| studiehandbok@lith | |
|
|
|
2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK/Master of Science in Applied Physics and Electrical Engineering/
c2 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN
c2.1 Y-vision Y-programmet syftar till att utbilda civilingenjörer som skall kunna arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle. En Y-ingenjör skall ha förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle. Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv skall Y-ingenjören i sin verksamhet också kunna möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi. De övergripande målen inbegriper följande delmål:
Utbildningsprogrammets innehåll Teknisk fysik och elektroteknikprogrammets bas utgörs av matematiska, natur- och teknikvetenskapliga ämnen. Dessa ämnen ger kunskaper om hur man med matematisk metodik modellerar och analyserar fysikaliska och tekniska system. De ger också grunden till att kunna tillgodogöra sig och tillämpa metoder och verktyg för konstruktion av tekniska system inom fysik, elektroteknik och datateknik. Fortlöpande under utbildningen ges träning i att dokumentera och kommunicera tekniska resultat och ideer till både specialister och en bredare publik. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.
c2.2 Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.
c2.3 Uppläggning Utbildningen består av en kombination av obligatoriska och valfria kurser. Utbildningen inleds för samtliga studerande på Y med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik. Dessa kurser ger en god bas för både fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på Y är även kurser som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment samt att konstruera elektro- och datatekniska system.
Genom att välja en kombination av kurser kan de studerande profilera sina studier mot tillämpningsområden enligt särskild förteckning. Genom en lämplig kurskombination får den studerande insikt i frontlinjeteknik inom något av dessa områden.
Utbildningen under de två första årskurserna samt höstterminen i åk 3 är gemensam för samtliga studerande.
Fr.o.m. höstterminen i årskurs 4 väljer den studerande en profil. Profilerna består av ett antal för profilen obligatoriska kurser. Utöver dessa kurser skall ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2. Alla kurser i Y-programmets läro- och timplan får läsas som valfria av samtliga studerande vid programmet oberoende av profil. Undantag är frivilliga kurser som ej räknas med i de 180 poäng som krävs för examen.
c2.4 Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna Följande villkor gäller för deltagande i undervisning och examination:
c2.5 Profiler Inom utbildningsprogrammet för teknisk fysik och elektroteknik (Y) finns profiler, se läro- och timplan för resp. profil.
Dessutom finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell inriktning.
Profilerna påbörjas under period 1 under termin 6. För att en profil skall ingå i examen måste samtliga i profilen ingående kurser läsas. Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av utbildningsnämnd Y få bytas ut. Utöver profilerna skall ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2.
Individuell inriktning upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av utbildningsnämnd Y efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell inriktning skall vara motiverad. Individuell inriktning i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren. För mer information om utlandsstudier se http://www.lith.liu.se/internationalisering
c2.6 Val av profil och anmälan till kurser När det gäller tidpunkter för och information om val av profil och kurser se avsnitt a4. När det gäller regler för enskilda profiler och vilka kurser som ingår i en särskild profil se resp. läro- och timplan, den information som tillhandahålls inför valet eller profilinformationen. Den som gör studieuppehåll skall deltaga i kursanmälan inför den termin som studierna skall återupptagas. Tidigare kursanmälan ogillas. Kurser från annat program som kan räknas med i examen utan särskild ansökan.
Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3.1. Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att individuellt eller tillsammans med annan studerande behandla henne/honom förelagd uppgift. Opposition och närvaro får ske på examensarbeten utförda inom civilingenjörsutbildning samt inom det matematisk-naturvetenskapliga området, förutsatt att det är ett 20 poängs examensarbete på magisternivå. Examinator skall vara anställd vid ett av följande ämnesområden eller studierektorsområden:
Efter ansökan kan programnämnden i undantagsfall besluta om annan examinator. Studerande bör välja sådant examensarbete som motsvarar studiernas allmänna inriktning.
c2.8 Praktik Bestämmelser för praktik finns i avsnitt b4.
c2.9.1 Kurser inom området människa-teknik samhälle I programmets utbildningsplan ingår kurser inom området människa-teknik-samhälle (MTS). Varje studerande vid utbildningen kan maximalt ta med 15 poäng från MTS-blocket i sin examen. Studerande inskrivna efter den 1 juli 1986 skall alltid ha med minst 3 poäng. Kurser utanför programmets utbildningsplan och som inte kan karakteriseras som tekniska kurser (huvudsakligen kurser utanför LiTH) kan få räknas med i examen efter beslut av programnämnden.För att få räkna med dessa kurser i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan med bifogad kursplan in till Tekniska högskolans fakultetskansli varefter programnämnden beslutar. Bedömningen görs efter en helhetsbild av examen.
c2.9.2 Kurser i ekonomi Samtliga studerande på Y-programmet ska ha minst 3 poäng ekonomi/marknadsföring/entreprenörskap i examen. Inom Y-programmets läro- och timplan är dessa 3 poäng valfria.
Andra ekonomikurser kan godkännas efter särskild ansökan till Programnämnd EF på blankett Allmän ansökan (pdf), som lämnas till Tekniska fakultetskansliet.
c2.10 Kurser som får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler: Kurser inom människa-teknik samhälle får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler.
c2.11 Forskarutbildningskurser Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:
För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och sätter poäng på kursen.
c2.12 Kurser som överlappar varandra Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt.
c2.13 Registrering på termin och kurs Se avsnitt a4.
c2.14 Generella beslut Lista över generella beslut som fattats av programnämnden finns tillgänglig på http://www.lith.liu.se/civing/y/.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
||||||
|
|
||||||
