UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR CIVILINGENJÖRSUTBILD -NINGEN I INDUSTRIELL EKONOMI

/Master of Science in Industrial Engineering and Management/

c3 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN

c3.1 Mål

Målformulering

En civilingenjör I skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmäs siga förverkligande i en konkurrensutsatt, internationell och av förändringar präglad miljö. I-aren skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen teknisk-matematisk bas modellera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärdisciplinära problem av teknisk, ekonomisk och organisatorisk art i syfte att utveckla industriella verksamheter.

Syftesmål

I-programmet skall vara två av de internationellt ledande Masterutbildningar som integrerar teknik och matematik med ekonomi och management.

Kunskaperna i såväl ekonomiska som tekniska fördjupningar skall var för sig vara i nivå med framstående utbildningar inom respektive discipliner.

I-aren skall vara attraktiv för nationella och internationella företag och organi sationer, samt ha tillräcklig kompetens för forskarutbildning.

Uppfyllandemål

Minst 80% av de årligen utexaminerade I-teknologerna skall ha tagit examen på utsatt tid.

Minst 20% av de årligen utexaminerade I-teknologerna skall erbjudas 20 - 40 poäng relevant internationell utbildning.

Minst 80% av fördjupningskurserna i åk 4 och 5 skall årligen ha forskningsan knytning eller bedrivas i samarbete med svenska och internationella företag och organisationer.

Kriterier för framgång

LoT normal

LoT normal

LoT normal

INDUSTRIELL EKONOMI

Andel lärare inom matematiska, tekniska och ekonomiska fördjupningskurser som årligen medverkar i nationell respektive internationell forskning, utbild ning eller annan egen kompetensutveckling.

Antal teknologer per årskull som under åk 3,4 eller 5 tillgodogör sig 20 - 40 poäng relevant internationell utbildning.

Antal studenter från utländska lärosäten som årligen tas emot på utbildnings program I (i syfte att uppnå balans i studentutbytet).

c3.2 Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för utbildningsprogrammen M, Y, I, Ii, D,TB, IT och C finns sammanställda i avsnitt b1-b6.

c3.3 Uppläggning av utbildningen

För antagna ht 1994 eller tidigare gäller:

Utbildningen under första årskursen är gemensam för samtliga studerande på industriell ekonomi. Därefter sker val av teknisk basutbildning. I årskurs två sker val av valfria kurser inför årskurs tre. I årskurs tre sker sedan val av ekonomisk studieinriktning, ytterligare valfria kurser och för Ie-inriktningen elektroteknisk variant.

För antagna ht 1995 eller senare gäller:

Utbildningen är under de två första årskurserna gemensam för samtliga studerande. Därefter sker val av valfria kurser, specialisering inom teknisk inriktning fr o m årskurs 3 och inom ekonomisk inriktning i årskurs 4.

I läro- och timplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valfria och frivilliga. Antalet valfria kurser som skall läsas varierar mellan de olika studieinriktningarna. Frivillig kurs ingår ej i utbildningsprogrammet.

Följande kurser ingår, förutom vad som framgår av läro- och timplaner, som valfria i årskurs fyra och fem. Se övriga programs läro- och timplaner för periodplacering och tentamenstillfällen:

Planering och statistisk analys av experimentella försök

Sannolikhetslära fk

Matematisk optimering

Tekniska beräkningar med superdator

Analys, överkurs

INDUSTRIELL EKONOMI

Linjär algebra, överkurs

Vektoranalys

Funktionsteori

Anatomi och fysiologi

Medicin och teknik

Medicinskt informationssystem

Analys av bioelektriska signaler

Bildgenererande teknik inom medicinen

Klassificering, tolkning och beslutsstöd

Fysiologiska tryck och flöden

Intensivvård och rehabilitering

Kompilatorer och interpretatorer

Realtids- och processprogrammering

Diskret simuleringsteknik

Datornät

Datajuridisk översiktskurs

Monteringsteknik

Robotteknik

Elektronikproduktion, projektkurs

Digitalteknik M

Konstruktionsmaterial - deformationer och brott

Konstruktionsmaterial - nya material

Konstruktionsmaterial - projektstudie

Konstruktionsteknik - produktutveckling

Tillämpad strömningslära och värmeöverföring

Datoriserad produktionsutrustning

Hållfasthetslära - Lätta konstruktioners mekanik

Optoelektronik

Elektronisk systemkonstruktion

Digital konstruktion

Digital konstruktion med mikrodator

Bildbehandling

Modellbygge och simulering

Digital signalbehandling

Digitala filter

Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar

Teknik och etik

Språklig kommunikation

Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv

Vetenskapsteori

INDUSTRIELL EKONOMI

c3.4 Uppflyttning till högre årskurs

Följande villkor gäller för deltagande i undervisning och examination:

i årskurs ett och två

Studerande som uppfyller kraven om registrering får utan särskilt tillstånd bedriva studier i både årskurs 1 och 2. Kurserna förutsätts läsas i den ordning som anges i läro- och timplanen. Särskilda förkunskapskrav framgår av respektive kursplan. De studerande som önskar inhämta kurser i snabbare takt än vad planen anger för de två första åren skall kontakta respektive kurs ansvarig för kontroll av förkunskaper. För ändamålet avsedd blankett tillhanda hålls av studerandeexpeditionen i hus Origo.

i årskurs tre till fem

Utöver kraven om registrering gäller för de fortsatta studierna inför hösttermi nen i årskurs 3 att minst 48 poäng skall vara avklarade ur årskurs ett och två, dessutom gäller att den studerande ska ha fullföljt samtliga moment inom följande kurser: Algebra, Analys samt Mekanik I del 1.

Villkor för deltagande i undervisning och examination i årskurs fyra och fem

För att få deltaga i undervisningen i årskurs fyra och fem samt för att få välja studieinriktning krävs att den studerande ska ha möjlighet att följa normal studiegång i årskurs fyra, dvs har följt undervisningen i årskurs tre.

c3.5 Basutbildningar, studieinriktningar och varianter

Från och med det andra studieåret gäller för antagna ht 1994 eller tidigare att den studerande antingen följer en maskinteknisk (Im) /Mechanical enginee ring/ eller en elektroteknisk (Ie) /Electrical Engineering/ basutbildning. Inom Industriell ekonomiprogrammet (Im resp Ie) finns dessutom sju studieinriktningar samt möjlighet att ansöka om en individuell inriktning.

Ieis Ekonomiska informationssystem

/Economic Information Systems/

Imaf Industriell marknadsföring

/Industrial Marketing/

Iior Industriell organisation

/Industrial Organisation/

Iinp Investeringsplanering

/Investment and Financial Planning/

Ikvs Kvalitetsstyrning

/Quality Technology/

INDUSTRIELL EKONOMI

Ilts Logistik och transportsystem

/Logistics and Transport Systems/

Iprs /Produktionsstyrning/

/Manufacturing Strategy, Planning och Control/

Iind Individuell studieinriktning

/Individual specialization/

I tredje läsåret skall 4 av 7 särskilt utvalda valfria kurser följas.

För Ie-basutbildningen skall en av nedanstående elektrotekniska varianter ingå bland de valfria kurserna i fjärde och femte årskursen:

Reglerteknik: Reglerteori I och Digital styrning

Tillämpad elektronik: Analoga kretsar och Digitala kretsar

Telekommunikation: Signalteori D och Digital kommunikation.

Systemteknik: Modellering av industriella system och Reglerteori I.

Studerande antagna till åk 1 ht 1995 och senare följer en ny utbildningsplan som successivt införs. I denna kommer den första specialiseringen att ske i åk 3 genom att en av tre tekniska inriktningar väljs:

Datateknisk inriktning /Computer Science and Engineering/

Maskinteknisk inriktning /Mechanical Engineering/

Systemteknisk inriktning /Electrical Engineering/

Vidare specialisering sker i åk 4 inom de tekniska och ekonomiska inriktningar -na. Mer information om detta ges under läsåret 1997/98.

c3.6 Val av basutbildning, studieinriktning och variant

Val av teknisk och ekonomisk inriktning och elektroteknisk variant skall ske i april det år då teknologen studerar i årskurs två respektive tre. Val sker på studerandeterminal.

Önskar den studerande senare byta teknisk eller ekonmisk inriktning skall ansökan härom inges till utbildningsnämnden som avgör om plats kan beredas. Ansökan görs på blankett "Allmän ansökan" som lämnas till utbildningsnämnd ens sekreterare.

c3.7 Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3. Utan särskilt tillstånd får examensarbete ske inom följande ämnesområden:

Datalogi

Ekonomiska informationssystem

INDUSTRIELL EKONOMI

Energisystem

Industriell ekonomi

Industriell arbetsvetenskap

Industriell marknadsföring

Industriell organisation

Logistik och transportsystem

Kvalitetsteknik

Matematisk statistik

Miljömätteknik

Miljöteknik

Optimeringslära

Produktionsekonomi

Produktionsteknik

Reglerteknik

Monteringsteknik

c3.8 Praktik

Allmänna bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen återfinns i avsnitt b4.

För studerande på industriell ekonomiprogrammet gäller utöver de allmänna reglerna att praktiken skall ha anknytning till en civilingenjörs arbetsuppgifter.

Ev ytterligare upplysningar om praktiken meddelas skriftligt vid hösttermin ens början.

c3.9 Övrigt

För ytterligare information se www-adress i avsnitt a3.