| studiehandbok@lith | |
|
|
|
2007 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI 300 hp
Programets syfte/vision Programmet för informationsteknologi skall utbilda civilingenjörer, här kallade IT-ingenjörer, med en helhetssyn på tekniken och dess användning i samhället. Med en bred teknisk bas i informations- och kommunikationsteknologi kan IT-ingenjören skapa, utveckla och anpassa olika lösningar för infrastruktur för att överföra, strukturera och presentera olika slags information och möta de behov som samhället ställer. En IT-ingenjör har under utbildningen, bl.a. genom den pedagogiska modellen, utvecklat sina personliga förmågor till samarbete, problemlösning och att och kommunicera med andra yrkesgrupper samt att kunna leda högteknologiska projekt av olika slag. Utbildningen präglas av ett studentcentrerat lärande med samarbete mellan studenterna som väl förbereder ett livslångt lärande genom att man redan under studietiden övar att själv avgöra vad som behöver läras för att lösa ett givet problem. Utbildningen präglas också av kurser med starka projektinslag. Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan en IT-ingenjör i sin verksamhet också kunna möta samhällets och enskilda individers krav på etik, miljö, resurshushållning och ekonomi.
Programmål Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från Informationsteknologiprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:
Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitt b1-b6.
Programmets innehåll Programmet för informationsteknologi har en obligatorisk del, som till större delen ligger under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller
Programmets pedagogiska modell Under den grundläggande delen är den pedagogiska modellen baserad på ett studentcentrerat lärande, i huvudsak problembaserat lärande (PBL), där basgruppen är en grund för lärandet. I PBL ligger fokus på problemlösningsförmåga, förmåga att självständigt identifiera inlärningsbehov i relation till det aktuella problemet, samt förmåga att samarbeta både i lärande och i problemlösning. Basgrupperna innehåller 6-8 studenter och de omformas varje termin; de skapas så att grupperna blir varierade vad gäller bakgrund, ålder, kön och erfarenhet. Varje grupp har en handledare vars uppgift är att underlätta, stödja och stimulera lärandet och samarbetet i gruppen. Handledaren i basgruppen lär således inte ut; han eller hon styr istället varsamt gruppens eget arbete så att det inriktas mot relevanta kursmål. Basgruppen utgår från vinjetter - verklighetsanknutna situationer - beskrivna kortfattat i text, bild eller i annan form. PBL tränar studenternas förmåga att arbeta självstdädndigt och i grupp; därtill ger arbetsformen träning i att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade kunskaper.
Programmets ledning Under de 3 första åren finns för varje termin en s.k. terminsansvarig. Den terminsansvarige har ansvar för helheten av terminen och samordning av kurserna. Den terminsansvarige ansvarar för och leder handledarna för bas- och projektgrupper. De terminsansvariga utses av programnämnden och ingår i IT-programmets programplanegrupp. Ytterligare information om ITs organisation finns tillgängligt i ett av programnämnden fastställt organisationsdokument. För övergripande pedagogiskt ansvar finns en PBL-ansvarig lärare, som utses av programnämnden. Den PBL-ansvarige läraren ansvar för introduktionsmomenten till PBL.
Programmets organisation Under de tre första åren är programmet organiserat så att man vanligen läser två-tre kurser parallellt under en period, där en av kurserna ofta är av matematisk natur. Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Speciellt genomförs en projekttermin med grupper om 5-7 deltagare, där ett större projektarbete varvas med ämnesmässiga moment. Dessutom genomförs samarbete med andra studentgrupper, som t.ex. läser på ekonomi- och psykologiutbildningar. I dessa kurser, och även i andra kurser, utvecklas dels den kommunikativa förmågan genom både muntliga presentationer och skriftliga tekniska rapporter dels kunskaper och erfarenheter att arbeta i grupp. Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogrammen och kommer därför att ges på engelska. Profilkurser kommer att i möjligaste mån att schemaläggas för att undvika att t.ex blockkollisioner uppstår. I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan r6auml;knas in i civilingenjörsexamen. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej inge i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbar kurs. Student med civilingenjörsexamen uppfyller även kraven för teknologie masterexamen inom huvudomrdåedet informationsteknologi.
Kandidatexamen Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att avsluta programmet med en teknologie kandidatexamen. Se generella krav för kandidatexamen i avsnitt b1.2.5.
Beaktande av särskilda perspektiv Enligt styrelsens direktiv
Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna Fastställs senare.
Inriktning och fördjupning med profiler En profil påbörjas termin 7 och omfattar minst 40 hp. En profil innehåller vanligen fler kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk hur profilkurser kan väljas. Det kan finnas krav på att vissa profilkurser måste ingå i profilen eller att man kan komponera vilka profilkurser, som skall ingå, helt fritt. Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning. Ett antal profiler kommer att utvecklas för programmet. En individuell profil kan upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnden efter ansökan. Individuell inriktning i samband med utlandsstudier uppr&aruml;ttas i samråd med utbildningsledaren.
Examensarbete Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3.1. Examinator skall vara anställd vid LiU samt verksam inom ett av programmet relevant ämnesområde. I övrigt hänvisas till de gemensamma reglerna för examensarbetet för civilingenjörsprogram. Studerande bör välja sådant examensarbete för civilingenjörsexamen, som motsvarar profilens allmänna inriktning. För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet informationsteknologi.
Forskarutbildningskurser Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp. institution. För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplanen.
Särskilda kurskrav Inom IT-programmet är under de tre första åren deltagande och arbete inom basgruppen obligatorisk. Detta gäller för alla kurser som i sin kursplan has basgruppsarbete som moment. Detta moment är poängivande och examineras av terminsansvarig.
Sammanfattning av examenskrav För att uppfylla civilingenjörsexamen i informationsteknologi, 300 hp, skall studenten:
Samband mellan programmål och kursmål En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.
|
 |
||||||
|
|
||||||
