Studiehandboken: MatNat Fysik



	c2 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR FYSIK, 120-160 poäng /Physics/ PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN c2.1 Utbildningsprogrammets syfte Utbildningsprogrammet för fysik skall ge de studerande möjlighet att kunna tillägna sig och utveckla grundläggande och fördjupade kunskaper och färdigheter inom fysikområdet. På arbetsmarknaden behövs fysikkunskaper både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Fysikprogrammet skall även förbereda för fortsatta studier/forskarutbildning inom fysikområdet. Utbildningen skall ge de studerande en beredskap för förändringar i samhället på det naturvetenskapliga och tekniska planet samt utveckla en förmåga att självständigt upptäcka och värdera ny kunskap inom fysikområdet. Utöver de mera generella målen avser utbildningen att ge studenten Förståelse för de centrala begreppen inom klassisk och modern fysik. Förmåga att med matematiska modeller beskriva fysikaliska företeelser. Förmåga att bedömma modellernas tillämpbarhet och begränsningar. Förmåga att välja metoder för fysikaliska experiment. c2.2 Programmets uppläggning Uppläggningen av fysikprogrammet innebär att den studerande först läser ett basblock innehållande matematik (40 poäng) samt fysik (60 poäng). De inledande 40 poängen matematik är viktiga för de fortsatta fysikstudierna.Efter genomgånget basblock är det möjligt att mer fritt välja kurser. Det finns fyra utarbetade profiler som presenteras i blockschemat. Gör man ett eget kursval så finns det också utrymme för 30 poäng kurser utanför fysikområdet (t. ex. ekonomi, språk , juridik o. s. v.). Undervisningstiden inom fysikprogrammet är utlagd över hela läsåret dvs från slutet av augusti till början av juni. Normalt läser man endast en kurs åt gången. De flesta fysikkurserna är organiserade så att innehållet gås igenom vid föreläsningar/lektioner. I många kurser inom fysikprogrammet ingår omfattande laborationsarbeten som skall redovisas muntligt och skriftligt. Deltagandet i föreläsningar/lektioner och räkneövningar är frivilligt men deltagandet i laborationer, laborationsgenomgångar och anordnade fysikaliska seminarier eller studieresor är obligatoriskt. Kurslitteraturen är ofta på engelska. Goda möjligheter finns att förlägga en studietermin utomlands vid något av de universitet med vilka vi har utbytessamarbete.



	Fysikprogrammet, 160 poäng (magisterexamen) avslutas med ett examensarbete om 20 poäng. Möjlighet finns att dela upp examensarbetet i två 10-poängsdelar. Det går också att avsluta studierna efter 120 poäng (kandidatexamen) med ett examensarbete om 10 poäng. c2.3 Utbildningens innehåll Fysiken är den mest grundläggande vetenskapen om materien. Den försöker förklara och ge sammanhang åt naturfenomen som sträcker sig från de allra största strukturerna i universum till de allra minsta elementarpartiklarna. Människans naturliga nyfikenhet och längtan efter förståelse förenas genom fysikens tekniska tillämpningar med hennes strävan att förändra och förbättra sina livsvillkor på jorden. Den moderna kvantfysiken har inneburit genomgripande förändringar av vår syn på materien och på vår världsbild i stort, men har också varit helt nödvändig för de senaste årtiondenas utveckling av elektronik, datorteknik, medicinsk diagnostik etc. Fysikprogrammet ger därför kunskaper som är användbara inom de flesta områden av forskning, teknisk utveckling och tillämpning. Inom basblocket läser du kurser i den klassiska fysikens olika grenar omfattande mekanik, ellära, och termodynamik och får grunderna i de mer tillämpade ämnena elektronik och mätteknik. Inom fysiken intar studiet av olika vågfenomen en central plats och därför ingår det en kurs i vågrörelselära i fysikprogrammets basblock. Du får också stifta bekantskap med 1900-talets fysik i kursen atom- och kärnfysik. På höstterminen det tredje året ges kurser i fysikens matematiska metoder, fasta tillståndets fysik och kvantmekanik. Det finns inga laborationer integrerade i dessa kurser, utan terminen avslutas med en laborationskurs som innehåller moment från områdena fasta tillståndets fysik och kvantmekanik. Efter detta basblock kan du antingen helt fritt välja kurser eller så kan du välja någon av följande profiler: FYSIK MED BIOLOGISKA TILLÄMPNINGAR MATERIEFYSIK MÄTFYSIK TEORETISK FYSIK I examensbeviset kan den student som så önskar få den valda profileringen angiven under förutsättning att för profilen rekommenderade kurser, eller motsvarande, omfattande minst 20 poäng är godkända samt att examensarbetet gjorts inom profilens ämnesområde. Studievägledaren kan ge upplysning om vilka kurser som ges vid institutionen samt villkoren för tillträde till dem.



	c2.4 Tröskelregler för uppflyttande till årskurs 3 För att den studerande skall bli uppflyttad till termin 5 fordras att studenten genomgått (varit registrerad på) samtliga kurser i fysikprogrammets åk 1 och åk 2 eller motsvarande. Samt är godkänd på minst 25 poäng i vardera matematik och fysik. En studerande som inte uppfyller kraven för att få börja i årskurs tre skall i samråd med studievägledaren lägga upp ett individuellt studieprogram. Se b5.2. c2.5 Examensarbete Examensarbetet väljes i samråd med en av fysikämnets examinatorer. För att få påbörja ett examensarbete om 10 poäng för kandidatexamen skall den studerande ha godkänts i kurser om minst 80 poäng, varav minst 50 poäng i fysik ur basblocket. För att få påbörja ett examensarbete för magisterexamen om 20 poäng (alternativt 10 poäng, om ett 10 poängs examensarbete för kandidatexamen redan godkänts) skall den studerande ha godkänts i kurser om minst 110 poäng, varav minst 70 poäng i fysik inkluderande samtliga fysikkurser i basblocket. Utöver dessa villkor kan specifika kurser krävas beroende på examensarbetets inriktning. Examensarbetet redovisas dels skriftligt dels muntligt vid en framläggning. För godkänt examensarbete på D-nivå krävs det också att den studerande genom opposition vid framläggning av annat examensarbete visat sin förmåga att kritiskt granska och diskutera en i tal och skrift presenterad teknisk eller vetenskaplig rapport. c2.6 Examensförordning Utbildningsprogrammet avslutas med filosofie magisterexamen eller filosofie kandidatexamen med fysik som huvudämne. Examina regleras av högskoleförordningen, se allmänt avsnitt i studiehandboken. c2.7 Särskild behörighet För att antas till fysikprogrammet krävs, förutom villkoren för grundläggande behörighet, följande standardbehörighet: Standardbehörighet E.2.1: Matematik E, Fysik B och Kemi A.



	c2.8 Blockschema för fysikprogrammet UTBILDNINGSPROGRAM FÖR FYSIK



	c2.8 Blockschema för fysikprogrammet



	Kurskod Poäng Kursnamn Tid/Period

	TGTU00 1 Datorkörkort ht99 NMAA10 5 Matematisk grundkurs v33-42 NMAA11 5 Algebra v43-3/00 NMAA13 10 Matemarisk analys I v34-3/00 NMAB13 10 Matematisk analys II v3-11 NMAB14 5 Programmering med matematiska tillämpningar v12-23 NMAC07 5 Linjär analys v12-23 NFYA10 10 Analog elektronik v3-22 NFYA11 10 Digital elektronik v34-3/00 NFYA12 10 Grundläggande mätteknik v34-3/00 NFYA28 5 Fysiken och människan v43-2/00 NFYA29 2,5 Fysikaliska principer v3-16 NFYA34 9 Mekanik v34-42 NFYA32 5 Elektromagentiska fält v42-47 NFYA33 5 Vågrörelselära v47-3/00 NFYA46 1 Fysikaliska seminarium ht och vt NFYB41 5 Elektronik v3-11 NFYB42 5 Mätteknik v3-11 NFYB43 5 Atom- och kärnfysik v12-18 NFYB44 5 Termodynamik v18-23 NFYB46 3 Astronomi v7-16 NFYB46 3 Astronomi v38-42 NFYB56 2 Geofysik v38-42 NFYB71 5 Mikrodatorsystem v3-23 NFYC44 5 Ickelinjär optik v3-11 NFYC51 5 Fysikens matematiska metoder I v34-v41 NFYC52 5 Fysikens matematiska metoder II v3-11 NFYC56 5 Fasta tillståndets fysik v34-42 NFYC57 5 Fysikaliska laborationer v43-3/00 NFYC58 5 Kvantmekanik och molekylfysik v43-47 NFYC61 5 Statistisk termodynamik för biopolymerer v43-3/00 NFYC62 5 Biofysik v3-11 NFYC72 10 Datorbaserade mätsystem v34-42 NFYC73 5 Analytisk mekanik v3-10 NFYC75 5 Sensorteknologi v43-3/00 NFYC76 5 Kemisk ytfysik v3-11 NKEA23 5 Allmän organisk kemi och biokemi v12-18 NFYD64 5 Fasta tillståndets fysik och ytfysik v12-23



	Kurskod Poäng Kursnamn Tid/Period

	NFYD65 5 Kvantdynamik v36-43 NFYD66 5 Optoelektronik I v3-11 NFYD67 5 Optoelektronik II v12-23 NFYD70 5 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning v34-42 NFYD71 5 Nya material v43-3/00 NFYD72 5 Gruppteori v43-3/00 NFYD73 5 Relativitetsteori v12-22 NFYD74 5 Partikelfysik v43-3/00 NFYD75 5 Biomaterial v19-23 NFYD76 5 Materialvetenskap v34-42 NFYD78 5 Halvledarfysik v12-22 NFYD79 5 Halvledarkomponenters fysik v34-42 NFYD80 5 Materialoptik v3-11 NFYD81 5 Material- och ytanalytiska metoder v34-39 NFYD82 5 Biofysikaliska analysmetoder v39-43 NFYD83 5 Vetenskapsteori v43-3/00