|
2007
UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR DATATEKNIK 300 hp
/Computer Science and Engineering/
Programmet syfte/vision
Datateknikprogrammet är en utmanande och personlighetsutvecklande utbildning som ger den bästa förberedelsen för en internationell yrkeskarriär inom data- och elektronikområdet. Utbildningen präglas av valfrihet och förnyelse med väl fungerande kurser där många är projektbaserade och forskningsanknutna. En civilingenjör från Datateknikprogrammet, en D-ingenjör, är en erkänd problemlösare och innovatör inom integrerade system och har god förmåga att samarbeta, kommunicera och leda högteknologisk verksamhet.
Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan en D-ingenjör i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.
Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från datateknikprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:
- Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
En D-ingenjör skall behärska ett teknikblock baserat på datavetenskap (computer science) och elektroteknik (electrical engineering) omfattande programvara, hårdvara och kommunikation. En D-ingenjör har en bred matematisk bas baserad på både kontinuerlig och diskret matematik med inslag av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering samt grundläggande kunskaper i naturvetenskap. En D-ingenjör kan speciellt konstruera och utvärdera produkter som innehåller programmerbara komponenter i inbyggda system. En D-ingenjör har fördjupade kunskaper inom ett datatekniskt eller till datateknik angränsande område, och har i sitt specialområde tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå. Genom bredden i utbildningen kan D-ingenjören behandla ett mycket brett spektrum inom det datatekniska området, från elektronikkonstruktion till rent programvarutekniska tillämpningar.
- Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
En D-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssdtt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad datateknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera specifikationer, göra design och att kritiskt kunna bedöma dessas giltighet. En D-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. En D-ingenjör har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att D-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet
- Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
En D-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. D-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
En D-ingenjör har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska.
- Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
En D-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
En D-ingenjör har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
En D-ingenjör har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. D-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser för samtliga program finns sammanställda i avsnitten b1-b6.
Programmets innehåll
Datateknikprogrammet har en obligatorisk del, som till större delen ligger under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller:
- ett teknikblock med lika omfattning av datavetenskap (computer science) och elektroteknik (electrical engineering). Kurserna i datavetenskap skall ge en förståelse av olika modeller för programmering, datastrukturer och algoritmer, användbarhet med människa-dator-interaktion, operativsystem och programutvecklingsmetodik. Kurserna i elektroteknik skall ge en grund i elektronik, en djupare förståelse av hur datorn och dess komponenter är konstruerade samt grunderna i signalbehandling och reglerteknik.
- ett matematikblock bestående av kontinuerlig matematik med analys, linjär algebra och transformer, diskret matematik och logik samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering.
- naturvetenskapliga kurser som ger grunderna i mekanik och elektromagnetism.
Under de två avslutande åren ges en stor valfrihet för att dels kunna fördjupa sig inom ett datatekniskt område och dels kunna bredda sig genom att välja kurser inom angränsande områden eller kurser mer för den personliga utvecklingen av D-ingenjören. Inom programmet erbjuds ett stort antal profiler med ämnesfördjupning. Valet av en profil med dess regelverk kommer att garantera att man uppfyller fövrdjupnings- och andra krav för att kunna avsluta med en civilingenjörsexamen i datateknik. Dessutom kommer en D-ingenjör att uppfylla kravet på en teknologie masterexamen inom huvudområdet datateknik.
Programmets organisation
Under de tre första åren är programmet organiserat så att man vanligen läser tre kurser parallellt under en period, där en av kurserna är av matematisk natur.
Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Speciellt genomförs tre obligatoriska större grupprojekt (5-7 deltagare/projektgrupp), ett projekt första terminen för att ge perspektiv på ämnesområdet med en avslutande konferens, under erskurs tre ett projekt för att konstruera en mikrodatorbaserad apparat och i slutet av utbildningen ett projekt för utveckling av en programvaruorienterad tillämpning. I dessa kurser, och även i andra kurser, utvecklas dels den kommunikativa förmågan genom både muntliga presentationer och skriftliga tekniska rapporter, dels förmågan att arbeta i grupp.
Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogrammen och kommer därför att ges på engelska.
Profilkurser kommer att i möjligaste mån att schemaläggas för att undvika att t.ex. blockkollisioner uppstår.
I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbaraa eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen från D-programmet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valfri kurs.
En profil består av ett antal profilkurser samt ett regelverk för profilen och hur val av dess profilkurserna skall göras.
En student med civilingenjörsexamen uppfyller även kraven för teknologie masterexamen inom huvudområdet datateknik.
Kandidatexamen
Möjlighet finns att under termin 6 välja kurser och kandidatarbete för att avsluta programmet med en kandidatexamen. Se generella krav för kandidatexamen i avsnitt b1.2.5.
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv
Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna
Fastställs senare.
Inriktning och fördjupning med profiler
En profil påbörjas termin 7 och omfattar minst 40 hp. En profil innehåller vanligen fler kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk hur profilkurser kan väljas. Det kan finnas krav på att vissa profilkurser måste ingå i profilen eller att man kan komponera vilka profilkurser, som skall ingå, helt fritt.
Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning.
Ett antal profiler kommer att utvecklas för programmet.
Examensarbete
Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3.1.
Examinator skall vara anställd vid LiU samt verksam inom ett av programmet relevant ämnesområde. I övrigt hänvisas till de gemensamma reglerna för examensarbetet för civilingenjörsprogram.
Studerande bör för civilingenjörsexamen välja sådant examensarbete som motsvarar profilens allmänna inriktning.
För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet datateknik.
Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution. För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.
Sammanfattning av examenskrav
För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i datateknik, 300 hp, skall studenten
- uppfylla examenskrav för masterexamen
- ha godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
- ha följt en profils regelverk för profilkurser alternativt följt en individuell profil
- ha uppnått 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom det huvudsakliga området
- ha uppnått totalt 300 hp med obligatoriska kurser, profilkurser och valfria kurser
- ha genomfört examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
Samband mellan programmål och kursmål
En s.k. programmatris tas fram där samtliga kurser bedöms utifrån CDIO syllabus. Programmatrisen ger då hela programmets måluppfyllelse.
|
