|
2003
UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR TEKNISK FYSIK- OCH ELEKTROTEKNIK
/Master of Science in Applied Physics and Electrical Engineering/
c2 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN
c2.1 Y-vision (Uppdaterad 2003-07-03)
Y-programmet syftar till att utbilda civilingenjörer som skall kunna arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle. En Y-ingenjör skall ha förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle. Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv skall Y-ingenjören i sin verksamhet också kunna möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.
De övergripande målen inbegriper följande delmål:
- Y-ingenjörens adelsmärke skall vara att behärska kombinationen av djup och bredd inom matematik, teknisk fysik, elektronik och systemteknik. Denna kunskapsprofil skall ge Y-ingenjören ett brett verksamhetsfält i näringslivets företag inom områdena elektronik, datateknik, verkstadsteknik, kommunikation, processindustri samt vid forskningsinriktade institutioner.
- Y-ingenjörens kompetens skall också kunna vara till nytta inom samhället i stort. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen skall säkerställa att Y-ingenjören skall ha förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
- Y-ingenjören skall ha goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation
samt vana i att arbeta i projekt.
- Y-ingenjören ska ha god inblick i hur man arbetar i och styr projekt som kräver kompetens från skilda teknikområden.
- Y-ingenjören ska ha insikt i ingenjörsarbetets bredd från idéskapande via konstruktion och implementering till teknikens användning (CDIO).
- Utbildningen skall ge Y-ingenjören goda möjligheter till personlig utveckling.
Utbildningsprogrammets innehåll
Teknisk fysik- och elektroteknikprogrammets bas utgörs av matematiska, natur- och teknikvetenskapliga ämnen. Dessa ämnen ger kunskaper om hur man med matematisk metodik modellerar och analyserar fysikaliska och tekniska system. De ger också grunden till att kunna tillgodogöra sig och tillämpa metoder och verktyg för konstruktion av tekniska system inom fysik, elektroteknik och datateknik. Fortlöpande under utbildningen ges träning i att dokumentera och kommunicera tekniska resultat och ideer till både specialister och en bredare publik. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.
c2.2 Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.
c2.3 Uppläggning
Utbildningen består av en kombination av obligatoriska och valfria kurser. Utbildningen inleds för samtliga studerande på Y med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik. Dessa kurser ger en god bas för både fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på Y är även kurser som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment samt att konstruera elektro- och datatekniska system.
Genom att välja en kombination av kurser kan de studerande profilera sina studier mot tillämpningsområden enligt särskild förteckning. Genom en lämplig kurskombination får den studerande insikt i frontlinjeteknik inom något av dessa områden.
Utbildningen under de två första årskurserna samt höstterminen i åk 3 är gemensam för samtliga studerande.
Fr.o.m. vårterminen i åk 3 väljer den studerande en profil. Profilerna består av ett antal för profilen obligatoriska kurser. Utöver dessa kurser skall ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2.
Alla kurser i Y-programmets läro- och timplan får läsas som valfria av samtliga studerande vid programmet oberoende av profil. Undantag är frivilliga kurser som ej räknas med i de 180 poäng som krävs för examen.
c2.4 Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna
Följande villkor gäller för deltagande i undervisning och examination.
- årskurs ett och två
Studerande som uppfyller kravet om registrering får utan särskilt tillstånd bedriva studier i både årskurs ett och två. Kurserna förutsätts läsas i den ordning som anges i läro- och timplanen. Särskilda förkunskapskrav framgår av respektive kursplan. De studerande som önskar inhämta kurser i annan ordning anmäler detta på studerandeterminalerna.
- årskurs tre till fem
Utöver kraven för registrering gäller för de fortsatta studierna att den studerande inför höstterminen i årskurs tre skall uppfylla nedanstående krav om fullföljda kurser:
- Linjär algebra
- Analys A och B eller Y
- Vektoranalys
- Krets- och mätteknik eller Elektronik- och mätteknik
- Digitalteknik
- samt diagnostiskt prov i engelska.
c2.5 Profiler
Inom utbildningsprogrammet för teknisk fysik- och elektroteknik (Y) finns profiler, se särskilt regelverk.
Dessutom finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell inriktning.
Profilerna påbörjas under period 3 i årskurs 3. För att en profil skall ingå i examen måste samtliga i profilen ingående kurser läsas. Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av utbildningsnämnd Y få bytas ut. Utöver profilerna skall ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2.
Individuell inriktning upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av utbildningsnämnd Y efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell inriktning skall vara motiverad. Individuell inriktning i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren. För mer information om utlandsstudier se http://www.lith.liu.se/internationalisering
c2.6 Val av profil och anmälan till kurser
När det gäller tidpunkter för och information om val av profil och kurser se avsnitt a4. När det gäller regler för enskilda profiler och vilka kurser som ingår i en särskild profil se resp. läro- och timplan, den information som tillhandahålls inför valet eller profilinformationen som nås via länkar ovan.
Den som gör studieuppehåll skall deltaga i kursanmälan inför den termin som studierna skall återupptagas. Tidigare kursanmälan ogillas.
Kurser från annat program som kan räknas med i examen utan särskild ansökan.
- TDDA13/TDDA58 Artificiell intelligens
- TDDA89 Formella språk och automatateori
- TDDA32 Konstruktion och analys av algoritmer
- TDDB44 Kompilatorkonstruktion
- TDDA41 Logikprogrammering
- TDDB61 Programvaruprojekt i ett helhetsperspektiv
- TDDA69 Data och programstrukturer
- TDDB37 Distribuerade system
c2.7 Examensarbete
Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3. Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller i undantagsfall tillsammans med annan studerande behandla henne/honom förelagd uppgift. Opposition och närvaro får ske på examensarbeten utförda inom civilingenjörsutbildning samt inom det matematisk-naturvetenskapliga området, förutsatt att det är ett 20 poängs examensarbete på magisternivå.
Examinator skall vara anställd vid ett av följande ämnesområden eller studierektorsområden:
| Beräkningsfysik |
Matematisk statistik |
| Bildbehandling |
Materiefysik |
| Bildkodning |
Medicinsk informatik |
| Biomedicinsk instrumentteknik |
Medicinsk teknik |
| Bioteknologi |
Mekanisk värmeteori och strömningslära |
| Datalogi |
Numerisk analys |
| Datatransmission |
Miljömätteknik |
| Datorsystem |
Miljöteknik |
| Elautomatik och datamaskinteknik |
Monteringsteknik |
| Elektroniska komponenter |
Mätteknik |
| Elektroniksystem |
Optimeringslära |
| Energisystem |
Reglerteknik |
| Fordonssystem |
Robotik/Autonoma mek system |
| Fysik |
Teknisk mekanik |
| Fysiologisk mätteknik |
Teoretisk fysik |
| Hållfasthetslära |
Tillämpad fysik |
| Industriell arbetsvetenskap |
Tillämpad matematik |
| Informationsteori |
Tillämpad optik |
| Kemisk fysik |
Tunnfilmsfysik |
| Kommunikationssystem |
Yt- och halvledarfysik |
| Konstruktionsmaterial |
Ytors fysik och kemi |
| Kvalitetsteknik |
Informationsnät (Tillägg 2003-08-27) |
Efter ansökan kan utbildningsnämnden i undantagsfall besluta om annan examinator. Studerande bör välja sådant examensarbete som motsvarar studiernas allmänna inriktning.
c2.8 Praktik
Bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen finns i avsnitt b4.
c2.9.1 Kurser inom området människa-teknik samhälle
I programmets utbildningsplan ingår kurser inom området människa-teknik-samhälle (MTS). Varje studerande vid utbildningen kan maximalt ta med 15 poäng från MTS-blocket i sin examen. Studerande inskrivna efter den 1 juli 1986 skall alltid ha med minst 3 poäng.
Kurser utanför programmets utbildningsplan och som inte kan karakteriseras som tekniska kurser (huvudsakligen kurser utanför LiTH) kan få räknas med i examen efter beslut av utbildningsnämnden.För att få räkna med dessa kurser i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan med bifogad kursplan in till Tekniska högskolans fakultetskansli varefter utbildningsnämnden beslutar. Bedömningen görs efter en helhetsbild av examen.
c2.9.2 Kurser i ekonomi
Samtliga studerande på Y-programmet ska ha minst 3 poäng ekonomi i examen. Dessa 3 poäng är valfria.
Exempel på sådana valfria kurser är:
- TEIE59 Industriell ekonomi grundkurs
- TEIE79 Nationalekonomi
- TGTU06 Entreprenörskap
- TPPE80 Finansiell värderingsmetodik
TEIE59 Industriell ekonomi grundkurs ändrade status år 2001 från obligatorisk till valfri kurs. Detta beslut gäller retroaktivt. Samtliga studerande på Y-programmet som har TEIE59 Industriell ekonomi grundkurs som obligatorisk ska istället ha minst 3 poäng ekonomi i examen. Dessa 3 poäng är valfria.
Andra ekonomikurser kan godkännas efter särskild ansökan till Utbildningsnämnd Y på blankett Allmän ansökan (pdf), som lämnas till Tekniska fakultetskansliet.
c2.10 Kurser som får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler:
Kurser inom människa-teknik samhälle får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler.
c2.11 Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer.
Kontakta forskarstudierektor på resp institution:
För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och sätter poäng på kursen.
c2.12 Kurser som överlappar varandra
Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt.
c2.13 Registrering på termin och kurs
Se avsnitt a4.
c2.14 Generella beslut
Lista över generella beslut som fattats av utbildningsnämnden för Teknisk fysik- och elektroteknik finns tillgänglig på http://www.lith.liu.se/civing/y/.
Listan uppdateras kontinuerligt.
|
