Planerade förändringar för vårterminen 1999

c 2  PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN
 

c 2.1  Mål
 Y-programmet syftar till att utbilda civilingenjörer som skall kunna arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom svensk industri och offentlig verksamhet. En Y-ingenjör skall ha förmåga att utveckla, anpassa och använda ny teknik för att möta de krav som ställs från industri och samhälle. Med kunskaper om teknikens roll i ett helhetsperspektiv skall Y-ingenjören i sin verksamhet också kunna tillgodose samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi. 

 De övergripande målen inbegriper följande delmål: 

 - Y-ingenjörens adelsmärke är kombinationen av djup och bredd inom matematik, fysik och systemteknik. Denna kunskapsprofil ger Y-ingenjören ett brett verksamhetsfält som bland annat omfattar elektronikindustri, datateknisk industri, verkstadsteknisk industri, teleteknisk industri, processindustri samt vid forskningsinriktade institutioner. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen skall säkerställa att Y-ingenjören har förmågan till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet. 

 - Utbildningen syftar till att ge en sådan förmåga att konstruera, analysera och verifiera tekniska system, t ex inom elektronik och datateknik, att Y-ingenjören snabbt blir produktiv i en industriell miljö. Bredden i utbildningen skall bidra till att Y-ingenjören förmår samverka effektivt i produktutvecklingsarbete med kollegor från andra discipliner. 

 - Utbildningen skall ge Y-ingenjören goda färdigheter i att överföra teknisk information på svenska och engelska till både specialister och personer utan teknisk bakgrund. 

 Utbildningsprogrammets innehåll 
 Teknisk fysik- och elektroteknikprogrammets bas utgörs av matematiska, natur- och teknikvetenskapliga ämnen. Dessa ämnen ger kunskaper om hur man med matematisk metodik modellerar och analyserar fysikaliska och tekniska system. De ger också grunden till att kunna tillgodogöra sig och tillämpa metoder och verktyg för konstruktion av tekniska system inom fysik, elektroteknik och datateknik. Fortlöpande under utbildningen ges träning i att dokumentera och kommunicera tekniska resultat och ideer till både specialister och en bredare publik. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser. 

c 2.2  Gemensamma bestämmelser 
 Gemensamma bestämmelser för utbildningsprogrammen M, Y, I, Ii, D, TB, IT och C finns sammanställda i avsnitten b1-6. 
 

c 2.3  Uppläggning 
 Utbildningen består av en kombination av obligatoriska och valfria kurser. Utbildningen inleds för samtliga studerande på Y med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik. Dessa kurser ger en god bas för både fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på Y är även kurser som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment samt att konstruera elektro- och datatekniska system. 

 Genom att välja en kombination av kurser kan de studerande profilera sina studier mot tillämpningsområdena: tillämpad matematik, teleteknik, signal- och bildbehandling, elektronik, programvaruteknik, mekatronik, teknisk fysik, fysikalisk elektronik, mätteknik, miljöteknik eller medicinsk teknik. Genom en lämplig kurskombination får den studerande insikt i frontlinjeteknik inom något av dessa områden. 

 Utbildningen under de två första årskurserna samt höstterminen i åk 3 är gemensam för samtliga studerande. 

 Fr o m vårterminen i åk 3 väljer den studerande en profil. Profilerna består av ett antal för profilen obligatoriska kurser. Utöver dessa kurser skall ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2.

 
 Alla kurser i Y-programmets läro- och timplan får läsas som valfria av samtliga studerande vid programmet oberoende av profil. Undantag är frivilliga kurser som ej räknas med i de 180 poäng som krävs för examen. 

c 2.4  Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna 
 Följande villkor gäller för deltagande i undervisning och examination. 

 årskurs ett och två 
 Studerande som uppfyller kravet om registrering får utan särskilt tillstånd bedriva studier i både årskurs ett och två. Kurserna förutsätts läsas i den ordning som anges i läro- och timplanen. Särskilda förkunskapskrav framgår av respektive kursplan. De studerande som önskar inhämta kurser i annan ordning anmäler detta på studerandeterminalerna. 
 
 årskurs tre till fem 
 Utöver kraven för registrering gäller för de fortsatta studierna att den studerande inför höstterminen i årskurs tre skall uppfylla nedanstående krav om fullföljda kurser: 

 Linjär algebra, Analys Y eller A, B och F, Vektoranalys, Krets- och mätteknik, Digitalteknik samt diagnostiskt prov i engelska. 

c 2.5  Profiler 
 Inom utbildningsprogrammet för teknisk fysik- och elektroteknik (Y) finns nedanstående profiler: 
 

•  Ytma Tillämpad matematik /Applied Mathematics/ 
•  Ytet Teleteknik /Electrical Engineering/ 
•  Ysbb Signal- och bildbehandling /Signal and Image Processing/ 
•  Yele Elektronik /Electronics/ 
•  Ytfy Teknisk fysik /Applied Physics/ 
•  Yfye Fysikalisk elektronik /Physical Electronics/ 
•  Ymät Mätteknik /Measurement Technology/ 
•  Ymek Mekatronik/Mechanics and Control/ 
•  Ymed Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/ 
•  Ymjö Miljöteknik /Environmental Technology/ 
•  Yprt Programvaruteknik /Software Engineering/ 

 Dessutom finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell inriktning. 

 Profilerna påbörjas under period 3 i årskurs 3. För att en profil skall ingå i examen måste samtliga i profilen ingående kurser läsas. Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av utbildningsnämnd Y få bytas ut. Utöver profilerna skall ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2. 

 Profiler påbörjade tidigare än lå 1996/97 omfattar kurser om ca 35 poäng.
 Profiler som påbörjas i åk 3 läsåret 1996/97 omfattar maximalt 6 kurser om 20 -25 poäng. 

 Individuell inriktning upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av utbildningsnämnd Y efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell inriktning skall vara motiverad. 

c 2.6  Val av profil och kurser 

 När det gäller tidpunkter för och information om val av profil och kurser se avsnitt a 4. När det gäller regler för enskilda  profiler och vilka  kurser som ingår i en särskild profil se särskilt PM som delas ut i teknologfacken inför valet i oktober. 
 Den som gör studieuppehåll skall deltaga i valet inför det läsår som studierna skall återupptagas. Tidigare val ogillas. 

c 2.7  Examensarbete 
 Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3. Examens- arbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller i undantagsfall tillsammans med annan studerande behandla henne/honom förelagd upp- gift. Opposition och närvaro får ske på examensarbeten utförda inom civilingenjörsutbildning samt inom det matematisk-naturvetenskapliga området, förutsatt att det är ett 20 poängs examensarbete på magisternivå.

 Examinator skall vara anställd vid ett av följande ämnesområden:

Beräkningsfysik	Materiefysik
Bildbehandling	Medicinsk infobehandling
Bildkodning	Medicinsk teknik
Biomedicinsk instrumentteknik	Mekanisk värmeteori och
Datalogi	strömningslära
Datatransmission
Datorsystem	Numerisk analys
Elautomatik och datamaskinteknik	Miljömätteknik
Elektroniska komponenter	Miljöteknik
Elektroniksystem	Monteringsteknik
Energisystem	Mätteknik
Fordonssystem	Optimeringslära
Fysik- och fysikalisk mätteknik	Reglerteknik
Fysiologisk mätteknik	Robotik/Autonoma mek system
Hållfasthetslära	Teknisk mekanik
Industriell arbetsvetenskap	Teoretisk fysik
Informationsteori	Tillämpad fysik
Kemisk fysik	Tillämpad matematik
Konstruktionsmaterial	Tunnfilmsfysik
Kvalitetsteknik	Yt- och halvledarfysik
Matematisk statistik	Ytors fysik och kemi

 
Efter ansökan kan utbildningsnämnden i undantagsfall besluta om annan examinator. Studerande bör välja sådant examensarbete som motsvarar studiernas allmänna inriktning. 

c 2.8  Praktik 
 Bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen finns i avsnitt b4. 

c 2.9  Kurser inom området människa-teknik samhälle
 I programmets utbildningsplan ingår ett block av kurser inom området människa-teknik samhälle (tidigare benämnt humaniora-blocket). Varje studerande vid utbildningen kan maximalt ta med 15 poäng från blocket i sin examen. Studerande inskrivna efter den 1 juli 1986 skall alltid ha med minst 3 poäng. Kurserna finns under rubriken människa-teknik samhälle i läro- och timplanen och får ej förväxlas med kurser som har utbildningområde humaniora i kursplanedelen av studiehandboken.

 Dessa kurser har olika omfång och karaktär och ges inom tre huvudområden. 

 1  Praktisk kommunikation 

 TGTU02 Språklig kommunikation 4 p
 THEN02 Engelska 3p 
 THFR02 Teknisk franska 4p 
 THTY02 Teknisk tyska 4p 

 2  Perspektiv på teknik 

 TEIM98 Teknik i främmande länder 2p
 TFMÄ83 Miljökunskap, 2,5p 
 TGTU01 Teknik och etik 4p 
 TGTU65 Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv 3 p 
 TGTU04 Ledarskap, 4p

 3  Humanistisk och samhällsvetenskaplig allmänbildning 

 Humaniora samhällsvetenskap 
 TEIE92 Datajuridisk översiktskurs, 2p
 TEIE94 Juridik I, 2,5 p
 TEIE97 Juridik M, 2 p
 TGTU08 Sverige och Europa: Från vikingatid till EU, 5p 
 TGTU76 Vetenskapsteori 4p 

 Kognitionsvetenskap 
 TDDA94 Lingvistik grundkurs 3p 
 TDDB17 Kognitiv psykologi 3p 

 Kurser utanför programmets utbildningsplan och som inte kan karakteriseras som tekniska kurser kan indelas i centrala kurser (kurser som anknyter till civilingenjörsutbildningen) och breddningskurser. Båda dessa typer får räknas in i examen efter att poängen delats med två. Varje breddningskurs får dock högst räknas in med fyra poäng. För att få räkna med dessa kurser i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan med bifogad kursplan in till Tekniska högskolans fakultetskansli varefter utbildningsnämnden beslutar. Vilka kurser som karakteriseras som centrala resp breddningskurser avgörs av utbildningsnämnden. 

c 2.10  Kurser som får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler: 
 Kurser inom människa-teknik samhälle får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler. 

c 2.11  Forskarutbildningskurser 
 Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Följande forskarstudierektorer kan kontaktas för närmare information om dessa kurser: 

 Lars-Gunnar Ekedahl IFM 
 Torkel Glad ISY 
 Nahid Shahmehri IDA 
 Kaj Holmberg MAI 
 Karin Wårdell IMT 

 För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och sätter poäng på kursen. 
 

c 2.12 Kurser som överlappar varandra 
 Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt. 

c 2.13  Registrering på termin och kurs 
 Se avsnitt a 4.

c2.14 Generella beslut
 Lista över generella beslut som fattats av utbildningsnämnden för Teknisk fysik- och elektroteknik finns tillgänglig på  http://www.lith.liu.se/civing/y/. 
  Listan uppdateras kontinuerligt.

Följande ändringar av  läro- och timplanen planeras för våren 1999.
Beslut om ändringar tas av utbildningsnämnden i november 1998.

Y1 Programtermin 2 preliminär
 
TATM 41 Vektoranalys, inför vt 99 läggs Perssons bok, Analys i flera variabler, till kurslitteraturen samt exempelsamlingen skrivs om i LaTeX.  
  
 Y2 Programtermin 4 preliminär
 
TMME 23 Mekanik del 1 har flyttats från vt1 till  ht1 
TMME 23 Mekanik del 2 har flyttats från vt2 till vt1
TFMÄ 01 Mätteknik Y, 10,fö, 20lab,kursen omarbetas
  
 Y3 Programtermin 6 preliminär 
TFMÄ  30 Aktuell mätteknik, utgår vt 98 och  flyttas till ht2, ht 99 , omarbetas.
TFMÄ 02 Mätdatasystem, 3 poäng, 20fö, 20 lab8 tillkommer. Ges  vt2.  
  
 Programtermin 8 preliminär 
TDDB 30 Systemspecifikation, verifikation och validering, 4 poäng. Ändrad examination till TEN1 Muntlig tentamen, 1 poäng, grderat betyg UPG1 Individuell rapport, 1 poäng, graderat betyg och PROJ 1 Obligatorisk projekt i grupp, 2 poäng.  
TFYY02 Kaos och icke linjära fenomen flyttas till  ht2, 98.  Ges vartannat år och alternerar med TFFY27 Elementarpartikelfysik. 
TFFY27 Elementarpartikelfysik flyttas till ht2 ges ej ht 98. Ges vartannat år och alternerar med TFFY02 Kaos och icke linjära fenomen. 
TFYY 70 Effekter av ytmoder, ny kurs, vt1, 40h ss 
TFYY 71 Effekter av ytmoder, projektkurs vt1 
TFFY22 Optoelektronik minskas till 50 h ss 
TFFY35 Halvledarfysik ges vt2, samläsning med matnat 
TFFY58 Kvantdynamik flyttas från vt2 till ht1 
TFFY74 Icke linjär optik 12 h lab i stället för 8h 
 TFMÄ 82  Ny kod TFMÄ 86,Teknisk miljökemi byter namn till Material i kretslopp
TFFY03  Molekylär elektronik flyttas till ht2. Ges vartannat år ej ht 98. Alternerar med TFFY96 Fasta tillståndets elektronik. 
TSBB40  ny kod TSBB 41 Klassificering, inlärning och neuronnät 16fö, 16le , 12la , vt1, föreslås öka till 20fö, 20le, 20la samt från 3 till 4 poäng.  
TSFS 10 Industriprojekt Y bör beredas plats i åk 4. Någon kurs i de olika profilerna bör kunna bytas ut mot TSFS 10. 
TSFS 06 Diagnos och övervakning, ny kurs, 3 poäng, vt1. tre laborationer i 8 grupp, en datorlaboration, 18 fö, 18 le. Ingår i systemteknikblocket för Mekatronikprofilen.
TMMV 01 Aerodynamik, 4 poäng tillkommer vt1. Ingår i Mekanikblocket för Mekatronikprofilen
TMQU 17  Kvalitetsstyrning grk byter namn till Offensiv kvalitetsteknik grk. vt21. 
    
 Mätteknikprofilen beslut ht 98 förslag vt 99
 7 ht1 ht98 
TFMÄ 05 Sensorteknik, ny kurs, ht1, 26 fö, 32lab, 4 poäng 
TFMÄ 31 Mätteknik teori och tillämpning, utgår, ersätts till viss del av ny kurs i Sensorteknik. 
 7ht2 ht98 
TFMÄ 12 Mätsystemteori, ny kurs, period 2, 32 fö, 12 lab, 3 poäng 
TFMÄ 42 Teleteknisk mätteknik, utgår, viss del av innehållet överförs till Industriell mätteknik. 
TFMÄ 31 Mätteknik teori och tillämpning, utgår, ersätts till viss del avny kurs i Sensorteknik 
TFMÄ 77 Mättekniskt projektarbete ges som tidigare 
 8vt1 vt 99 
TFMÄ 33 Mätsystemteori, utgår 
TFMÄ 14 Industriell mätteknik, ny kurs, 4 poäng, vt1-vt2, PBL, inlärningsdel 10 fö, 20h lab 8 grupp, PBL stöd lektor 8h 
TFMÄ 77 Mättekniskt projektarbete ges som tidigare 
 8vt2 vt99 
TFMÄ 52 Mätdatasystem och signalbehandling, utgår  
TFMÄ 14 Industriell mätteknik,ny kurs, 4 poäng, vt1-vt2, PBL.
TFMÄ 77 Mättekniskt projektarbete, som förut, 3,5 poäng 
TFMÄ 62 Mekanisk mätteknik, utgår