Linköpings tekniska högskola

2007

Programmets syfte

Medieteknikprogrammet skall utbilda civilingenjörer inom medieteknikens breda spektrum av kunskapsområden. Medieteknikingenjörens främsta uppgift är att skapa teknik och system för kommunikation mellan människor via digitala medier. Utbildningens grundläggande tekniska ämnen vilar på det stabila fundament som goda kunskaper i matematik och naturvetenskap ger.

Utbildningen skall omfatta såväl traditionell som modern medieteknik och ge den blivande civilingenjören en väl underbyggd förståelse för de olika mediernas möjligheter och begränsningar i tekniska och mänskliga sammanhang.

Utbildningen skall ge förståelse för och behandla kreatörens möjligheter till uttrycksformer i termer av färg, form och ljud.

Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv skall en medieteknikingenjör i sin verksamhet också kunna möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

Programmål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från MT-programmet ha följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen
  MT-ingenjören behärskar medieteknik utifrån ett flertal perspektiv: elektronisk publicering, ljud- och videoproduktion, bildsyntes, datorgrafik/visualisering. MT-ingenjören uppnår således stort ämnesdjup inom medieteknik med breddning mot en rad olika områden som t.ex. fysik och signalbehandling. MT-ingenjören har även goda färdigheter i programmering, reglerteknik, modellbygge och simulering. En MT-ingenjör kan, med matematiken som verktyg, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem inom dessa områden. Från en grund i analys, algebra, vektoranalys, transformteori och sannolikhetslära skall MT-ingenjören kunna modellera tekniska och naturvetenskapliga problem med hjälp av datavetenskapliga verktyg.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  En MT-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dessas giltighet. En MT-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. En MT-ingenjör har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att MT-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
• Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
  En MT-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. MT-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där gruppdynamik, projektledning, avancerad projektledning samt ledarskap behandlas. Undervisningen sker även delvis i projektform.
  MT-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där kommunikationsfärdigheter tränas och praktiseras integrerat med ingenjörsämnena.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav
  En MT-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  MT-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  En MT-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. MT-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

Programmet uppläggning och organisation

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i block om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Huvuddelen av de obligatoriska kurserna i kandidatdelen av programmet samläses mellan civilingenjörsprogrammen vid campus Norrköping. De fem första terminerna utgörs av obligatoriska kurser. Under termin 6 finns ett visst utbud av valbara kurser och det finns också möjlighet att genomföra ett kandidatarbete och ta examen som teknologie kandidat. Val av spår görs inför termin 7. Termin 7-9 består huvudsakligen av valbara kurser.

I programmet ingår strimmor av kommunikation på svenska och engelska och en strimma av mätteknik. Strimmorna integreras och examineras i kurserna. Även moment av gruppdynamik samt styrning- och ledning av projekt integreras i utvalda kurser.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i examen från MT-programmet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ.

Programmets innehåll

Utbildningen ger en gedigen grund i matematik och teknik. Den ger också goda kunskaper om digitala medier, visualisering, grafisk teknik, design, projektledning och interaktion mellan människa och teknik. Utbildningen ger dessutom insyn i kreativa områden som musik och formgivning. Genom utbildning i projektledning samt regelbundna muntliga och skriftliga projektredovisningar utvecklas förmågan att kommunicera effektivt.

Mot slutet av utbildningen fördjupas studierna inom särskilda omr/åden, exempelvis visualisering, publicering, video och ljud.

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

Fastställs senare.

Spår

Utbildningsprogrammet är, vad gäller valbara kurser upplagt för att underlätta för studenten att inrikta sig mot speciella spår av medieteknik, såsom publicering, visualisering, video och ljud.

Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3.1. Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan eller andra studerande behandla förelagd uppgift och omfattar för MT-programmet 30 hp, vilket motsvarar en tid av 20 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid tre ytterligare examensarbetespresentationer skall också genomföras.

Examinator skall vara anställd vid LiTH samt verksam inom ett ämnesområde som relaterar till utbildningsprogrammets inriktning.

Efter ansökan kan programnämnden i undantagsfall besluta om annat område. Vid tveksamhet bör utbildningsledaren kontaktas.

Forskarutbildningskurser

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

Sammanfattning av examenskrav

För att erhålla civilingenjörsexamen i medieteknik skall studenten med godkänt resultat genomfört följande moment:

• programmets obligatoriska kurser
• valbara kurser så att kravet på 300 hp uppnås
• 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
• examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Linköpings tekniska högskola