Linköpings tekniska högskola

2007

Programmets syfte/vision

• Y-programmet utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle.
• En Y-ingenjör har förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle.
• Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan Y-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

Programmål

Y-programmets mål är att en civilingenjör från programmet har följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  Y-ingenjörens adelsmärke är att behärska kombinationen av djup och bredd inom matematik, teknisk fysik, elektronik och systemteknik. En Y-ingenjör kan, med matematiken som verktyg, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem inom dessa områden, vilket innebär att utgående från en gedigen grund i matematik och sannolikhetslära kunna modellera tekniska och naturvetenskapliga problem. En Y-ingenjör har vidare förmåga att använda relevanta metoder från optimeringslära och beräkningsvetenskap för att lösa det formulerade problemet. Y-ingenjören har även, som en konsekvens av programmets bredd, förmåga att behandla ett brett spektrum av problem inom teknisk fysik, elektroteknik och systemteknik. En Y-ingenjör har även god förmåga att använda datavetenskapliga verktyg för att modellera och lösa komplexa tekniska problem. Y-ingenjören kan även, via den ämnesmässiga fördjupningen som gjorts inom programmet, värdera föreslagna tekniska lösningar med avseende på dessas tekniska kvalité i relation till modern teknik inom området.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  En Y-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dessas giltighet. En Y-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. En Y-ingenjör har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att Y-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
• Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
  
  • En Y-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till väl fungerande grupper, med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. Y-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
  • Y-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  
  • En Y-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  • Y-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  • En Y-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla och implementera ny teknik samt integrera teknik från olika delområden. Y-ingenjören har även förmåga att utvdädera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

Programmets upplägg och organisation

Utbildningen inleds för samtliga studerande på programmet med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik och programmering. Dessa kurser ger en god bas för både fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på programmet är även kurser som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment samt att konstruera elektro- och datatekniska system.

Utbildningen under termin 1 t.o.m. termin 6 är gemensam för samtliga studerande. Fr.o.m. termin 6 finns det förutom obligatoriska kurser även valbara.

Fr.o.m. termin 7 väljer den studerande en profil. Profilerna består av ett antal för profilen specifika kurser. Vilka kurser som är obligatoriska respektive valfria för profilen anges i programplanen. Utöver dessa kurser skall ett antal valbara kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls.

Alla kurser i Y-programmets programplan för termin 7 t.o.m. 9 får läsas som valbara av samtliga studerande vid programmet oberoende av profil. Undantag är frivilliga kurser som ej räknas med i de 300 hp som krdvs för examen.

Programmets innehåll

Kombinationen teknisk fysik och elektroteknik drar nytta av de båda ämnesområdenas många beröringspunkter, både teoretiska och ingenjörsmässiga. Teknisk fysik och elektroteknikprogrammets bas utgörs av matematiska, natur- och teknikvetenskapliga ämnen. Dessa ämnen ger kunskaper om hur man med matematisk metodik modellerar och analyserar fysikaliska och tekniska system. De ger också grunden till att kunna tillgodogöra sig och tillädmpa metoder och verktyg för konstruktion av tekniska system inom fysik, elektroteknik och datateknik. Det kan till exempel vara styrsystem i bilar, kommunikationssystem, avancerade informationssystem, medicinskt tekniska system eller system-on-chip. I en rad projektkurser tillämpas de teoretiska kunskaperna och träning i att genomföra projekt på ett professionellt sätt. Även teamwork och språklig kommunikation tränas.

Programmet innehåller tolv profiler som alla knyter an till aktuell forskning vid tekniska högskolan och utvecklas i takt med den. I varje profil ingår en projektkurs som ger träning i ingenjörsarbete. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.

Kandidatexamen

Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att avsluta programmet med en kandidatexamen. Se generella krav för kandidatexamen i avsnitt b1.2.5.

För de studenter som vill ta en kandidatexamen men ändå fortsätta fram till en civilingenjörsexamen på Y-programmet föreslås följande:

• Använd det valbara utrymmet samt sommaren för kandidatarbetet
• Spara någon av de obligatoriska kurserna, som inte är nödvdndig för profilen, till årskurs fyra för att skapa plats för kandidatarbetet

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

Fastställs senare.

Profiler/inriktningar

Allmänt:

• En profil omfattar 36-54 hp.
• Profilen består av obligatoriska och valbara kurser. Profilen kan alternativt bestå av en korg med enbart valbara kurser varav studenten ska välja minst 36 hp.
• En CDIO-projektkurs ska ingå i dessa poäng.
• Profilerna påbörjas termin 7.
• Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för profilerna.

Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell profil. Individuell profil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnd efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell profil skall vara motiverad. Individuell profil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.

Examensarbete

Examinator skall vara anställd vid LiTH inom ett av följande ämnesområden:

Beräkningsfysik	Informationsnät
Bildbehandling	Matematisk statistik
Bildkodning	Materiefysik
Biomedicinsk instrumentteknik	Medicinsk informatik
Bioteknologi	Medicinsk teknik
Datalogi	Mekanisk värmeteori och strömningslära
Datatransmission	Miljömätteknik
Datorsystem	Miljöteknik
Datorteknik	Monteringsteknik
Elektroniska komponenter	Mätteknik
Elektroniksystem	Beräkningsvetenskap
Energisystem	Optimeringslära
Fordonssystem	Plasma och ytbeläggningsfysik
Fluid och mekanisk systemteknik	Reglerteknik
Fysik	Teknisk mekanik
Fysiologisk mätteknik	Teoretisk fysik
Hållfasthetslära	Tillämpad fysik
Industriell arbetsvetenskap	Tillämpad matematik
Informationsteori	Tillämpad optik
Kemisk fysik	Tunnfilmsfysik
Kommunikationssystem	Yt- och halvledarfysik
Konstruktionsmaterial	Ytors fysik och kemi
Kvalitetsteknik

Efter ansökan kan programnämnden i undantagsfall besluta om annan examinator. Studerande bör välja sådant examensarbete som motsvarar studiernas allmänna inriktning.

Forskarutbildningskurser i programmet

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

• IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

Särskilda kurskrav

• Kurser inom människa teknik samhälle, MTS
  I programmets utbildningsplan ingår kurser inom området människa-teknik-samhälle (MTS). Syftet med MTS-kurser i utbildningen är att ge studenten förmåga att reflektera kring och kritiskt analysera olika tekniska, sociala, kulturella och samhälleliga fenomen. Studenter som avser att ta ut 300 hp examen enligt 2007 års förordning ska ha 6 hp MTS-kurser med i examen.

  Under en övergångstid är kravet 4 hp. Kurserna ska då vara slutförda fdöre 2008-07-01. Därefter är kravet 6hp.

• Kurser inom ekonomi
  I programmets utbildningsplan ingår kurser inom ekonomi/marknadsföring/entreprenörskap. Studenter som avser att ta ut 300hp examen enligt 2007 års förordning ska ha 6 hp ekonomikurser med i examen.

  Under en övergengstid är kravet 4 hp. Kurserna ska dåvara slutförda före 2008-07-01. Därefter är kravet 6 hp.

• Maximalt kan 30hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i examen

Sammanfattning av examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen 300 hp, skall studenten

• uppfylla examenskrav för masterexamen
• ha godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
• ha följt en profils regelverk för profilkurser alternativt följt en individuell profil
• ha godkända ekonomikurser omfattande minst 6 hp
• ha godk¨nda MTS-kurser omfattande minst 6 hp
• ha godkända valbara kurser så att kravet på 300 hp uppnås
• ha uppnått 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
• ha genomfört ett examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Linköpings tekniska högskola