Linköpings tekniska högskola

2007

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR INDUSTRIELL EKONOMI 300 hp
/Master of Science in Industrial Engineering and Management/

Programmets syfte/vision

• En civilingenjör I från Linköping skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande. I-aren skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen tekniskekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärdisciplindra problem i syfte att utveckla industriella verksamheter.
• I-programmet i Linköping ska vara den nationellt ledande utbildningen som integrerar teknik och matematik med ekonomi och ledarskap.
• Kurserna i såväl ekonomiska som tekniska fördjupningar ska vara i nivå med internationellt framstående utbildningar inom respektive discipliner.
• Industriell ekonomi i Linköping ska vara det självklara valet för både studenter och näringsliv.

Programmål

• Färdigheter och förmågor
  • Visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tekniska ekonomiska problem.
  • Kunna omsätta kunskaper och förmågor i praktisk handling med hänsyn till relevanta tekniska, ekonomiska och industriella bedömningar och ställningstaganden.
  • Förmåga att kommunicera, samverka och samarbeta med människor även med annan kompetens och bakgrund.
  • Visa viss förmåga att leda personal och verksamheter på olika organisatoriska nivåer, inom olika typer av organisatoriska livscykelstadier, inom olika typer av verksamhetslogiker.
• Lärandemål
  • Visa djup kunskap om hur teknikbaserade verksamheter kan beskrivas, mätas, förvaltas och vidareutvecklas samt kännedom om legala och institutionella ramar.
  • Visa djup kunskap om etablerade metoder, modeller och teorier för att planera, följa upp och leda samt resultat- och kvalitetsbedöma olika typer av industriella och teknikbaserade verksamheter.
  • Kunna utveckla industriella, teknikbaserade verksamheter utifrån olika intressenters önskemål, såsom: aktieägare, kunder, medarbetare, samhälle och miljö, samt visa insikt om möjliga konfliktområden mellan olika intressenters önskemål.
  • Visa kunskap om vetenskapliga redskap för att analysera, bearbeta och värdera fakta samt kunskaper om hur kunskap utvecklas inom naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap.
  • Visa djup kunskap inom industriell ekonomi och teknik samt om relationen teknik-ekonomi-samhälle.
• Värdering och förhållningssätt
  • Visa känsla för ansvar och etik för sådant som rör tekniska, organisatoriska, ekonomiska, ekologiska och samhälleliga verksamheter.
  • Visa medvetenhet om hur egna personliga värderingar och ställningstaganden påverkar definition och bedömningar av tekniska, organisatoriska och ekonomiska problem.
  • Visa ett kritiskt förhållningssätt till etablerade managementmetoder, modeller och teorier samt till hur kunskap utvecklas inom naturvetenskap, teknik- och samhällsvetenskap.
• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  • I-ingenjörens profil är att behärska kombinationen av teknik, matematik, ekonomi och ledarskap. En I-ingenjör kan, med teknisk-ekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärdisciplinära tekniska problem. Detta innebär att utgående från en grund i analys, algebra, optimering, sannolikhetslära och teknik kunna modellera och lösa tekniska problem. Fokus för I-ingenjören är det affärsmässiga perspektivet på teknik.
  • En I-ingenjör har även god förmåga att använda moderna datavetenskapliga verktyg för att analysera, beräkna och visualisera data inom dessa områden.
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  • En I-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dessas giltighet.
  • En I-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tilldäna sig ny kunskap. En I-ingenjör har fövrmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att I-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
• Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
  • En I-ingenjör har förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. I-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
  • I-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift, såväl på svenska som engelska.
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  • En I-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  • I-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  • En I-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden.
  • I-ingenjören har förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande, tekniska resultat och samhälleliga villkor.
• Verksamhetsmål
  • Fortsätta vara den största I-utbildningen i Sverige (flest utbildningsplatser)
  • Ha högst andel I-are som tar ut examen inom nominell tid av I-utbildningarna i Sverige med bibehållen kvalitet
  • Ha högst examinationskvot av I-utbildningar i Sverige
  • Öka den relativa andelen gymnasister som söker I i Linköping
  • Öka den etniska mångfalden inom programmet
  • Öka andelen kurser som hålls på andra språk än svenska (främst engelska)
  • Fortsätta att erbjuda samtliga I-teknologer 30-60 hp utbildning vid utländska lärosäten.
  • Öka andelen antagna som fullföljer utbildningen
  • Minska tiden från registrering till ev. avhopp så att 75% av avhoppen sker före termin 2
  • Minst 60% av de antagna I-arna ska vara uppflyttningsbara efter 2 år
  • Minst 60% av de uppflyttade I-arna ska ta examen inom tre år.
  • Minst 40% av I-teknologerna ska tillhöra det underrepresenterade könet
  • Även fortsättningsvis ska hälften av de utexaminerade I-arna ha minst 30 hp frän utländska lärosäten.

Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för civilingenjörsprogrammen finns sammanställda i avsnitt b1-b6.

Programmets innehåll

Utbildningens 300 hp är fördelade på två områden: teknik/matematik och ekonomi/ledarskap. Poängomfattningen per område är i normalfallet:

• Teknik/matematik 200 hp
• Ekonomi/ledarskap 100 hp

Utbildningen är under de fyra första terminerna gemensam för samtliga studerande. Därefter sker val av kurser inom tekniska inriktningar från och med termin 5 och ekonomiska profiler från och med termin 7.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara och frivilliga. Frivillig kurs ingår ej i utbildningsprogrammet. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt.

Kandidatexamen

Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att avsluta programmet med en kandidatexamen. Se generella krav för kandidatexamen i avsnitt b1.2.5.

Beaktande av särskilda perspektiv

Enligt styrelsens direktiv

Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

Fastställs senare.

Tekniska inriktningar och ekonomiska profiler

Efter utbildningens två första år med gemensamma kurser väljs teknisk inriktning inför tredje studieåret. Inför det fjärde studieåret väljs ekonomiska profilkurser. Kombinationen av teknisk inriktning, ekonomiska profilkurser samt valet av övriga kurser ger den studerande en individuellt utformad utbildning.

Inom utbildningsprogrammet Industriell ekonomi finns fyra tekniska inriktningar:

• Datateknik /Computer Science and Engineering/
• Maskinteknik /Mechanical Engineering/
• Kommunikationssystem /Communication Systems/
• Bioteknik /Biotechnical Engineering/.

En av fyra matematiska kurser, enligt nedan, ingår som obligatoriekrav i utbildningsprogrammet. Rekommenderad förkunskapsgivande kurs för respektive inriktning är:

• Datateknik: Diskret matematik
• Maskinteknik: Numeriska metoder
• Kommunikationssystem: Transformteori. Denna kurs är obligatorisk för inriktningen.
• Bioteknik: Matematiska modeller i bioteknik

Studentens val av kurser inom inriktningen kan begränsas på grund av otillräckliga förkunskaper i matematik.

Den totala omfattningen på de tekniska inriktningarna är minst 60 hp. Som en teknisk inledning på inriktningen ligger ett block av för inriktningen obligatoriska kurser under tredje studieåret. Valbara kurser under det fjärde studieåret utgör en teknisk specialisering inom inriktningen. Inom den datatekniska inriktningen ingår en obligatorisk kurs i Programutvecklingsmetodik i fjärde studieå:ret.

• Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Datateknik:
  Inom denna inriktning finns det inga specifika spår som skall följas utan det valfria blocket utgörs av en lista på kurser som den studerande har förkunskaper för. Listan innehåller kurser som kan grupperas inom områdena:
  • Inbyggda system
  • Informationsåtkomst
  • Datornät
  • Artificiell intelligens.
  En av kurserna som markeras med o/v i läro- och timplanen för inriktningen under termin 7, 8 och 9 skall ingå i examen.
• Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Maskinteknik:
  • Produktionssystem
  • Energisystem
  • Konstruktionsteknik och produktutveckling
  • Produktdesign
• Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Kommunikationssystem:
  • Reglerteknik
  • Telekommunikation
  • Signal- och bildbehandling.
  • Medicinsk teknik
    En av kurserna som markeras med o/v i läro- och timplanen för inriktningen under termin 6 skall ingå i examen.
• Rekommenderade tekniska specialiseringar inom Bioteknik:
  • Medicinsk bioteknik
  • Biofysik/medicinsk teknik
  • Biologisk produktion

I examensbeviset anges teknisk inriktning, teknisk specialisering anges ej.

Inom utbildningen erbjuds ekonomiska profiler inom:

• Ekonomiska informationssystem
• Finansiering
• Industriell marknadsfvring
• Projekt, innovationer och entreprenörskap
• Kvalitetsutveckling
• Logistik
• Produktionsledning

Val av studieinriktningar och kurser

När det gäller tidpunkter för och information om val av inriktningar och anmälan till kurser se avsnitt a4. Val av teknisk inriktning sker inför termin 5, anmälan till ekonomiska profilkurser inför termin 7. Den som gör studieuppehåll ska deltaga i kursanmälan inför den termin som studierna ska återupptas. Tidigare val är ogiltiga.

Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3.1. Utan särskilt tillstånd får examensarbete ske inom följande ämnesområden:

• Bildbehandling
• Bildkodning
• Datalogi
• Datateknik
• Datatransmission
• Datorsystem
• Ekonomiska informationssystem
• Elektroniksystem
• Energisystem
• Fordonssystem
• Industriell arbetsvetenskap
• Industriell biokemi
• Industriell bioteknik
• Industriell ekonomi
• Industriell marknadsföring
• Industriell organisation
• Informationsteori
• Kvalitetsteknik
• Logistik
• Maskinkonstruktion (bl.a. produktuveckling & design)
• Matematisk statistik
• Mikrobiell bioteknik
• Miljöteknik
• Monteringsteknik
• Optimeringslära
• Produktionsekonomi
• Produktionsteknik
• Reglerteknik
• Träteknik

Examensarbete får påbörjas först då kraven för uppflyttning till högre årskurs har uppfyllts.

Forskarutbildningskurser i programmet

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution. För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.

Sammanfattning av examenskrav

• Uppfylla examenskrav för masterexamen
• Samtliga obligatoriska kurser inom programmet avslutade
• Teknisk inriktning om minst 60 hp
• Valfria kurser så att kravet på minst 300 hp uppnås
• 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
• Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

Samband mellan programmål och kursmål

En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.

Linköpings tekniska högskola