Linköpings tekniska högskola

2007

Programmets syfte/vision

Med bioteknikens hjälp kan bl.a. mediciner skräddarsys, mat tillverkas säkrare, billigare och bättre, samt råvaror till övrig industri utvecklas och framställas snabbare och renare än med traditionella (icke biotekniska) metoder. Exempel är rekombinanta tillväxtfaktorer, cancerdiagnostiker, implantat och odlad hud i brännskadevård. Bioteknik är också en förutsättning för att samh&aml;lleligt nyttiggöra information om olika växt- och djurarters genetiska uppsättningar. Med bioteknikens hjälp kan mer specifika, effektiva och verkningsfulla biologiskt baserade produkter framställas. Bioteknik ger goda möjligheter till en bättre resurshushållning och hållbar utveckling.

Civilingenjörsutbildningen i teknisk biologi syftar till att ge studenterna de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för deltagande i planering, produktion och utveckling av bioteknisk verksamhet i vid bemärkelse - från idéformulering, konstruktion och tillverkning till drift, utvärdering och underhåll av sådana produkter och system.

Utbildningen förbereder också för andra sektorer av samhällslivet där kunskaper inom bioteknik är av betydelse såsom utbildning, samhällsplanering, vård och hälsa, samt forskning.

Mot bakgrund av den snabba globaliseringen och kunskapsutvecklingen inom framför allt biologi och kemi expanderar de biotekniska tillämpningarna snabbt. Utbildningsprogrammet vill följaktligen svara mot såväl nationella som internationella behov inom området, framför allt från industri och, universitet men också samhället i övrigt. Utbildningen avser att ge förståelse för och insikt i de tekniska utmaningar och möjligheter som uppstår i områdena mellan biologi, kemi, medicin, fysik, datateknik och matematik.

• TB-utbildningen ska vara landets bästa bioteknik-utbildning
• TB-ingenjörer ska återfinnas i ledande positioner i samhället
• studenter som utexaminerats från TB-programmet ska vara de mest attraktiva bioteknikingenjörerna såväl nationellt som internationellt
• TB-ingenjörer skall bidra på ett positivt sätt till samhällsutvecklingen i stort, och särskilt inom den biotekniska intressesfären

Programmål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från TB-programmet ha följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  TB-ingenjören behärskar kombinationen av matematik, biologi, kemi, fysik, bioinformatik, teknikvetenskapliga kurser, ytvetenskaper, materialvetenskap, sensorvetenskap, samt laborativ metodik inom dessa områden. En TB-ingenjör kan, med denna kombination av kunskaper, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem, företrädesvis inom bioteknik.
  Fokus för TB-ingenjören är frågeställningar inom aktuella biotekniska områden, särskilt biologisk produktion, medicinska tillämpningar, bioteknisk mätteknik, ytvetenskap, sensorer och materialvetenskap, för att omsätta detta kunnande till praktiska tillämpningar inom industri och forskning/utveckling, och för att vädrdera tekniska lösningar.
  En TB-ingenjör har även god förmåga att använda moderna datavetenskapliga verktyg för analys, beräkningar och visualisering av data inom sina kompetensområden.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  En TB-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för en framträdande roll i avancerad bioteknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna inhämta relevant bakgrundsinformation vid bioteknisk problemlösning, formulera modeller och hypoteser för dessa problem och att kritiskt kunna bedöma hypotesers giltighet.
  En TB-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utveckling av ny teknik, samt att vid behov tillägna sig ny baskunskap.
  En TB-ingenjör har förmågan att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, särskilt bioetiska frågeställningar, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att TB-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet i sitt yrkesliv.
• Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
  En TB-ingenjör har förmågan att samverka med andra personer vid utveckling av ny bioteknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i grupper med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter.
  TB-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera biotekniskt inriktade utvecklingsprojekt.
  TB-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift, på såväl svenska som engelska.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  En TB-ingenjör har ett brett perspektiv på bioteknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av bioteknik.
  TB-ingenjören har förståelse för och insikter i affärsmässiga och företagsmässiga villkor för utveckling och införande av ny bioteknik.
  En TB-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny bioteknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av biotekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för biotekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. TB-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande, tekniskt resultat och samhälleliga villkor.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

Programmets upplägg och organisation

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i kurser om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Under de tre inledande åren, kandidatdelen, är kurserna obligatoriska. Inför termin 7 väljs inriktning som avslutas med examensarbete om 30 högskolepoäng. Under de två avslutande 6aring;ren finns ett utrymme för valbara kurser.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen.

Programmets innehåll

Programmet inleds med grundläggande kurser i matematik, kemi, biologi och fysik vilka samläses med andra utbildningsprogram. I utbildningen ingår tre projektkurser i vilka även ingår skriftlig och muntlig kommunikation på svenska och engelska. Även moment av gruppdynamik och styrning och ledning av projekt ingår i dessa.

Kandidatexamen

Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att avsluta programmet med en kandidatexamen. Se generella krav för kandidatexamen i avsnitt b1.2.5.

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

Fastställs senare.

Profiler/inriktningar

Inriktningarna utgörs av ett antal för respektive inriktning obligatoriska och valbara kurser om totalt 120 hp inom läkemedel och biologisk produktion resp. material i medicinska tillämpningar, mikroteknik och sensorvetenskap. Undervisningen kan vara problem- och projektbaserad, innehålla moment av skriftlig framställning, litteratursökning och litteraturstudier. Utöver dessa undervisningsformer kan utbildningen också bedrivas i grupper med handledning. Varje inriktning innehåller en projektkurs enligt CDIO-modell. Inriktningen avslutas med examensarbete omfattande 30 hp. Undervisningsspråk kan vara engelska. Om den studerande följer en inriktning uppfylles också kravet för en generell masterexamen i teknisk biologi.

Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3.1. Utan särskilt tillstånd får examensarbete ske inom följande ämnesområden:

• Bioinformatik
• Biokemi
• Biomaterial
• Biomedicin
• Bioteknologi
• Genteknik
• Medicinsk teknik
• Mikrobiell bioteknik
• Mikrobiologi

Sammanfattning av examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen 300 hp, skall studenten

• uppfylla examenskrav för masterexamen
• ha godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
• ha följt en inriktning enligt gällande programplan
• ha godkända valbara kurser så att kravet på 300 hp uppnås
• ha uppnått 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
• ha genomfört ett examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Linköpings tekniska högskola