Linköpings tekniska högskola

2007

HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING I ELEKTROTEKNIK 180 hp

/Bachelor of Science in Electrical Engineering/

De övergripande nationella målen för högskoleingenjörsutbildningarna anges i Högskoleförordningen. Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har valt att formulera programmens mål utgeende från CDIO Syllabus, vilken täcker de mål som anges i Högskoleförordningen.

Programmets syfte/vision

Programmet ska karakteriseras av kunskap som vilar på matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom det valda teknikområdet. En tydlig progression präglar programmet. Detta innebär att man ska kunna modellera, simulera och utvärdera och kunna utforma produkter, processer och system. Programmet ska på detta sätt bli industriellt relevant. Efter examen från programmet utmärks ingenjörerna av att de kan arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som lagarbetare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande kunna utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle.

Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning.

Programmål

Efter genomgången utbildning förväntas en högskoleingenjör ha följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt:

• Teknisk kunskap och ingenjörstänkande
  (Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper)
  
  • Utbildningen ska ge förmåga att tillämpa och delta i utveckling av modern ingenjörsteknik med utgångspunkt från en matematisk naturvetenskaplig modellsyn
  • En högskoleingenjörsexamen från LiTH skall ge en bred utbildning inom teknikområdet med en tydlig fördjupning inom en inriktning/profil
  • Studenterna ska väl förberedas för studier på avancerad nivå samt vara orienterade om aktuell forskning inom området
  • Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter inom matematik, programmering, analog och digital elektronik, datorers konstruktion och funktion, mätteknik, reglerteknik ch telekommunikation, samt fördjupande kunskaper inom något av områdena elektronikkonstruktion, medicinsk teknik eller inbyggda system.
  • EI-ingenjören ska förberedas för yrkesverksamhet inom områden där informationsteknik och avancerade elektroteknisk utveckling förekommer.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  Utbildningen skall ge
  • träning i att identifiera och formulera problem samt inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för dess lvsning
  • förmåga att modellera och analysera tekniska system på ett ingenjörsmässigt sätt
  • förmåga att genomföra experiment och laborationer inom teknikområdet
  • kunskaper och färdigheter inom icke tekniska ämnen av betydelse för yrkesverksamheten
  • förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till användning av ny teknik samt förmåga att se sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet
• Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
  Utbildningen skall ge träning i att
  • samverka och kommunicera med såväl tekniker som icke tekniker
  • använda facklitteratur och facktermer på engelska
  • initiera, planera, leda och utvärdera grupparbeten eller projekt
• Identifiering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och villkor Utbildningen
  • syftar till att uppehålla och utveckla den kompetens som fordras för att effektivt och tidsenligt utnyttja teknik i samhällets och individens tjänst
  • skall ge kännedom om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö
  • skall ge insikt om affärsmässiga och företagsmässiga villkor
  • skall ge kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. att kunna specificera krav, planera, utveckla, realisera och driftsätta tekniska system

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för utbildningsprogrammen finns sammanställda i avsnitten b1-b6.

Programmets upplägg och organisation

Samtliga högskoleingenjörsprogram vid LiTH innehåller minst 24 hp matematik och är utformade så att även kraven för teknologie kandidatexamen uppfylls.

Programmet har gemensamma kurser under de tre första terminerna. Inför termin 4 väljer studenterna någon av följande inriktningar:

• elektronikkonstruktion
• medicinsk teknik
• inbyggda system

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o) eller valbara (v) för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ.

För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation.

I examen får ingå 8 hp valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen.

Kurser kan innehålla moment som medför kostnader för studenten.

Programmets innehåll

I början av programmet läses grundläggande kurser i matematik, datateknik samt programspecifika ämnen. På utbildningen studeras informationsvverföringens grunder och olika system. Såväl digital som analog teknik behandlas. Studenterna modellerar, simulerar och bygger egna testsystem som hjälper dem att förstå hur större system fungerar.

Muntlig och skriftlig kommunikation tränas också, eftersom en modern ingenjör meste kunna formulera sig väl och kommunicera med många olika människor. För kunna förstå ekonomiska och organisatoriska hänsynstaganden kompletteras de tekniska kurserna med kurser i bl.a. ledarskap och industriell ekonomi.

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt fakultetsstyrelsens direktiv.

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

Gemensamma regler enligt fakultetsstyrelsens direktiv.

Profler/inriktningar

Programmet har två inriktningar, programvara och inbyggda system. Val av inriktning sker inför termin 4. Obligatoriska och valbara kurser för inriktningarna framgår av programplanen.

Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3.2.

Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift och omfattar 16 högskolepoäng, vilket motsvarar en tid av ca 11 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid två ytterligare presentationer av examensarbeten skall också genomföras.

Ämnen för examensarbete	Huvudområde för kandidatexamen
Elektronikkonstruktion	Elektroteknik
Telekommunikation	Elektroteknik
Reglerteknik	Elektroteknik
Mätteknik	Elektroteknik
Datorsystem	Elektroteknik
Medicinsk teknik	Elektroteknik (inr Medicinsk teknik)

Sammanfattning av examenskrav

För att erhålla högskoleingenjörsexamen i elektroteknik (och för att uppfylla kraven för teknologie kandidatexamen enligt fakultetsstyrelsens beslut inom valt huvudområde) skall studenten med godkänt resultat ha genomfört följande moment:

• avslutade kurser omfattande totalt 180 hp
• programmets obligatoriska kurser
• 90 hp inom huvudområdet varav minst 18 hp kurser på G2-nivån
• 24 hp matematik
• examensarbete omfattande minst 15 hp på G2-nivån (eller motsvarande) examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
• I examen får ingå 8 hp valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen.
• valbara kurser så att kravet på 180 hp uppnås

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Linköpings tekniska högskola