|
c22 FYSIKPROGRAMMET, 120-160 poäng
/Physics/
PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN
c22.1 Utbildningsprogrammets syfte
Fysikprogrammet skall ge de studerande möjlighet att
tillägna sig och utveckla grundläggande och fördjupade kunskaper och
färdigheter inom fysikområdet. På arbetsmarknaden behövs fysikkunskaper både
inom näringsliv och offentlig sektor. Fysikprogrammet skall även
förbereda för fortsatta studier/forskarutbildning inom fysikområdet. Utbildningen
skall ge de studerande en beredskap för förändringar i samhället på det
naturvetenskapliga och tekniska planet samt utveckla en förmåga att
självständigt upptäcka och värdera ny kunskap inom fysikområdet.
Utöver de mera generella målen avser utbildningen att ge studenten:
- Förståelse för de centrala begreppen inom klassisk och modern fysik.
- Förmåga att med matematiska modeller beskriva fysikaliska företeelser.
- Förmåga att bedömma modellernas tillämpbarhet och begränsningar.
- Förmåga att välja metoder för fysikaliska experiment.
c22.2 Programmets uppläggning
Uppläggningen av fysikprogrammet innebär att den studerande först läser
ett basblock innehållande matematik (40 poäng) och fysik (60 poäng).
Matematiken är nödvändig för de fortsatta
fysikstudierna. Efter genomgånget basblock är det möjligt att fritt välja kurser. Det finns för närvarande tre profiler som presenteras i kurslistan. Gör man ett eget
kursval finns det också utrymme för 30 poäng kurser utanför fysikområdet (t. ex. ekonomi, språk , juridik o. s. v.).
Undervisningstiden inom fysikprogrammet är utlagd över hela läsåret, dvs
från slutet av augusti till början av juni. Normalt läser man endast en kurs åt
gången. I högre årskurser kan det dock förekomma parallelläsning, i synnerhet om man väljer kurser från andra utbildningsprogram. De flesta fysikkurserna är organiserade så att innehållet gås igenom
vid föreläsningar/lektioner. I många kurser inom fysikprogrammet ingår
omfattande laborationsarbeten som skall redovisas muntligt och skriftligt.
Deltagandet i föreläsningar/lektioner och räkneövningar är frivilligt medan laborationer, laborationsgenomgångar och anordnade fysikaliska seminarier är obligatoriska. Kurslitteraturen är ofta på engelska.
Goda möjligheter finns att förlägga en studietermin utomlands vid något av
de universitet med vilka vi har utbytessamarbete.
Fysikprogrammet, 160 poäng (magisterexamen), avslutas med ett examensarbete om 20 poäng. Möjlighet finns att dela upp examensarbetet i två
10-poängsdelar. Det går också att avsluta studierna efter 120 poäng
(kandidatexamen) med ett examensarbete om 10 poäng.
c22.3 Utbildningens innehåll
Inom fysikdelen av basblocket läses kurser inom såväl klassisk som
modern fysik. Den klassiska fysikens olika grenar omfattar mekanik,
elektromagnetism och termodynamik. I anslutning till
elektromagnetismen studeras vågfenomen. I basblocket ges även
grunderna i de mer tillämpade ämnena elektronik och mätteknik. Den
moderna fysiken, dvs den fysik som utvecklats efter år 1900,
representeras i basblocket av atom- och kärnfysik, fasta tillståndets
fysik och kvantmekanik.
Efter detta basblock finns goda möjligheter att läsa kurser efter
eget val. Följande tre profiler finns för närvarande:
- FYSIK MED BIOLOGISKA TILLÄMPNINGAR
- MATERIEFYSIK
- TEORETISK FYSIK
Om det blir mycket få deltagare på en viss profil kan vi på vissa
kurser tvingas frångå det traditionella sättet att lägga upp
undervisningen. Föreläsningar och lektioner ersätts då av egna
studier kombinerade med diskussioner med handledare i seminarieform.
I examensbeviset kan den som så önskar få den valda profileringen
angiven. En förutsättning är att för profilen rekommenderade kurser,
eller motsvarande, omfattande minst 20 poäng är godkända samt att
examensarbetet gjorts inom profilens ämnesområde. Studievägledaren
kan ge upplysning om vilka kurser som ges vid institutionen samt
villkoren för tillträde till dem.
c22.4 Tröskelregler för uppflyttande till årskurs 3
För att den studerande skall bli uppflyttad till termin 5 fordras att
studenten genomgått (varit registrerad på) samtliga kurser i fysikprogrammets åk 1
och åk 2 (omfattande 80 po”ng)eller motsvarande Samt är godkänd på minst 50 av dessa poäng.
En studerande som inte uppfyller kraven för att få börja i årskurs tre skall
i samråd med studievägledaren lägga upp ett individuellt studieprogram.
Se gemensamma best”mmelser b6.2.
c22.5 Examensarbete
Examensarbetet väljes i samråd med en av fysikämnets examinatorer. För
att få påbörja ett examensarbete om 10 poäng för kandidatexamen skall
den studerande ha godkänts i kurser om minst 80 poäng, varav minst 50
poäng i fysik ur basblocket.
För att få påbörja ett examensarbete för magisterexamen om 20 poäng
(alternativt 10 poäng, om ett 10 poängs examensarbete för kandidatexamen
redan godkänts) skall den studerande ha godkänts i kurser om
minst 110 poäng, varav minst 70 poäng i
fysik inkluderande samtliga fysikkurser i
basblocket. Utöver dessa villkor kan specifika kurser krävas beroende på examensarbetets
inriktning.
Examensarbetet redovisas såväl skriftligt som muntligt vid en framläggning.
För godkänt examensarbete på D-nivå krävs det också att den studerande
genom opposition vid framläggning av annat examensarbete på D-nivå visat sin förmåga
att kritiskt granska och diskutera en i tal och skrift presenterad teknisk
eller vetenskaplig rapport.
Reglerna för tid om påbörjandet av examnesarbete gäller också för opposition på examensarbete.
c22.6 Examensförordning
Utbildningsprogrammet avslutas med
filosofie magisterexamen eller
filosofie kandidatexamen med fysik som huvudämne. Examina regleras av
högskoleförordningen, se allmänt avsnitt i studiehandboken.
c22.7 Särskild behörighet
För att antas till fysikprogrammet krävs, förutom villkoren för
grundläggande behörighet, följande standardbehörighet:
Standardbehörighet E.2.1:
Matematik E, Fysik B och Kemi A.
|
