|
UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI
/Master of Science in Information Technology/
c7 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN
c7.1 Mål
Informationsteknologi är läran om tekniken för informationshantering.
Utbildningsprogrammets övergripande mål är att skapa civilingenjörer
med helhetssyn på tekniken. Förutom det tekniska kunnande som civilingenjören
traditionellt har ska programmet ge honom eller henne en
större förmåga att sätta in tekniken i sitt sammanhang, att kommunicera
med yrkesmänniskor inom ekonomi, beteendevetenskap, samhällsvetenskap
och humaniora samt ge träning i ledarrollen. Ytterligare ett mål
är att öka andelen kvinnliga studerande.
c7.2 Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid
LiTH finns sammanställda i avsnitt b1-b6.
c7.3 Uppläggning av utbildningen
I utbildningen används framförallt problembaserad
inlärning, PBL, som arbetsform.
PBL är en undervisningsfilosofi som har tre karakteristiska drag:
- Verklighetsanknutna situationer utgör utgångspunkter
för problembearbetningen och är en bas för inlärningen.
- Självstyrt lärande, gör att den studerande själv
tar ansvar för sin egen inlärning.
- Arbete i grupp
Kunskapsstoffet delas in i ett antal teman. För varje
tema finns formulerade övergripande mål och relativt detaljerade
kunskapsmål. Dessa mål ska nås av varje student, men vägen dit bestämmer
studenterna själva. Ett tema omfattar 2-10 poäng, d.v.s. ungefär lika
många veckor. Temana ersätter de kurser som utgör enheter i den
traditionella utbildningen. Till skillnad från konventionella kurser
är temana ofta tvärdisciplinära och de olika ämnen som ingår i ett
tema integreras så långt som möjligt.
När det gäller centrala delar av utbildningen är
målet att de ska återkomma flera gånger under utbildningen.
Ett exempel: I ett tema i lägre årskurs introduceras ett ämne, exempelvis
en viktig del av matematiken, eller en aspekt på skriftlig presentation.
Därefter återkommer ämnet i en högre årskurs för en mer utförlig
behandling. Till sist innefattas ämnet i ett tema i en av de högsta
årskurserna för att ge ytterligare djup i inlärningen.
Studenterna är indelade i basgrupper som själva styr
sin inlärning för att uppfylla de angivna målen. Basgrupperna innehåller
6-8 studenter och de omformas varje termin; de skapas se att grupperna
blir varierade vad gäller bakgrund, ålder, kön och erfarenhet. Varje
grupp har en handledare vars uppgift är att underlätta, stödja och
stimulera samarbetet i gruppen. Handledaren i basgruppen lär således
inte ut; han eller hon styr istället varsamt gruppens egna arbete
så att det inte inriktas på triviala eller oöverstigligt svåra problem
eller riskerar att komma utanför ämnet.
Basgruppen utgår från situationer, beskrivna kortfattat
i text. Situationerna utgår från respektive temas huvudinnehåll
och är så långt det är möjligt sådana som civilingenjören konfronteras
med. Syftet med detta är att ge en uppfattning om civilingenjörens
yrkesroll.
PBL ställer krav på studenternas förmåga att arbeta
självständigt och i grupp; därtill ger arbetsformen träning i att
fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade kunskaper. Lärarnas -
föreläsares och andra resurspersoners - roll är mer att underlätta
studenternas inlärningsprocess än att förmedla en stor mängd fakta
som går att söka på annat sätt, t.ex. i kurslitteraturen.
Inom PBL anges inte endast en kursbok per tema utan
lärarna tillhandahåller litteraturlistor. Informationssökning med
hjälp av biblioteket, och kraven på tillgänglig litteratur blir
högre än inom andra undervisningsformer.
Ytterligare information om ITs organisation finns
tillgängligt i ett av nämnden fastställt organisationsdokument.
c7.4 Uppflyttning till högre årskurs
Den som har mindre än 25 poäng godkända teman i årskurs
1 (avser obligatoriska, godkända kurser/teman i programmets årskurs
1) skall senast 1 oktober termin 3 söka upp studievägledningen för
studieplanering. Tillsammans avgör man om ett "kontrakt" skall upprättas,
kontraktet innebär att studenten förbinder sig att följa den studieplanering
som gjorts tillsammans med studievägledningen. Önskar studenten
inte upprätta ett kontrakt eller om kontraktet inte följs går ärendet
vidare till verkställande avdelningen.
Motsvarande poäng för årskurs 2 är 50 poäng, (avser
obligatoriska, godkända kurser/teman i programmets årskurs 1-2).
c7.5 Profiler
Inom utbildningsprogrammet för informationsteknologi
finns elva profiler gemensamma med utbildningsprogrammet för datateknik (D):
- Ddav Datavetenskap /Computer Science/
- Dpvp Programvaruproduktion /Software Engineering/
- Ddas Datorsystem /Computer Systems Architecture/
- Dsis Styr- och informationssystem /Control and Information Systems/
- Delk Elektronik /Electronics/
- Ddag Datorseende och grafik /Computer Vision & Graphics/
- Dtmk Telematik /Telematics/
- Dmed Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/
- Mein Medieinformatik /Media and Information Technology/
- Dsid Säkra interaktiva datorsystem /Secure Interactive Computer Systems/
- Dsoc Socware - Integrerade system för kommunikation och media /Socware - Integrated Systems for Communication and Media/
Se utbildningsplanen för datateknik (D) för
utförligare information om profilerna ovan. Profilerna påbörjas
under period 3 eller 4 i årskurs 3. Kurser
inom en profil prioriteras vid schemaläggningen.
Utöver de elva profilerna ovan
har den studerande möjlighet att välja en individuell inriktning.
Ansökan om individuell inriktning lämnas till Tekniska fakultetskansliet
varefter beslut fattas av utbildningsnämnden. Individuell inriktning
skall ha teknisk karaktär.
Dessutom får individuell profil med inriktning mot:
- Ekonomi, industriella och organisatoriska processer
- Kognitionsvetenskap och artificiell intelligens
räknas som individuell inriktning i examen för IT-programmet.
c7.6 Examensarbete
Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns
i avsnitt b3.
Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande
besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade
kunskaper och att självständigt eller i undantagsfall tillsammans
med annan studerande behandla henne/honom förelagd uppgift och omfattar
för IT-utbildningen 20 poäng, vilket motsvarar en tid av 20 effektiva
arbetsveckor.
Examinator skall vara anställd vid LiTH samt verksam
inom ett av följande ämnesområden:
| Bildbehandling |
Informatik |
| Bildkodning |
Informationsteori |
| Datalogi |
Kommunikationssystem |
| Datatransmission |
Kvalitetsteknik |
| Datorlingvistik |
Matematisk statistik |
| Datorsystem |
Medicinsk infobehandling |
| Ekonomiska informationssystem |
Medicinsk teknik |
| Datorteknik |
Mätteknik |
| Elektroniksystem |
Numerisk analys |
| Elektroniska komponenter |
Optimeringslära |
| Energisystem |
Reglerteknik |
| Fordonssystem |
Tillämpad matematik |
| Industriell ergonomi |
Tekniska informationssystem |
Efter ansökan kan nämnden i undantagsfall besluta
om annan examinator.
Studerande bör välja sådant examensarbete som motsvarar
profilens allmänna inriktning. Regler
för examensarbete finns under de gemensamma bestämmelserna
avsnitt b3.
c7.7 Praktik
Bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande
av civilingenjörsexamen finns i avsnitt b4.
c7.8 Examination
Examination sker per tema i form av tentamen, rapporter
eller andra färdighetsprov. För varje tema i sin helhet ges betyget
"Godkänd" eller graderat betyg (3, 4 eller 5).
Studiepoäng ges per avklarat tema. Delpoäng för enskilda
examinationsmoment i temat ges enligt särskilt beslut, se kursplan.
Utöver detta registreras för en del teman även betyg för i temana
ingående ämnen. Sådana betyg ges antingen per ämne inom ett tema
eller per ämne över en termin, och dessa ämnesbetyg kan vara "Godkänd"
eller graderade (3, 4 eller 5). För överbetyg i enskilda ämnen som
ingår i temana (högre betyg än 3) krävs särskilda prestationer utöver
avklarad temaexamination. Det kan vara viss kvalitet på ämnesbehandlingen
i rapporter, tillräckligt bra svar på ämnesdelen i tentamensfrågor,
särskilda uppgifter som inte är obligatoriska för endast godkänt
på temat, o.s.v. Närmare information om detta ges i god tid före
examinationen. För ämnen med graderade betyg, som ingår i godkänt
tema, registreras betyg 3 fram till dess att samtliga krav för högre
betyg uppfyllts.
Temana examineras även med avseende på arbetet i
basgruppen. Gruppen utvärderar sig själv senast inom två veckor
från temastart och därefter uppmanas de som inte i tillräckligt
hög grad bidragit till basgruppsarbetet att bli mer aktiva. Basgruppshandledaren
har ett utvecklingssamtal med varje student någon gång under terminen.
Basgruppsarbetet godkänns av Terminsansvarig.
Terminsansvariga skall informera basgruppshandledarna
om vad som gäller t.ex. förutsätts att studenterna gör sitt bästa
och endast om någon uppenbarligen missköter arbetet i basgruppen
eller inte kommer dit upprepade gånger skall personen underkännas.
c7.9 Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna fvr teknologer.
Följande forskarstudierektorer kan kontaktas för närmare information
om dessa kurser:
För att få räkna med dessa kurser i civilingenjörsexamen
lämnas en ansökan in till Tekniska fakultetskansliet varefter utbildningsnämnden
beslutar om kursplaner.
c7.10 Kurser som överlappar varandra
Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt.
c7.11 Val av profil och kurser
När det gäller tidpunkter för och information om
val av profil och anmälan till kurser se avsnitt a4. När det gäller regler för
enskilda profiler och vilka kurser som ingår i en särskild profil
se resp. läro- och timplan, särskilt PM som finns tillgängligt inför resp. anmälningsperiod eller profilinformationen som nås via länken till D-utbildningsplanen ovan.
Den som gör studieuppehåll skall deltaga i kursanmälan
inför den termin som studierna skall återupptagas. Tidigare anmälan ogillas.
|
