c2 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN

c2.1 Y-vision

Y-programmet syftar till att utbilda civilingenjörer som skall kunna arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle. En Y-ingenjör skall ha förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle. Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv skall Y-ingenjören i sin verksamhet också kunna möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

De övergripande målen inbegriper följande delmål:

• Y-ingenjörens adelsmärke skall vara att behärska kombinationen av djup och bredd inom matematik, teknisk fysik, elektronik och systemteknik. Denna kunskapsprofil skall ge Y-ingenjören ett brett verksamhetsfält i näringslivets företag inom områdena elektronik, datateknik, verkstadsteknik, kommunikation, processindustri samt vid forskningsinriktade institutioner.
• Y-ingenjörens kompetens skall också kunna vara till nytta inom samhället i stort. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen skall säkerställa att Y-ingenjören skall ha förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.
• Y-ingenjören skall ha goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation samt vana i att arbeta i projekt.
• Utbildningen skall ge Y-ingenjören goda möjligheter till personlig utveckling.

Utbildningsprogrammets innehåll

Teknisk fysik- och elektroteknikprogrammets bas utgörs av matematiska, natur- och teknikvetenskapliga ämnen. Dessa ämnen ger kunskaper om hur man med matematisk metodik modellerar och analyserar fysikaliska och tekniska system. De ger också grunden till att kunna tillgodogöra sig och tillämpa metoder och verktyg för konstruktion av tekniska system inom fysik, elektroteknik och datateknik. Fortlöpande under utbildningen ges träning i att dokumentera och kommunicera tekniska resultat och ideer till både specialister och en bredare publik. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.

c2.2 Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.

c2.3 Uppläggning

Utbildningen består av en kombination av obligatoriska och valfria kurser. Utbildningen inleds för samtliga studerande på Y med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik. Dessa kurser ger en god bas för både fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på Y är även kurser som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment samt att konstruera elektro- och datatekniska system.

Genom att välja en kombination av kurser kan de studerande profilera sina studier mot tillämpningsområdena: tillämpad matematik, signal- och bildbehandling, elektronik, teknisk fysik, fysikalisk elektronik, mekatronik, medicinsk teknik, miljöteknik, programvaruteknik, kommunikation, styr- och informationssystem eller socware - integrerade system för kommunikation och media. Genom en lämplig kurskombination får den studerande insikt i frontlinjeteknik inom något av dessa områden.

Utbildningen under de två första årskurserna samt höstterminen i åk 3 är gemensam för samtliga studerande.

Fr.o.m. vårterminen i åk 3 väljer den studerande en profil. Profilerna består av ett antal för profilen obligatoriska kurser. Utöver dessa kurser skall ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2.

Alla kurser i Y-programmets läro- och timplan får läsas som valfria av samtliga studerande vid programmet oberoende av profil. Undantag är frivilliga kurser som ej räknas med i de 180 poäng som krävs för examen.

c2.4 Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

Följande villkor gäller för deltagande i undervisning och examination.

• årskurs ett och två
  Studerande som uppfyller kravet om registrering får utan särskilt tillstånd bedriva studier i både årskurs ett och två. Kurserna förutsätts läsas i den ordning som anges i läro- och timplanen. Särskilda förkunskapskrav framgår av respektive kursplan. De studerande som önskar inhämta kurser i annan ordning anmäler detta på studerandeterminalerna.
• årskurs tre till fem
  Utöver kraven för registrering gäller för de fortsatta studierna att den studerande inför höstterminen i årskurs tre skall uppfylla nedanstående krav om fullföljda kurser:
  • Linjär algebra
  • Analys A och B eller Y
  • Vektoranalys
  • Krets- och mätteknik eller Elektronik- och mätteknik
  • Digitalteknik
  • samt diagnostiskt prov i engelska.

c2.5 Profiler

Inom utbildningsprogrammet för teknisk fysik- och elektroteknik (Y) finns nedanstående profiler:

Ytma	Tillämpad matematik	/Applied Mathematics/
Ysbb	Signal- och bildbehandling	/Signal and Image Processing/
Yele	Elektronik	/Electronics/
Ytfy	Teknisk fysik	/Applied Physics/
Ymek	Mekatronik	/Mechanics and Control/
Ymed	Medicinsk teknik	/Biomedical Engineering/
Ymjö	Miljöteknik	/Environmental Technology/
Yprt	Programvaruteknik	/Software Engineering/
Ykom	Kommunikation	/Communication/
Ysis	Styr- och informationssystem	/Control and Information Systems/
Ysoc	Socware-Integrerade system för kommunikation och Media	/Socware - Integrated Systems for Communication and Media/

Dessutom finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell inriktning.

Profilerna påbörjas under period 3 i årskurs 3. För att en profil skall ingå i examen måste samtliga i profilen ingående kurser läsas. Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av utbildningsnämnd Y få bytas ut. Utöver profilerna skall ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2.

Profiler omfattar maximalt 6 kurser om 20-25 poäng. Profiler påbörjade tidigare än lå 1996/97 omfattar kurser om ca 35 poäng.

Individuell inriktning upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av utbildningsnämnd Y efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell inriktning skall vara motiverad. Individuell inriktning i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren. För mer information om utlandsstudier se http://www.lith.liu.se/internationalisering

c2.6 Val av profil och anmälan till kurser

När det gäller tidpunkter för och information om val av profil och kurser se avsnitt a4. När det gäller regler för enskilda profiler och vilka kurser som ingår i en särskild profil se resp. läro- och timplan, den information som tillhandahålls inför valet eller profilinformationen som nås via länkar ovan.

Den som gör studieuppehåll skall deltaga i kursanmälan inför den termin som studierna skall återupptagas. Tidigare kursanmälan ogillas.

Kurser från annat program som kan räknas med i examen utan särskild ansökan.

• TDDA13/TDDA58 Artificiell intelligens
• TDDA89 Formella språk och automatateori
• TDDA32 Konstruktion och analys av algoritmer
• TDDB44 Kompilatorkonstruktion
• TDDA41 Logikprogrammering
• TDDB61 Programvaruprojekt i ett helhetsperspektiv
• TDDA69 Data och programstrukturer
• TDDB37 Distribuerade system

c2.7 Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3. Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller i undantagsfall tillsammans med annan studerande behandla henne/honom förelagd uppgift. Opposition och närvaro får ske på examensarbeten utförda inom civilingenjörsutbildning samt inom det matematisk-naturvetenskapliga området, förutsatt att det är ett 20 poängs examensarbete på magisternivå.

Examinator skall vara anställd vid ett av följande ämnesområden eller studierektorsområden:

Beräkningsfysik	Matematisk statistik
Bildbehandling	Materiefysik
Bildkodning	Medicinsk informatik
Biomedicinsk instrumentteknik	Medicinsk teknik
Bioteknologi	Mekanisk värmeteori och strömningslära
Datalogi	Numerisk analys
Datatransmission	Miljömätteknik
Datorsystem	Miljöteknik
Elautomatik och datamaskinteknik	Monteringsteknik
Elektroniska komponenter	Mätteknik
Elektroniksystem	Optimeringslära
Energisystem	Reglerteknik
Fordonssystem	Robotik/Autonoma mek system
Fysik	Teknisk mekanik
Fysiologisk mätteknik	Teoretisk fysik
Hållfasthetslära	Tillämpad fysik
Industriell arbetsvetenskap	Tillämpad matematik
Informationsteori	Tillämpad optik
Kemisk fysik	Tunnfilmsfysik
Kommunikationssystem	Yt- och halvledarfysik
Konstruktionsmaterial	Ytors fysik och kemi
Kvalitetsteknik

Efter ansökan kan utbildningsnämnden i undantagsfall besluta om annan examinator. Studerande bör välja sådant examensarbete som motsvarar studiernas allmänna inriktning.

c2.8 Praktik

Bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen finns i avsnitt b4.

c2.9.1 Kurser inom området människa-teknik samhälle

I programmets utbildningsplan ingår ett block av kurser inom området människa-teknik samhälle (tidigare benämnt humaniora-blocket). Varje studerande vid utbildningen kan maximalt ta med 15 poäng från blocket i sin examen. Studerande inskrivna efter den 1 juli 1986 skall alltid ha med minst 3 poäng. Kurserna finns under rubriken människa-teknik samhälle i läro- och timplanen och får ej förväxlas med kurser som har utbildningområde humaniora i kursplanedelen av studiehandboken.

Dessa kurser har olika omfång och karaktär och ges inom tre huvudområden.

1. Praktisk kommunikation
   • TGTU02 Språklig kommunikation 4p
   • THEN02 Engelska 3p
   • THFR02 Teknisk Franska 4p
   • THTY02 Teknisk Tyska 4p
2. Perspektiv på teknik
   • TEIM98 Teknik i främmande länder 2p
   • TGTU01 Teknik och etik 4p
   • TGTU65 Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv 3p
   • TGTU04 Ledarskap 4p
   • TFMJ12 Miljökunskap 3p
   • TGTU17 Ingenjören, tekniken och samhället 4p
   • TGTU45 Teknikhistoria, 4p
3. Humanistisk och samhällsvetenskaplig allmänbildning

   Humaniora samhällsvetenskap

   • TGTU08 Sverige och Europa: Från vikingatid till EU 5p
   • TGTU76 Vetenskapsteori 4p
   • TEIE92 Datajuridisk översiktskurs 2p
   • TEIE94 Affärsrätt I 2,5 p

   Kognitionsvetenskap

   • TDDA94 Lingvistik grundkurs 3p
   • TDDB17 Kognitiv psykologi 3 p

Kurser utanför programmets utbildningsplan och som inte kan karakteriseras som tekniska kurser (huvudsakligen kurser utanför LiTH) kan få räknas med i examen efter beslut av utbildningsnämnden.För att få räkna med dessa kurser i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan med bifogad kursplan in till Tekniska högskolans fakultetskansli varefter utbildningsnämnden beslutar. Bedömningen görs efter en helhetsbild av examen.

c2.9.2 Kurser i ekonomi

Samtliga studerande på Y-programmet ska ha minst 3 poäng ekonomi i examen. Dessa 3 poäng är valfria.
Exempel på sådana valfria kurser är:

• TEIE59 Industriell ekonomi grundkurs
• TEIE79 Nationalekonomi
• TGTU06 Entreprenörskap
• TPPE80 Finansiell värderingsmetodik

c2.10 Kurser som får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler:

Kurser inom människa-teknik samhälle får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler.

c2.11 Forskarutbildningskurser

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Följande forskarstudierektorer kan kontaktas för närmare information om dessa kurser:

• Per- Olof Holtz IFM, poh@ifm.liu.se.
• Torkel Glad ISY, torkel@isy.liu.se
• Ulf Nilsson IDA, urn@ida.liu.se
• Kaj Holmberg MAI, kahol@mai.liu.se
• Magnus Borga IMT, magnus@imt.liu.se

För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och sätter poäng på kursen.

c2.12 Kurser som överlappar varandra

Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt.

c2.13 Registrering på termin och kurs

Se avsnitt a4.

c2.14 Generella beslut

Lista över generella beslut som fattats av utbildningsnämnden för Teknisk fysik- och elektroteknik finns tillgänglig på http://www.lith.liu.se/civing/y/.
Listan uppdateras kontinuerligt.