmälan och registrering ske vid examensarbetets påbörjan på blanketten 'Komplettering av kursanmälan'. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

    Studenten ska även anmäla påbörjan av examensarbetet på berörd institution enligt examinators anvisning.

    b3.2.8 Examensarbete tillsammans med annan studerande (Uppdaterat 2005-06-09)

    I de fall två studerande utför examensarbete tillsammans kan med fördel vars och ens bidrag till arbetets olika delar redovisas. Arbetets volym och skriftliga dokumentation ska då sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska kunna examinera de individuella bidragen tll helheten.

    b3.2.9 Examinator

    Examinatorn ska vara anställd vid LiU som professor, lektor, forskarassistent eller adjunkt inom ämnesområdet för examensarbetet. Examinator ska

    • före start kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete
    • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet, vilka ska dokumenteras
    • ansvara för att handledaren/na fullgör sina uppgifter
    • innan framläggningen kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
    • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört två auskultationer
    • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition
    • betygsätta examensarbetet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)
    • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller utbildningsprogrammets krav

    b3.2.10 Handledare

    Examensarbetaren ska ha tillgång till en handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Handledare och examinator är med fördel olika personer. Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

    • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
    • problemformulering och avgränsningar för arbetet
    • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

    Då examensarbetet utförs utanför LiTH ska även en handledare från uppdragsgivaren utses.

    b3.2.11 Redovisning

    Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Utbildningsnämnden kan medge andra språk. Den muntliga redovisningen ska ske vid en offentlig framläggning. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Examensarbetesrapporten och framläggningen ska följa anvisningarna i b3.2.12 och b3.2.13.

    Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att examensarbetet påbörjats.

    b3.2.12 Framläggning (Förtydligande inlagt 2005-06-09)

    Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid LiTH och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande auskulterat vid två framläggningar.

    Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas i examen.

    b3.2.13 Examensarbetesrapport (Tillägg 2005-06-09)

    Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats.

    Innehållet bör vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Tryckfärdigt manus ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Avvikelser från detta kan beslutas av examinator.

    Examensarbetesrapporten ska efter framläggningen vara offentlig.

    b3.2.14 Opposition (Förtydliganden inlagda 2006-05-09)

    Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört två auskultationer.

    Opponenten ska:

    • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
    • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
    • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

    Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

    En vecka innan examensarbetets framläggning ska opponenten skriftligen redogöra för examinatorn för viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, och för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

    Hur många opponenter som kan accepteras på ett examensarbete avgör examinator.

    b3.2.15 Auskultation

    Den studerande ska auskultera, dvs närvara, vid två framläggningar av examensarbeten. Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK.

    Auskultationerna ska vara genomförda före den egna framläggningen och oppositionen.

    Rapportering av auskultation sker endast efter det att spärreglerna för utbildningsprogrammet uppfylls.

    b3.2.16 Betyg

    Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

    b3.2.17 Kvalitetsansvar

    Utbildningsnämnden för Ingenjörshögskolan har det övergripande ansvaret för kvaliteten på examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av LiTH-styrelsen.

    b3.2.18 Dispens

    Då särskilda skäl föreligger kan respektive utbildningsnämnd ge dispens från ovanstående examensarbetesregler.

    Skriftlig opposition

    Den muntliga oppositionen kan efter godkännande av respektive utbildningsnämnd ersättas med en utförlig skriftlig opposition

    • för internationella studenter då särskilda skäl föreligger
    • då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl

    Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

    • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
    • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

    Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

    Utbildningsnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

    b3.3 EXAMENSPROJEKT (Yrkeshögskoleutbildning) (Tillägg 2005-06-09)

    Här anges allmänna bestämmelser för examensprojektet. Utbildningsnämnden kan ha kompletterande programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen eller i kursplanen för examensarbetet.

    b3.3.1 Allmänna bestämmelser

    För avläggande av yrkeshögskoleexamen fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensprojekt. Examensprojektet består av tre moment:

    • genomförande, muntlig framläggning samt skriftlig redovisning
    • opposition
    • en auskultation

    b3.3.2 Mål

    Examensprojektet syftar till att visa att den studerande

    • kan använda förvärvade kunskaper vid lösning av en förelagd uppgift med anknytning till utbildningen,
    • har förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation,
    • kan tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
    • kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examensprojekt
    • kan använda kunskaper och färdigheter som erhållits vid studier på fördjupningsnivå B (21-40-poängsnivå).
    Det är den studerande ska visa på egen initiativförmåga till planering och utförande, men också vid behov kunna söka handledning och stöd hos handledaren.

    b3.3.3 Omfattning

    Examensprojektet omfattar 7 poäng på B-nivå.

    b3.3.4 Miljö där examensprojektet genomförs

    Arbetet utförs som

    • ett internt examensprojekt vid någon institution inom LiTH
    • ett externt examensprojekt, t.ex. på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som bedöms kunna hantera ett examensprojekt som uppfyller de kravs om ställs.

    b3.3.5 Val av examensprojekt

    Examensprojekt väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som ställs av LiTH och av respektive utbildningsnämnd. För examensprojekt utförda i näringslivet ska i förekommande fall frågor rörande patent, upphovsmannarätt m.m. regleras genom avtal före arbetets igångsättning, varvid man ska säkerställa att projektrapporten blir offentlig.

    b3.3.6 Påbörjande av examensprojektet

    Examensprojektet för yrkeshögskoleutbildning får påbörjas tidigast efter uppnådda 45 poäng inom programmet.

    Student kan med fördel anmäla sig till examensprojektet i portalen i kursanmälningsperioderna. Studenten registrerar sig då på examensprojekt i Ladok vid terminsregistreringen. Om ingen föranmälan är gjord till examensprojektet kan en komplettering av kursanmälan och registrering ske vid projektets påbörjan på blanketten 'Komplettering av kursanmälan'. Registrering på examensprojektet ska ske före arbetets start.

    Studenten ska även anmäla påbörjan av examensprojekt på berörd institution enligt examinators anvisning.

    b3.3.7 Examensprojekt tillsammans med annan studerande

    I de fall två studerande utför examensprojekt tillsammans kan med fördel vars och ens bidrag till arbetets olika delar redovisas. Arbetets volym och skriftliga dokumentation ska då sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska kunna examinera de individuella bidragen tll helheten.

    b3.3.8 Examinator

    Examinatorn ska vara anställd vid LiU som professor, lektor, forskarassistent eller adjunkt inom ämnesområdet för examensprojektet. Examinator ska

    • före start kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensprojekt
    • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensprojektet, vilka ska dokumenteras
    • ansvara för att handledaren/na fullgör sina uppgifter
    • innan framläggningen kontrollera att studenten är registrerad på examensprojektet
    • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensprojekt samt har genomfört en auskultation
    • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition
    • betygsätta examensprojektet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)
    • tillse att det godkända examensprojektet uppfyller utbildningsprogrammets krav

    b3.3.9 Handledare

    Projektarbetaren ska ha tillgång till en handledare vid den institution där examensprojektet är registrerat. Handledare och examinator är med fördel olika personer. Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

    • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
    • problemformulering och avgränsningar för arbetet
    • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

    Då examensprojektet utförs utanför LiTH ska även en handledare från uppdragsgivaren utses.

    b3.3.10 Redovisning

    Examensprojektet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Utbildningsnämnden kan medge andra språk. Den muntliga redovisningen ska ske vid en offentlig framläggning. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad projektrapport. Projektsrapporten och framläggningen ska följa anvisningarna i b3.3.11 och b3.3.12.

    Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att examensprojektet påbörjats.

    b3.3.11 Framläggning

    Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid LiTH och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande auskulterat vid två framläggningar.

    Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av projektrapporten är utförda och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensprojekt rapporteras examensprojektet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas i examen.

    b3.3.12 Projektrapport

    Den skriftliga projektrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven.

    Innehållet bör vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Tryckfärdigt manus ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Avvikelser från detta kan beslutas av examinator.

    Projektrapporten ska efter framläggningen vara offentlig.

    b3.3.13 Opposition

    Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensprojektet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört en auskultation.

    Opponenten ska:

    • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
    • kommentera projektrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
    • belysa det presenterade examensprojektets förtjänster och brister

    Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

    En vecka innan framläggning ska opponenten skriftligen redogöra för examinatorn för viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, och för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

    Hur många opponenter som kan accepteras på ett examensprojekt avgör examinator.

    b3.3.14 Auskultation

    Den studerande ska auskultera, dvs närvara, vid en framläggningar av examensprojektet. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK.

    Auskultationen ska vara genomförd före den egna framläggningen och oppositionen.

    b3.3.15 Betyg

    Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

    b3.3.16 Kvalitetsansvar

    Utbildningsnämnden för Ingenjörshögskolan har det övergripande ansvaret för kvaliteten på examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av LiTH-styrelsen.

    b3.3.17 Dispens

    Då särskilda skäl föreligger kan respektive utbildningsnämnd ge dispens från ovanstående examensarbetesregler.

    Skriftlig opposition

    Den muntliga oppositionen kan efter godkännande av respektive utbildningsnämnd ersättas med en utförlig skriftlig opposition

    • då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl

    Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

    • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
    • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

    Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

    Utbildningsnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.


    b4 PRAKTIK

    LiTHs styrelse beslutade 2003-04-22 att slopa kravet på praktik i civilingenjörs-, högskoleingenjörs- och datavetenskaplig magisterexamen. Övergångsregler för studerande antagna före 2003-06-30 redovisas i separat dokument (pdf)


    b5 DEL AV UTBILDNINGEN UTOMLANDS

    Studerande kan byta ut studier vid LiTH mot studier vid en utländsk högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

    Nedan anges några av de program som ger möjlighet till utlandsstudier. Vid utbyte av studier (kurser) vid LiTH mot studier utomlands svarar berörd utbildningsnämnd (utbildningsledare) för beslut om i förväg uppgjorda individuella studieprogram och om slutligt kursgodkännande och tillgodoräknande. Studerande som planerar att delta i ett utlandsprogram skall därför kontakta utbildningsledare (motsv) vid Tekniska fakultetskansliet.

    Studiemedel utgår enligt samma regler som för studier i Sverige. En del program fördelar stipendier som bidrag till att täcka merkostnader.

    b5.1 SOKRATES/ERASMUS - programmet

    SOKRATES/ERASMUS-programmet ger möjlighet till utlandsstudier i ett antal europeiska länder under minst tre och högst tolv månader. Tiden kan användas för kursstudier och/eller examensarbete.

    b5.2 Fjärde läsåret utomlands

    Studerande i civilingenjörsutbildning och matematisk-naturvetenskaplig utbildning har möjlighet att förlägga fjärde årets studier till vissa utländska högskolor inom och utanför Europa genom programmet Fjärde läsåret utomlands.

    b5.3 Utanför Europa för högskoleingenjörer

    Studerande på högskoleingenjörsutbildningen kan förlägga sina studier i åk 3 till universitet utanför Europa, för närvarande i Australien.

    b5.4 NORDPLUS-programmet

    För utbyte med universitet och högskolor i de nordiska länderna finns ett speciellt utbytesprogram, NORDPLUS. Inom ramen för NORDPLUS finns ett antal nätverk för civilingenjörsutbildningar respektive högskoleingenjörs-utbildningar.

    b5.5 Examensarbete utomlands

    Examensarbete utomlands kan fullgöras inom ramen för ett utbytesprogram eller på egen hand efter godkännande av utbildningsnämnd/examinator.

    b5.6 Stipendium för examensarbete vid utländskt universitet för Matematiskt Naturvetenskapliga program.

    Gäller för studenter som studerar under årkurs 3 eller 4 vid ett matematisknaturvetenskapligt program (ej datavetenskap) vid LiTH och som inte deltar i något utbytesprogram.

    Stipendiet skall täcka del av resekostnad till och från det utländska universitet där examensarbetet skall bedrivas. Hela examensarbetet skall vara förlagt utomlands. För examensarbete vid europeiska universitet är stipendiet på 2000 kr per student och för examensarbeten utanför Europa så uppgår stipendiet till 4000 kr per student.

    Ansökan inges till utbildningsnämnden för matematik och naturvetenskap senast den 15 september för hösttermin och senast den 15 februari för vårtermin.

    Ansökan skall innefatta:

    • en kort beskrivning/titel på examensarbetet
    • en verifikation från handledare vid det utländska universitetet
    • ett godkännande från institutionen

    Urvalet sker efter följande ordning:

    1. Antal avklarade poäng inom programmet.
    2. Betyg på avklarade kurser inom programmet.

    Maximalt utdelas sammanlagt 16000 kr per ansökningstillfälle.

    b5. 7 Praktik utomlands

    Praktik utomlands kan i begränsad omfattning ordnas genom IAESTE samt genom EU-programmet LEONARDO. Dessutom finns ett mindre antal platser för praktik och/eller examensarbete vid CERN i Geneve.

    b5.8 Information om utlandsstudier

    En informationsbroschyr om utlandsstudier samt erforderliga anmälningsblanketter kan erhållas i hus Origo och på studerandeexpeditionen i hus Zenit samt i Kåkenhus. Ev frågor besvaras av Ingrid Axberg Ahlsson, TFK, tel 013-281028. Ytterligare information finns också, se http://www.lith.liu.se/internationalisering.


    b6 ÖVRIGA BESTÄMMELSER OCH ANVISNINGAR

    b6.1 Bestämmelser för särskild behörighet

    Den särskilda behörigheten är indelad i standardbehörigheter. Dessa uttrycks i form av kurser från det nya programgymnasiet. Även den som gått i det gamla linjesystemet på gymnasiet uppfyller behörighetskraven.

    • Civilingenjörsutbildning, 180 poäng (förutom Industriell ekonomi-internationell, teknisk fysik och elektroteknik-internationell samt kemisk biologi samt Datavetenskaplig utbildning, 160 poäng
      • Standardbehörighet E.2.1: Ma E, Fy B, Ke A
    • Civilingenjörsutbildning Industriell ekonomi-internationell samt teknisk fysik och elektroteknik-internationell
      • Standardbehörighet E.2.3: Ma E, Fy B, Ke A samt för respektive inriktning:
        • Tyska lägst C-språk kurs B/steg 3
        • Franska lägst C-språk kurs B/steg 3
        • Japanska lägst C-språk kurs B eller motsvarande (Japankunskap 40 p)
        • Spanska lägst C-språk kurs B/steg 3
    • Civilingenjörsutbildning Kemisk biologi
      • Standardbehörighet E.2.1: Ma E, Fy B, Ke B och Bi B, dispens ges för Ma E, Ke B och Bi B ht 2005.
    • Matematisk-naturvetenskaplig utbildning, 160 poäng
      • Se respektive utbildningsplan).
    • Högskoleingenjörsutbildning
      • Standardbehörighet E.3: Ma D, Fy B, Ke A
    • Yrkeshögskoleutbildning
      • Grundläggande behörighet för högskolestudier

    Detaljerad information om urvalet ges i särskilda anvisningar från StudentCentrum/antagningen vid universitetet.

    Lägst betyget Godkänd krävs i de kurser som ingår i standardbehörigheten.

    b6.2 Anvisningar för studieplanering

    Studerande som ej uppfyller villkor för uppflyttning till högre årskurs skall planera sina studier med hänsyn till detta. Resterande kurser och ett rimligt antal nya kurser skall samplaneras så att inhämtande av de resterande gynnas. Detta innebär bl a att kurserna tillsammans inte bör överstiga 150 timmar per period och att antalet tentamina bör hållas lågt.

    Studieplanering skall göras tillsammans med respektive programs studievägledare.

    Studerande som ej blivit studieberättigade, se bestämmelser för uppflyttning till högre årskurser för resp. program, äger ej rätt att delta i tentamen och laboration i dessa årskurser.

 
 

Linköpings tekniska högskola

Länk till sidans topp


Informationsansvariga: Utbildningsledarna, val@tfk.liu.se
Senast ändrad: 2014-06-04 12:36