| studiehandbok@lith | |
|
|
|
2006 MÖBELKONSERVERING 120 poäng
Organisation Möbelkonservatorsutbildningen är en treårig grundutbildning och ett av fem fristående program som administreras av Carl Malmsten - Centrum för Träteknik & Design. Utbildningen är yrkesförberedande och vilar på såväl hantverksmässig som vetenskaplig grund. I relevanta delar samordnas undervisningen med centrumbildningens övriga utbildningsprogram. Utbildningen ges endast vid Linköpings universitet. Förkunskapskrav För att antas till möbelkonservatorsprogrammet krävs grundläggande behörighet för högskola och universitet. Därutöver fordras särskild behörighet i form av dokumenterad hantverksskicklighet inom det område som utbildningen avser. Utbildningens inriktning och mål Utbildningens mål är att frambringa grundligt skolade möbelkonservatorer med en bred erfarenhetsbaserad kunskapsbas. I syfte att lägga grunden för en tvärvetenskapligt förankrad yrkespraxis avser utbildningen att utifrån såväl konstnärliga, tekniska, humanistiska som naturvetenskapliga kunskapsområden förmedla ett brett kulturvårdande synsätt där stor vikt läggs vid att utveckla förståelse för de olika värden som är förknippade med vårt materiella kulturarv.
Utbildningen skall hos den studerande utveckla förmåga att:
Utbildningen skall ge den studerande:
De studerande förväntas efter genomgången utbildning äga förmåga att självständigt kunna identifiera, avgränsa, planera och praktiskt lösa inom verksamhetsområdet förekommande arbetsuppgifter. Utbildningen avser att förbereda de studerande för såväl anställning vid museer/institutioner som för privatpraktiserande verksamhet. Utbildningens innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya vetenskapliga, tekniska och hantverksrelaterade rön integreras i kurserna. Vidare bör utbildningens forsknings- och museianknytning stärkas i takt med att kunskapsbasen utvecklas. Utbildningens innehåll och uppläggning Programmet omfattar totalt 120 poäng. Studierna är uppdelade på tre årskurser:
Undervisningen förmedlas genom föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer, övningar, projektarbeten, praktik och studiebesök. Då möbelkonservatorns arbete till stor del karakteriseras av manuell skicklighet läggs stor tonvikt vid tillämpningsövningar och projektarbeten. För att de studerande ska tillägna sig ett holistiskt perspektiv och därigenom insikter om konserveringsprocessens tvärvetenskapliga karaktär är utbildningen uppbyggd kring ämnesintegrerade kunskapsfält. Studierna är tematiskt organiserade vilket innebär att kurserna delvis ges parallellt samtidigt som den teoretiska undervisningen där så är möjligt integreras i de praktiska tillämpningsövningarna. Årskurs I, 1-40 poäng Utbildningens första år har karaktär av basutbildning och syftar till att ge de studerande grundläggande kunskaper inom såväl konstnärliga, tekniska, humanistiska som naturvetenskapliga ämnessområden av betydelse för möbelkonserveringsområdet. I syfte att utveckla de studerandes manuella färdigheter och förtrogenhetsbaserade kunskaper läggs stor tonvikt vid övningar i traditionella hantverkstekniker och grundläggande konserveringsmetodik. Efter att ha genomgått utbildningens första årskurs förväntas de studerande ha tillägnat sig ett tvärvetenskapligt förhållningssätt gentemot områdets övergripande problemställningar. De ska också äga insikter om föremålens historiska sammanhang och kunskaper om de konserveringsetiska grundprinciper och teorier som styr vården av kulturhistoriska föremål. De studerande förväntas efter första årets studier också besitta grundläggande manuella färdigheter och teoretiska kunskaper inom möbelhantverks- och möbelkonserveringsområdet förekommande tekniker och material. Årskurs II, 41-80 poäng Undervisningen under andra årets första termin syftar primärt till att förmedla kunskaper om de behandlade föremålens materiella sammansättning och konstruktiva uppbyggnad. Studierna i kemi och materiallära avser samtidigt att bibringa de studerande insikter och kunskaper om de olika material som används i samband med det tillämpade konserveringsarbetet. Under andra årets andra termin ska de studerande parallellt med studier i konserveringsmetodik beredas möjlighet att under handledning utföra restaurerings- och konserveringsarbeten med varierande skadeproblematik och svårighetsgrad. Undersökning, analys och dokumentation av de behandlade föremålens alla relevanta dimensioner samt skriftlig redovisning av de överväganden som ligger till grund för de vidtagna åtgärderna bör här så långt möjligt samordnas med den mer teoretiska delen av undervisningen. Efter att ha genomgått utbildningens andra årskurs ska de studerande självständigt kunna diagnostisera, planera, utföra och dokumentera inom yrkesområdet vanligen förekommande arbetsuppgifter. De ska också äga förmåga att på ett naturvetenskapligt plan värdera de material och metoder som används i samband med behandlingen av de skadade föremålen. Årskurs III, 81-120 poäng Undervisningen under tredje årets första termin ska i forsknings- och yrkesförberedande syfte förläggas till externa institutioner/verkstäder. Tredje årets andra termin ska efter studier i entreprenörskap avsättas för studier i vetenskapsteori och forskningsmetodik och ett examensarbete i form av en vetenskaplig undersökning med tillämpningsaspekter. Examensarbetet ska syfta till att utveckla studenternas förmåga att såväl praktiskt som vetenskapligt bearbeta, lösa och dokumentera ett valt problem/problemområde alternativt en föregiven restaurerings- eller konserveringsuppgift. Metodutveckling samt tillämpad forskning kring såväl traditionella som moderna konserveringsmaterial/tekniker bör ges hög prioritet. Den skriftliga delen av examensarbetet ska baseras på såväl empiriskt förvärvade insikter som traditionell vetenskaplig källforskning. Efter examinationen förväntas de studerande äga erforderliga kunskaper för att bedriva professionell yrkesverksamhet alternativt beredas tillträde till fortsatta studier inom konserveringsområdet. |
 |
||||||
|
|
||||||
