UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR DATATEKNIK

/Master of Science in Computer Science and Engineering/

c 5 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN

c 5.1 Mål

Skapa professionellt arbetande civilingenjörer med god kunskap om och förmåga att bygga tekniska informations- och signalbehandlingssystem.

Ge förmåga att utforma system med hänsyn till människans förmåga och behov.

Ge en bred teoretisk grund och "långsiktig" kunskap.

Ge förmåga att strukturera och bryta ned stora problem till mindre delproblem samt lösa dessa.

Ge kunskaper och färdigheter i att arbeta i ett område som är under utveckling och god förmåga att lära sig själv.

D-civilingenjören skall kunna beskriva sitt arbete muntligt och skriftligt.

D-civilingenjören skall kunna tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt och ha förmåga att kritiskt granska egna och andras arbeten.

D-civilingenjören skall kunna arbeta i heterogena grupper, ha kunskaper i ledarskap och kunna leda en grupp.

c 5.2 Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för utbildningsprogrammen M, Y, I, Ii, D, TB, IT och C finns sammanställda i avsnitt b1-b6.

c 5.3 Uppläggning av utbildningen

Programmet delas upp på kurser:

Obligatoriska kurser

Valfria kurser

Frivilliga kurser

Människa-teknik-samhällekurser

Profilkurser

Nämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valfria alternativ.

Frivilliga kurser kan delas in i två kategorier: De som är markerade som frivilliga i D-utbildningens läro- och timplan och är att betrakta som servicekurser. Dessa kurser får ej räknas med i de 180 poäng som krävs för examen.

DATATEKNIK

Frivilligt kan i den mån resurserna tillåter och plats finns tillgänglig, läsas samtliga kurser som förekommer i läro- och timplanerna för samtliga utbildningsprogram (avser kurser på civilingenjörutbildningarna).

Kurserna kan i många fall räknas som valfria efter beslut från utbildningsnämnden. Se gemensamma bestämmelser avsnitt b2 .

Utbildningen inleds för samtliga studerande på utbildningsprogrammet för datateknik med kurser i matematiskt-naturvetenskapliga och grundläggande tekniska ämnen.

Första andra och tredje årskursen består av två tematerminer om ca 20 poäng vardera. Kurserna i tematerminerna är ej strikt uppdelade utan lärarna samverkar i lärarlag för att få en så nära koppling mellan de olika ämnena som möjligt.

Genom att kombinera kurser på ett lämpligt sätt kan den studerande därefter profilera sina studier.

Gemensamma bestämmelser återfinns i avsnitt b2 Utbildningen under de två första årskurserna samt större delen av årskurs 3 och delar ur årskurs 4 är gemensam för samtliga studerande vid programmet.

För antagna före ht 1986 och uppflyttade senast lå 1987/88 består varje studieinriktning av ett antal obligatoriska och valfria kurser. Vilka dessa är framgår av tidigare studiehandböcker.

För antagna före ht 1986 och uppflyttade senare än lå 1987/88 samt för studerande som inte kan fullfölja tidigare studieinriktningar inrättar nämnden efter ansökan en individuell plan.

Från läsåret 1988/89 (antagna ht 86 och senare) har studieinriktningarna ersatts med profiler. Dessa består av ett antal för profilen obligatoriska kurser.

Utöver dessa kurser skall ett antal valfria kurser läsas så att examensfordringarna uppfylles.

Alla kurser i D-utbildningens läro- och timplan får läsas som valfria av samtliga studerande vid utbildningen oberoende av profil. Undantagna är kurser som är frivilliga. I många fall kan kurser på andra civilingenjörutbildningar räknas som valfria efter beslut från utbildningsnämnden.

DATATEKNIK

c 5.4 Uppflyttning till högre årskurs

Den som har mindre än 25 poäng godkända kurser i årskurs 1 (avser obligatoriska, godkända kurser/teman i programmets årskurs 1) skall senast 1 oktober termin 3 söka upp studievägledningen för studieplanering. Tillsammans avgör man om ett "kontrakt" skall upprättas, kontraktet innebär att studenten förbinder sig att följa den studieplanering som gjorts tillsammans med studievägledningen. Önskar studenten inte upprätta ett kontrakt eller om kontraktet inte följs går ärendet vidare till verkställande avdelningen.

Motsvarande poäng för årskurs 2 är 50 poäng, (avser obligatoriska, godkända kurser/teman i programmets årskurs 1-2).

c 5.5 Profiler

Inom utbildningsprogrammet för datateknik (D) finns tio profiler:

Ddav Datavetenskap /Computer Science/

Dpvp Programvaruproduktion /Software Engineering/

Ddas Datorsystem /Computer Systems Architecture/

Daut Automation /Automation/

Delk Elektronik /Electronics/

Ddag Datorseende och grafik /Computer Vision & Graphics/

Dtmk Telematik /Telematics/

Dmed Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/

Mein Medieinformatik/

Dsid Säkra interaktiva datorsystem/

Profilerna påbörjas under period 3 eller 4 i årskurs 3. En profil omfattar kurser om ca 28 poäng. För att en profil skall ingå i examen måste minst 20 poäng av profilkurserna läsas. För några profiler finns särskilda regler. Dessa finns angivna i det särskilda profilinformationsmaterialet. Kurser inom en profil prioriteras vid schemaläggningen.

Utöver de tio profilerna har den studerande möjlighet att välja en individuell inriktning. Ansökan om individuell inriktning lämnas till Tekniska fakultetskansliet varefter beslut fattas av utbildningsnämnden. Individuell inriktning skall ha teknisk karaktär.

c 5.6 Val av profil och kurser

När det gäller tidpunkter för och information om val av profil och kurser se avsnitt a 4. När det gäller regler för enskilda profiler och vilka kurser som ingår i en särskild profil se särskilt PM som delas ut i teknologfacken inför valet.

DATATEKNIK

Den som gör studieuppehåll skall deltaga i valet inför det läsår som studierna skall återupptagas. Tidigare val ogillas.

c 5.7 Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3.

Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller i undantagsfall tillsammans med annan studerande behandla henne/honom förelagd uppgift och omfattar för D-utbildningen 20 poäng, vilket motsvarar en tid av 20 effektiva arbetsveckor.

Examinator skall vara anställd vid LiTH samt verksam inom ett av följande ämnesområden:

Bildbehandling Informatik

Bildkodning Informationsteori

Datalogi Kvalitetsteknik

Datatransmission Matematisk statistik

Datorlingvistik Medicinsk infobehandl

Datorsystem Medicinsk teknik

Ekonomiska informationssystem Mätteknik

Elautomatik och datamaskinteknik Numerisk analys

Elektroniksystem Optimeringslära

Elektroniska komponenter Reglerteknik

Energisystem Tekniska informations-

Fordonssystem system

Industriell ergonomi

Efter ansökan kan nämnden i undantagsfall besluta om annan examinator.

Studerande bör välja sådant examensarbete som motsvarar studiernas

allmänna inriktning.

c 5. 8 Praktik

Bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen finns i avsnitt b4.

c 5. 9 Kurser inom området människa-teknik samhälle

I programmets utbildningsplan ingår kurser inom området människa-teknik -samhälle. Dessa kurser har olika omfång och karaktär och ges inom tre

DATATEKNIK

huvudområden.

1 Praktisk kommunikation

TGTU02 Språklig kommunikation 4 p

THEN 02 Engelska 3p

THFR 02 Teknisk Franska 4p

THTY 02 Teknisk Tyska 4p

2 Perspektiv på teknik

TEIM 98 Teknik i främmande länder 2p

TGTU01 Teknik och etik 4p

TGTU65 Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv 3 p

TGTU04 Ledarskap 4p

TFMJ03 Miljökunskap 2,5 poäng

3 Humanistisk och samhällsvetenskaplig allmänbildning

Humaniora samhällsvetenskap

TGTU08 Sverige och Europa: Från vikingatid till EU, 5p

TGTU76 Vetenskapsteori 4p

TEIE92 Datajuridisk översiktskurs, 2p

TEIE 94 Juridik I, 2,5 p

TEIE97 Juridik M, 2 p

Kognitionsvetenskap

TDDA94 Lingvistik grundkurs 3p

TDDB17 Kognitiv psykologi 3 p

Kurser utanför programmets utbildningsplan och som inte kan karakteriseras som tekniska kurser kan indelas i centrala kurser (kurser som anknyter till civilingenjörsutbildningen) och breddningskurser. Båda dessa typer får räknas in i examen efter att poängen delats med två. Varje breddningskurs får dock högst räknas in med fyra poäng. För att få räkna med dessa kurser i civilingenjörs- examen lämnas en ansökan med bifogad kursplan in till Tekniska högskolans fakultetskansli varefter utbildningsnämnden beslutar. Vilka kurser som karakteriseras som centrala resp breddningskurser avgörs av utbildningsnämnden.

c 5.10 Kurser som får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler:

DATATEKNIK

Kurser inom området människa-teknik- samhälle, se c5.9, samt följande kurser får läsas oberoende av uppflyttningsregler:

TEIE 59 Industriell ekonomi, grk

TEIE 60 Industriell ekonomi, fk

TFMJ03 Miljökunskap

TFMJ02 Miljövårdsteknik

TFMJ04 Miljömätteknik

TFMJ07 Livscykelanalys och ecodesign

TFMJ08 Miljökonsekvensbeskrivningar

TGTU 60 Informationssökning (frivillig kurs)

c 5. 11 Forskarutbildningskurser

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Följande forskar studierektorer kan kontaktas för närmare information om dessa kurser:

Lars-Gunnar Ekedahl IFM

Torkel Glad ISY

Nahid Shahmehri IDA

Kaj Holmberg MAI

Karin Wårdell IMT

För att få räkna med dessa kurser i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan in till Tekniska fakultetskansliet varefter utbildningsnämnden beslutar om kursplaner.

c 5.12 Kurser som överlappar varandra

Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt.

c 5.13 Registrering på termin och kurs

Se avsnitt a 4.