/Physics/ÊÊ 

PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLANÊÊ 

c2.1 Utbildningsprogrammets syfteÊÊ 

Utbildningsprogrammet för fysik, normalt benämnt fysikprogrammet, syftar till att de studerande skall tillägna sig och utveckla grundläggande och fördjupade kunskaper och färdigheter inom fysikområdet. Målet är framtida yrkesverksamhet där fysikkunskaper behövs inom näringslivet och den offent liga sektorn. Fysikprogrammet skall även förbereda för fortsatta studier /forskarutbildning inom fysikområdet. Utbildningen skall ge de studerande en beredskap för förändringar i samhället på det naturvetenskapliga och tekniska planet samt en grund för att inom fysikområdet självständigt utveckla och värdera ny kunskap.ÊÊ 

Utöver de mera generella målen avser utbildningen att geÊÊ 

- förmåga att välja metoder för att planera och genomföra fysikaliska experi-ÊÊ 

ment samt att värdera erhållna resultatÊÊ 

- förmåga att med matematiska modeller beskriva fysikaliska företeelser samtÊÊ 

att bedöma dessa modellers tillämpbarhet och begränsningÊÊ 

- förmåga att inom en uppställd modell med tillämplig metod genomföraÊÊ 

beräkningar samt tolka och värdera resultaten.ÊÊ 

c2.2 Programmets uppläggningÊÊ 

Den huvudsakliga uppläggningen av fysikprogrammet innebär att den stude rande först läser ett basblock innehållande matematik (40 poäng) samt fysik (40 poäng). Inom C-nivån är 10 poäng i fysik obligatoriska. De fortsatta studierna kan därefter i stort sett väljas fritt såväl inom som utom fysikområdet, men ett huvudalternativ av kurser som kan ges inom fysikprogrammet anges i block schemat nedan. De inledande 40 poängen matematik är viktiga för de fortsatta fysikstudierna samt för möjligheten att få arbete efter examen, t ex att få fortsätta med doktorandstudier vid LiTH.ÊÊ 

Undervisningstiden inom fysikprogrammet är utlagd över hela läsåret dvs från slutet av augusti till början av juni. Normalt läser man endast en kurs åt gången. De flesta fysikkurserna är organiserade så att innehållet gås igenom vid föreläsningar/lektioner. I nästan varje fysikkurs inom fysikprogrammet ingår omfattande laborationsarbeten som skall redovisas skriftligt. Deltagandet i föreläsningar/lektioner och räkneövningar är frivilligt men deltagandet i labo rationer, laborationsgenomgångar och anordnade fysikaliska seminarier ellerÊÊ 

studieresor är obligatoriskt. Kurslitteraturen är ofta på engelska. Goda möjlig heter finns att förlägga en studietermin utomlands vid något av de universitet med vilka vi har utbytessamarbete. (Studierektor i Fysik mat-nat har närmare information om utlandsstudier).ÊÊ 

Fysikprogrammet, 160 poäng (magisterexamen) avslutas med ett examensar bete om 20 poäng. Möjlighet finns att dela upp examensarbetet i två 10 -poängsdelar. Det går också att avsluta studierna efter 120 poäng (kandidatexa men) med ett examensarbete om 10 poäng.ÊÊ 

c2.3 Utbildningens innehållÊÊ 

Fysiken är den mest grundläggande vetenskapen om materien. Den försöker förklara och ge sammanhang åt naturfenomen som sträcker sig från de allra största strukturerna i universum till de allra minsta elementarpartiklarna. Människans naturliga nyfikenhet och längtan efter förståelse förenas genom fysikens tekniska tillämpningar med hennes strävan att förändra och förbättra sina livsvillkor på jorden. Den moderna kvantfysiken har inneburit genomgri pande förändringar av vår syn på materien och på vår världsbild i stort, men har också varit helt nödvändig för de senaste årtiondenas utveckling av elektronik, datorteknik, medicinsk diagnostik etc. Fysikprogrammet ger därför kunskaper som är användbara inom de flesta områden av forskning, teknisk utveckling och tillämpning. Grundläggande och fördjupad ämnesutbildning i matema tiska och naturvetenskapliga ämnen är det centrala innehållet i utbildningen.ÊÊ 

Utbildningsprogrammet för fysik (se blockschemat) är upplagt så att du först läser ett obligatoriskt basblock om två år, där första årets studier omfattar 40 poäng matematik som är en nödvändig bas för fysikkurserna. Andra året ägnas åt fysik. Du läser kurser i den klassiska fysikens olika grenar omfattande mekanik, ellära, och termodynamik och får grunderna i de mer tillämpade ämnena elektronik och mätteknik. Inom fysiken intar studiet av olika våg fenomen en central plats och därför ingår det en kurs i vågrörelselära i fysikprogrammets basblock. Du får också stifta bekantskap med 1900-talets fysik i kursen atom- och kärnfysik. Basblocket ger den nödvändiga grunden för den inriktning som du väljer att ge din utbildning under de två avslutande åren.ÊÊ 

Kurserna som i blockschemat anges för höstterminen i årskurs 3 rekommende ras men stor frihet finns att välja andra kurser. Om du avser att följa någon av fysikprogrammets profileringar så är dock hela höstterminen i årskurs 3 obligatorisk på grund av förkunskapskraven till de olika kurserna i profileringaÊÊ 

rna. Under vårterminen i årkurs 3 (fr o m 1997) påbörjas profileringar inom följande ämnesområden:ÊÊ 

FYSIK MED BIOLOGISKA TILL€MPNINGARÊÊ 

KONDENSERADE MATERIENS FYSIKÊÊ 

M€TFYSIKÊÊ 

TEORETISK FYSIKÊÊ 

EGNA VALÊÊ 

Valet av kurser sker i samråd med examinator för examensarbeten inom respektive profil. I examensbeviset kan den student som så önskar få den valda profileringen angiven och ingående kurser uppräknade under förutsättning att för profilen rekommenderade kurser, eller motsvarande, omfattande minst 20 poäng är godkända samt att examensarbetet gjorts inom profilens ämnesom råde. Studievägledaren kan ge upplysning om vilka kurser som ges vid institutionen samt villkoren för tillträde till dem.ÊÊ 

För de studerande inom Fysikprogrammet som läsåret 96/97 går årskurs 4, erbjudes hösten 1996 kurser inom profileringar enligt ovan men omfattande kurser om totalt 20p samt examensarbete (se blockschema).ÊÊ 

c2.4 Tröskelregler för uppflyttande till årskurs 3ÊÊ 

För att den studerande skall få påbörja studierna i årskurs 3 fordras att han eller hon klarat minst 50 av de 80 poängen i basblocket. Av dessa skall minst 25 poäng vardera av matematik och fysik ingå.ÊÊ 

Utöver tröskelregeln till år 3 finns inga andra förkunskapskrav på att enskilda kurser skall vara godkända, endast att kursen är genomgången.ÊÊ 

En studerande som inte uppfyller kraven för att få börja i årskurs tre skall i samråd med studievägledaren lägga upp ett individuellt studieprogram.ÊÊ 

c2.5 ExamensarbeteÊÊ 

Examensarbetet väljes i samråd med en av fysikämnets examinatorer. För att få påbörja ett examensarbete om 10 poäng för kandidatexamen skall den studerande ha godkänts i kurser om minst 80 poäng, varav minst 50 poäng i fysik (motsvarande samtliga fysikkurser i basblocket samt minst 10 poäng på C/D-nivå).ÊÊ 

För att få påbörja ett examensarbete för magisterexamen om 20 poäng (alter nativt 10 poäng, om ett 10 poängs examensarbete för kandidatexamen redan godkänts) skall den studerande ha godkänts i kurser om minst 110 poäng,ÊÊ 

inkluderat minst 70 poäng i fysik motsvarande samtliga fysikkurser i basblocket samt minst 20 poäng på C/D-nivå. Utöver dessa villkor kan specifika kurser krävas beroende på examensarbetets inriktning.ÊÊ 

Examensarbetet redovisas dels skriftligt dels muntligt vid en framläggning. För godkänt examensarbete på D-nivå krävs det också att den studerande genom opposition vid framläggning av annat examensarbete visat sin förmåga att kritiskt granska och diskutera en i tal och skrift presenterad teknisk eller vetenskaplig rapport.ÊÊ 

c2.6 ExamensförordningÊÊ 

Utbildningsprogrammet avslutas med filosofie magisterexamen eller filosofie kandidatexamen med fysik som huvudämne. Examina regleras av högskoleför ordningen, se allmänt avsnitt i studiehandboken.ÊÊ 

c2.7 Särskild behörighetÊÊ 

För att antas till fysikprogrammet krävs, förutom villkoren för grundläggande behörighet, följande standardbehörighet:ÊÊ 

Standardbehörighet E.2.1:ÊÊ 

Matematik E, Fysik B och Kemi A.ÊÊ 

c2.8 Blockschema för fysikprogrammetÊ
Ê 
ÊÊ 

Ê