Linköpings tekniska högskola

2007

Programmets syfte/vision

• Yi-programmet utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle.
• En Yi-ingenjör har förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle.
• Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan Yi-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.
• Yi-ingenjören har också goda språkkunskaper samt internationell erfarenhet genom utlandsstudier vid ledande utländska universitet och högskolor.

Programmål

Yi-programmets mål är att en civilingenjör från programmet har följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  Yi-ingenjörens adelsmärke är att behärska kombinationen av djup och bredd inom matematik, teknisk fysik, elektronik och systemteknik. En Yi-ingenjör kan, med matematiken som verktyg, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem inom dessa områden, vilket innebär att utgående från en gedigen grund i matematik och sannolikhetslära kunna modellera tekniska och naturvetenskapliga problem. En Yi-ingenjör har vidare förmåga att använda relevanta metoder från optimeringslära och beräkningsvetenskap för att lösa det formulerade problemet. Yi-ingenjören har även, som en konsekvens av programmets bredd, förmåga att behandla ett brett spektrum av problem inom teknisk fysik, elektroteknik och systemteknik. En Yi-ingenjör har även god förmåga att använda datavetenskapliga verktyg för att modellera och lösa komplexa tekniska problem. Yi-ingenjören kan även, via den ämnesmässiga fördjupningen som gjorts inom programmet, värdera föreslagna tekniska lösningar med avseende på dessas tekniska kvalité i relation till modern teknik inom området.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  En Yi-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dessas giltighet. En Yi-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. En Yi-ingenjör har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att Yi-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet. En Yi-ingenjör har genom sin utbildning och sina utlandsstudier kunskaper i interkulturell kommunikation och erfarenhet av ett annat språkområdes kultur, samhälls- och näringsliv.
• Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
  
  • En Yi-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till väl fungerande grupper, med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. Yi-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
  • Yi-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på svenska, engelska och ytterligare ett främmande språk.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  
  • En Yi-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  • Yi-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  • En Yi-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla och implementera ny teknik samt integrera teknik från olika delområden. Yi-ingenjören har även förmåga att utvdädera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

Programmets upplägg och organisation

Utbildningen inleds för samtliga studerande på programmet med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik samt språk. Dessa kurser ger en god bas för både fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på programmet är även kurser som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment samt att konstruera elektro- och datatekniska system.

Utbildningen är planerad så att i första hand termin 5 och 6 är förlagda till något utländskt universitet inom det språkområde som överenstämmer med inriktningsspråket. Studierna skall omfatta obligatoriska kurser, som stämmer överens med Y3 i möjligaste mån, utöver dessa kan profilkurser, ekonomi, MTS- och profilkurser läsas. Särskild hänsyn skall tas till önskemål om avslutande inriktning/profilering på studierna.

Termin 7 t.o.m. 9 omfattar valbara kurser samt inriktningskurser vid LiTH. I vissa fall ingår obligatoriska kurser som ej kunnat läsas under utlandsåret.

När så är lämpligt kan även annan tidpunkt för utlandsstudierna komma ifråga.

Språkundervisningen fortgår under termin 7-8. I tredje året skall ingå minst en programmeringskurs.

Fr.o.m. termin 7 väljer den studerande en profil. Profilerna består av ett antal för profilen specifika kurser. Vilka kurser som är obligatoriska respektive valfria för profilen anges i programplanen för Y-programmet. Utöver dessa kurser skall ett antal valbara kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls.

Alla kurser i Y-programmets programplan för termin 7 t.o.m. 9 får läsas som valbara av samtliga studerande vid programmet oberoende av profil. Undantag är frivilliga kurser som ej räknas med i de 300 hp som krdvs för examen.

Programmets innehåll

En stor del av de första två åren på Teknisk fysik och elektroteknik - internationell är gemensam med Teknisk fysik och elektroteknik. Programmet ger samma starka grund i matematik, teknisk fysik och elektronik. Dessutom ingår franska, tyska, spanska, japanska eller kinesiska. Språkkurserna lägger tyngdpunkten på tekniskt fackspråk, men undervisningen omfattar också kultur, historia och aktuell samhällsdebatt.

Tredje året tillbringas utomlands på en av de välrenommerade högskolor som tekniska högskolan samarbetar med.

I årskurs 4 och 5 ingår ytterligare språk samt en teknisk profil med både obligatoriska och valfria kurser.

Kandidatexamen

Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att avsluta programmet med en kandidatexamen. Se generella krav för kandidatexamen i avsnitt b1.2.5.

För de studenter som vill ta en kandidatexamen men ändå fortsätta fram till en civilingenjörsexamen på Yi-programmet föreslås följande:

• Använd det valbara utrymmet samt sommaren för kandidatarbetet
• Spara någon av de obligatoriska kurserna, som inte är nödvdndig för profilen, till årskurs fyra för att skapa plats för kandidatarbetet

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

Fastställs senare.

Utlandsstudier

Alla studenter på programmet skall förlägga hela tredje läsåret, dvs 60 hp, till ett utländskt universitet med undervisning på profilspråket. För att erhålla examen i Teknisk fysik och elektroteknik - internationell skall minst 36 hp från studier vid utländskt universitet inom valt språkområde ingå. Minst 30 hp av dessa måste vara inom NA/TE-området.

Gäller från och med intresseanmälningsomgången ht 2007.

Endast behöriga studenter ska lämna in intresseanmälan.

• Linjär algebra
• Envariabelnalys 1
• Envariabelanalys 2
• Flervariabelanalys/Komplexanalys
• Digitalteknik
• Ingenjörsprojekt Y
• samtliga moment i språkkursen under åk 1

Studenter som inte nomineras till utlandsstudier ska planera för studier termin 5 och 6 vid LiTH tillsammans med studievägledaren, se gemensamma bestämmelser.
För slutlig nominering krävs dessutom godkänd språkkurs i termin 3.

Urval (gäller urval till utlandsstudier nom Europa, vid ansökan till utlandsstudier utanför Europa gäller urval enligt särskilt reglverk)

Om flera sökande uppfyller på förhand givna krav, fördelas plats efter:

1. Matchning teknisk inriktning, språkkunskaper och önskat universitet (avgörs av LiTH)
2. Uppnådda studiepoäng i programplan- och timplanens slutförda obligatoriska kurser t.o.m. period 1 termin 3.
3. Medelbetyg på slutförda obligatoriska kurser t.o.m. period 1 termin 3.
4. Lottning.

Villkor för deltagande i undervisning och examination under termin 7-10.

För att få deltaga i undervisning under termin 7-10 måste teknologen under utlandsåret följt kurser som ger möjlighet till normal studiegång under termin 7-10 på LiTH.

Studenter som inte nomineras till utlandsstudier ska planera för studier termin 5 och 6 vid LiTH tillsammans med studievägledaren, se gemensamma bestämmelser.

Profiler/inriktningar

Allmänt:

• En profil omfattar 36-54 hp.
• Profilen består av obligatoriska och valbara kurser. Profilen kan alternativt bestå av en korg med enbart valbara kurser varav studenten ska välja minst 36 hp.
• En CDIO-projektkurs ska ingå i dessa poäng. För Yi-studenter kan projektkursen i årskurs 4 ersättas av Elektronikprojekt.
• Profilerna påbörjas termin 7.
• Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för profilerna.

Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell profil. Individuell profil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnd efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell profil skall vara motiverad. Individuell profil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.

Examensarbete

Examinator skall vara anställd vid LiTH inom ett av följande ämnesområden:

Beräkningsfysik	Informationsnät
Bildbehandling	Matematisk statistik
Bildkodning	Materiefysik
Biomedicinsk instrumentteknik	Medicinsk informatik
Bioteknologi	Medicinsk teknik
Datalogi	Mekanisk värmeteori och strömningslära
Datatransmission	Miljömätteknik
Datorsystem	Miljöteknik
Datorteknik	Monteringsteknik
Elektroniska komponenter	Mätteknik
Elektroniksystem	Beräkningsvetenskap
Energisystem	Optimeringslära
Fordonssystem	Plasma och ytbeläggningsfysik
Fluid och mekanisk systemteknik	Reglerteknik
Fysik	Teknisk mekanik
Fysiologisk mätteknik	Teoretisk fysik
Hållfasthetslära	Tillämpad fysik
Industriell arbetsvetenskap	Tillämpad matematik
Informationsteori	Tillämpad optik
Kemisk fysik	Tunnfilmsfysik
Kommunikationssystem	Yt- och halvledarfysik
Konstruktionsmaterial	Ytors fysik och kemi
Kvalitetsteknik

Efter ansökan kan programnämnden i undantagsfall besluta om annan examinator. Studerande bör välja sådant examensarbete som motsvarar studiernas allmänna inriktning.

Forskarutbildningskurser i programmet

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

• IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

Särskilda kurskrav

• Kurser inom människa teknik samhälle, MTS
  I programmets utbildningsplan ingår kurser inom området människa-teknik-samhälle (MTS). Syftet med MTS-kurser i utbildningen är att ge studenten förmåga att reflektera kring och kritiskt analysera olika tekniska, sociala, kulturella och samhälleliga fenomen. Studenter som avser att ta ut 300 hp examen enligt 2007 års förordning ska ha 6 hp MTS-kurser med i examen.

  Under en övergångstid är kravet 4 hp. Kurserna ska då vara slutförda fdöre 2008-07-01. Därefter är kravet 6hp.

• Kurser inom ekonomi
  I programmets utbildningsplan ingår kurser inom ekonomi/marknadsföring/entreprenörskap. Studenter som avser att ta ut 300hp examen enligt 2007 års förordning ska ha 6 hp ekonomikurser med i examen.

  Under en övergengstid är kravet 4 hp. Kurserna ska dåvara slutförda före 2008-07-01. Därefter är kravet 6 hp.

• Maximalt kan 30hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i examen

Sammanfattning av examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen 300 hp, skall studenten

• uppfylla examenskrav för masterexamen
• ha godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
• ha följt en profils regelverk för profilkurser alternativt följt en individuell profil
• ha godkända ekonomikurser omfattande minst 6 hp
• ha godkända valbara kurser så att kravet på 300 hp uppnes
• ha uppnått 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbeet) inom det huvudsakliga området
• ha genomfört ett examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
• ha minst 36 hp av utlandsstudierna totalt avklarade, med minst 30 hp inom NA/TE-området.

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Linköpings tekniska högskola