Linköpings tekniska högskola

2007

Programmets syfte

KTS-programmet utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle.

En KTS-civilingenjör kan medverka vid design, planering och styrning av framtidens kommunikations- och transportsystem, speciellt genom att utnyttja modern informationsteknologi.

KTS-ingenjören har en god teoretisk kunskap om hur komplexa kommunikations- och transportsystem kan modelleras, samt har en god teoretisk och praktisk kunskap om hur olika ingenjörsverktyg kan användas för att analysera systemen.

Med sin tekniska kompetens inom områdena data- och telekommunikation och sin kunskap om hur denna typ av teknik tillämpas inom områdena trafiksystem, transportsystem och logistiksystem, är KTS-ingenjören en viktig aktör inom den växande industriella sektor i skärningen mellan telekommunikation och transportsystem som ger under beteckningen "Intelligenta transportsystem (ITS)".

Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan KTS-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

Programmål

KTS-programmets mål är att en civilingenjör från programmet har följande kunskaper och färdigheter:

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen
  KTS-ingenjören behärskar den matematik och teknik som är relevant för att utveckla tekniska system och beslutsstöd inom kommunikations- och transportområdet. KTS-ingenjören uppnår således ett stort ämnesdjup inom data- och telekommunikation, med breddning mot en rad olika områden som t.ex. fysik och signalbehandling. KTS-ingenjören har även goda färdigheter i reglerteknik, simulering och geografiska informationssystem (GIS) samt har goda kunskaper om de logistik- och trafiksystem där tekniken tillämpas. En KTS-ingenjör kan, med matematiken som verktyg, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innebär att utgående från en grund i matematik, såsom optimeringslära, transformteori och sannolikhetslära, kunna modellera tekniska och naturvetenskapliga problem med hjälp av datavetenskapliga verktyg.
  KTS-ingenjören kan även, via den ämnesmässiga fördjupningen som gjorts inom programmet, värdera föreslagna tekniska lösningar med avseende på dess tekniska kvalité i relation till modern teknik inom området.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  En KTS-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att p6aring; ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dess giltighet. En KTS-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. KTS-ingenjören har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att KTS-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
• Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
  En KTS-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. KTS-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där gruppdynamik, projektledning, avancerad projektledning samt ledarskap behandlas. Undervisningen sker även delvis i projektform.
  KTS-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där kommunikationsfärdigheter tränas och praktiseras integrerat med ingenjörsämnena.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav
  En KTS-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  KTS-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  En KTS-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. KTS-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

Programmet uppläggning och organisation

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i block om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Huvuddelen av de obligatoriska kurserna i kandidatdelen av programmet samläses mellan civilingenjörsprogrammen vid campus Norrköping. De fem första terminerna utgörs av obligatoriska kurser. Under termin 6 finns ett visst utbud av valbara kurser och det finns också möjlighet att genomföra ett kandidatarbete och ta examen som teknologie kandidat. Val av spår görs inför termin 7. Termin 7-9 består huvudsakligen av valbara kurser.

I programmet ingår strimmor av kommunikation på svenska och engelska och en strimma av mätteknik. Strimmorna integreras och examineras i kurserna. Även moment av gruppdynamik samt styrning- och ledning av projekt integreras i utvalda kurser.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i examen från KTS-programmet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ.

Programmets innehåll

Utbildningen ger en gedigen grund i matematik och teknik. De matematiska kurserna ger förutsättningar för vidare studier i de tekniska ämnena men även för att kunna modellera olika komplexa system inom kommunikations- och transportområdet. De tekniska kurserna 6auml;r inriktade mot data- och telekommunikation, signalbehandling och reglerteknik. Kurser i optimeringslära, simulering och geografiska informationssystem ger kunskaper om olika modelleringsverktyg. Utbildningen ger också goda kunskaper om trafik- transport- och logistiksystem och de förvärvade matematiska och tekniska kunskaperna tillämpas ofta på problem inom dessa områden.

Programmet erbjuder tre profiler som ger en specialisering och fördjupning i studierna.

I en rad projektkurser tillämpas de teoretiska kunskaperna och genom utbildning i projektledning samt regelbundna muntliga och skriftliga projektredovisningar utvecklas förmågan att kommunicera effektivt.

Tack vare den fördjupning som görs inom profilerna uppfylls målen för såväl civilingenjörsexamen som masterexamen.

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

Fastställs senare.

Profiler

Inom utbildningsprogrammet finns tre profiler:

• Kvantitativ logistik/Quantitative Logistics/
• Trafikinformatik /Traffic Informatics/
• Data- och telekommunikation /Data- and Telecommunication/

Utöver de tre profilerna har den studerande möjlighet att välja en individuell profil. Ansökan om individuell profil lämnas till tekniska fakultetskansliet varefter beslut fatta av programnämnden.

Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3.1. Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan eller andra studerande behandla förelagd uppgift och omfattar för KTS-programmet 30 hp, vilket motsvarar en tid av 20 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid tre ytterligare examensarbetespresentationer skall också genomföras.

Examinator skall vara anställd vid LiTH samt verksam inom ett ämnesområde som relaterar till utbildningsprogrammets inriktning.

Efter ansökan kan programnämnden i undantagsfall besluta om annat område. Vid tveksamhet bör utbildningsledaren kontaktas.

Forskarutbildningskurser

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

• IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
• ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
• IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
• MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
• IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
• ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

Sammanfattning av examenskrav

För att erhålla civilingenjörsexamen i kommunikations- och transportsystem skall studenten med godkänt resultat genomfört följande moment:

• Uppfyller examenskrav för masterexamen
• Samtliga obligatoriska kurser inom programmet avslutade
• uppfyllda profilkrav
• valbara kurser så att kravet på 300 hp uppnås
• 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
• Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Linköpings tekniska högskola