Studiehandbok ht-98
Innehåll | Ingenjörsutbildningar | Beteckningar, förkortningar

Kurser angivna i läro- och timplan grupperas programvis. Inom ett program sorteras de på programtermin och läsperiod. I texten förekommer förkortningar som: 

•  1ht0 som betyder Programtermin 1 hösten 0-perioden (inledande perioden)
•  1ht1 som betyder Programtermin 1 hösten och period 1
•  2vt2  som betyder Programtermin 2 våren och period 2 (i tidigare studiehandböcker benämnd period 4).
•  forts vt betyder att kurserna fortsätter under vårterminen.

På varje rad skrivs först kurskod och kursnamn och sedan om kursen är obligatorisk, valfri eller  frivillig. Därefter skrivs  undervisningstimmar av olika slag med förkortningar enligt ovan och med timmarna inom parentes. Efter det följer ett semikolon och sedan  examinationsmoment  av olika slag med antal poäng inom parentes. I förekommande fall kan examinationsmoment fortsätta på raden under.

Använda förkortningar i läro- och timplan 

 FÖ föreläsningar 
 LE lektioner 
 GU gruppundervisning 
 SS storseminarier 
 S seminarier 
 ÖVN övningar, då definitiv uppdelning på olika övningstyper ej kan ges 
 LA laborationer 
 TEN examinationsmoment i form av tentamen 
 KTR examinationsmoment i form av kontrollskrivning 
 LAB andra examinationsmoment (laboration, projekt, uppgift etc) 
 X poäng på alternativ examinationsform 
 o obligatorisk kurs 
 v valfri kurs 
 f frivillig kurs 
 mts kurs inom människa, teknik, samhälle området 

BI anger byggnadsteknik
DE anger data- och elektroteknik
DI anger datateknik
EI anger elektroteknik
KI anger kemiteknik
MI anger maskinteknik
IEN anger industriell elektronik (YTH)
ITT anger industriell träteknik
 
 Då utbildningsprogrammen är uppdelade på olika studieinriktningar/profiler användes följande beteckningar:
 
an studieinriktning bygg och  anläggning
de studieinriktning data- och elektronik
ek studieinriktning elektronikkonstruktion
er studieinriktning elkraft och reglerteknik
el studieinriktning elektronikproduktion
et studieinriktning elteknik
kt studieinriktning konstruktionsteknik
me studieinriktning medicinsk teknik
md studieinriktning medieteknik
mt studieinriktning miljöteknik
pt studieinriktning produktionsteknik
pv studieinriktning programvara
te studieinriktning teleteknik
 

 I kursplanerna användes följande ämnesområden och nivå:

Ämnesområde
Biblioteks- och informationsvetenskap
Byggteknik
Datateknik
Engelska
Elektroteknik
Industriell ekonomi
Kemiteknik
Kommunikationsvetenskap
Matematik
Maskinteknik
Svenska
Övriga ämnen (Arbetsvetenskap)

Nivå
Kurser upp till och med 40-poängsnivån   B
Kurser på 60-poängsnivån  C

Kurskoder
Första positionen anger kurs vid LiTH, T. Varje kurs har en kurskod av typen TXYZ 00. Andra position anger institution enligt följande

Inst Kod
MAI A
IMT B
IDA D
EKI E
IFM F
ISK H
IKP M
ITN N
IPE P
ISY S
TEMA G

Position tre och fyra anger utbildningsprogram eller vid kurser för flera program en gemensam kod. För kurser som också ges för långa utbildningsprogram anger  dessa positioner ämnesområde.

För högskoleingenjörsutbildningen användes ovanstående beteckningar. 
Kurser för flera ingenjörsutbildningar anges med IU.
För yrkesteknisk högskoleutbildning användes YT.
Kursens löpnummer anges med 0-99.
 
Momentkoder
TEN tentamen
LAB laboration
UPG övningsuppgift
PRA projektarbete
ANN annan typ av delmoment
TPR obligatoriska problemlösningsuppgifter
KTR kontrollskrivning