| TFYA75 |
Fysik kandidatprojekt, 16 hp
/Applied Physics - Bachelor Project/
För:
Y
Yi
|
| |
Prel. schemalagd
tid: 245
Rek. självstudietid: 182
|
| |
Utbildningsområde: Teknik
Huvudområde: Teknisk fysik och elektroteknik, Teknisk fysik Nivå (G1,G2,A): G2
|
| |
Mål:
IUAE-matris
Kursen ska ge erfarenheter av praktisk konstruktion av en avancerad apparat, alternativt framtagning av ett avancerat datorprogram, för studie av ett fysikaliskt fenomen, både på det tekniska och på det administrativa planet. Detta innebär att den ger kunskaper och förståelse för en mängd områden. Efter fullgjord kurs ska teknologen kunna:
- konstruera en datorstyrd apparat, instrument, eller avancerat datorprogram för studie av ett fysikaliskt fenomen
- använda den datorstyrda apparaten (programmet) för att studera det fysikaliska fenomenet
- analysera och strukturera de kombinerade elektroniska, fysikaliska och mekaniska problem som krävs för konstruktionen
- formulera en kravspecifikation utifrån ett projektdirektiv
- tillämpa kunskaper från tidigare kurser
- söka upp och tillägna sig kompletterande kunskaper
- utföra ett projektarbete enligt en projektmodell
- planera, dokumentera och utföra ett projektarbete med effektiv användning av materiella och personella resurser
- följa upp och modifiera projekt- och tidplaner
- aktivt medverka till en väl fungerande projektgrupp
- ta initiativ och finna kreativa lösningar
- redovisa resultatet av ett projektarbete muntligt och skriftligt
- använda moderna verktyg och utrustning för programmering av mät- och styrprogamvara relevanta för projektet, samt känna till dessa systems möjligheter och begränsningar
- utföra felsökning i elektroniska system med hjälp av mätinstrument, eller i fallet datorprogram utföra felsökning och verifiréra funktionen hos programmet
- reflektera över ett utfört projektarbete och föreslå förbättringar
- beskriva och förklara etiska utmaningar kopplade till ingenjörsyrket och till teknisk utveckling.
- tillämpa grundläggande normativa etiska teorier, principer och begrepp på konkreta fall och situationer.
Ett vidare mål för kursen är att utveckla kreativiteten samt att ge färdigheter i ingenjörsmässigt tänkande och experimenterande. Projekten bedrivs så realistiskt som möjligt för att vara en träning inför det kommande yrkeslivet. Resultatet av projektarbetet ska:
- hålla hög teknisk kvalité och baseras på moderna kunskaper och metoder.
- dokumenteras i form av projekt- och tidplan, krav- och designspecifikation samt i en teknisk/vetenskaplig rapport
- presenteras muntligt
- demonstreras
- följas upp i en efterstudie
|
| |
Förkunskaper: (gäller studerande antagna till program som kursen ges inom, se 'För:' ovan)
För tillträde till kursen se LiTH:s generella regelverk för kandidatarbete inom Civilingenjörsprogram i studiehandboken.
För Y/Yi krävs att följande kurser är slutförda: Ingenjörsprojekt, Elektronik och mätteknik, Programmering - abstraktion och modellering (eller för Yi, annan programmeringskurs), Optik - teori och tillämpning.
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
|
| |
Påbyggnadskurser
Samtliga CDIO kurser i åk 4 och 5 kan ses som påbyggnadskurser. Påbyggnadskurser inom fysik: Experimentell fysik, Materialtekniska analysmetoder, Materialvetenskap, Projektlaborationer i fysik
|
| |
Organisation:
Kursen bestÃ¥r av föreläsningar, laborationer samt projektarbete. Projektarbetet och laborationerna utförs i grupper om ca 6 studenter. Till projektet väljer varje grupp en konstruktionsuppgift. Gruppen tilldelas en handledare, som fungerar som stöd under konstruktionsarbetet. Ã"ven ett antal experter pÃ¥ diverse omrÃ¥den finns tillgängliga. Komponenter, datorer och instrument hÃ¥lls tillgängliga i för kursdeltagarna Ã¥tkomliga lokaler. Projektarbetet ska bedrivas enligt LIPS-modellen. Modellen anger regler för bland annat projektplaner och teknisk dokumentation. Kursen avslutas med ett antal seminarier med obligatorisk närvaro där projektgrupperna redovisar sina projekt. Parallellt med projektet kommer ett antal föreläsningar att ges.
Kursen pågår hela vårterminen. Projektet kravställs och planeras under Vt1, här utförs även ett antal laborationer. Projektet utförs under VT2.
|
| |
Kursinnehåll:
I projektet konstrueras både hårdvara och mjukvara, från kravspecifikation till färdig produkt. Föreläsningar, laborationer och projektarbete behandlar:
- Projektarbete: problemformulering, planer, roller, organisation, specifikationer, dokument, informationssökning, LIPS-modellen.
- Modern materialfysik, nanoteknologi och modellering relevant för de projekt som ges.
- Mätning och styrning med hjälp av dator och tillhörande utvecklingshjälpmedel: hårdvarunära programmering, datainsamlingskort, instrumentstyrning från dator, programmeringsmiljöer
- Projektspecifika kunskaper inom fysik, elektronik och programmering som krävs för att kunna slutföra projekten.
- Labsäkerhet: Regler och praktisk tillämpning
- Mätteknik och felsökning i elektroniska kretsar (det som är relevant för projekten)
|
| |
Kurslitteratur:
Tomas Svensson/Christian Krysander, projektmodellen LIPS, Studentlitteratur
Sven Eklund, Arbeta i projekt, studentlitteratur
Särtryck från institutionen
|
| |
Examination: |
PRA1
UPG1
UPG2
UPG3
|
Projektarbete (U,G)
Skriftlig rapport (U,G)
Etik (U,G)
Presentation och opposition (U,G)
|
11 hp
2 hp
1,5 hp
1,5 hp
|
| |
|
Projektarbetet bedöms utifrån dessa delmoment:
- kravspecifikationens uppfyllande, dvs fungerande apparat
- teknisk dokumentation av projektresultatet
- muntlig presentation
- projektdokument; kravspecifikation, systemskiss, projektplan, tidplan, designspecifikation och reflexionsdokument författade i enlighet med LIPS
För godkänt på hela projektarbetet krävs godkänt på samtliga delmoment samt att arbetet utförts enligt given leveransplan. Laborationerna är godkända då samtliga krav med prioritet "1" i laborationshandledningen är uppfyllda. Samtliga moment i etikmodulen är obligatoriska.
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd. |
|