Innehåll | Inledning

III ALLMÄNNA ANVISNINGAR

a1 CENTRALA STUDERANDEEXPEDITIONEN

Centrala studerandeexpeditionen finns i StudentCentrum i hus Zenit i Linköping. I Norrköping finns studerandeexpeditionen i Kåkenhus. För vidare information se http://www.liu.se/org/studc/infoexp/

a2 STUDIEVÄGLEDNING

Vid LiTH finns central studievägledning vars huvudsakliga uppgift är att vägleda och stödja den enskilde studenten i studierelaterade frågor. Inom varje utbildningsprogram finns även teknologstudievägledare som bistår i frågor av praktisk karaktär som t ex studieplanering, utfärdande av intyg samt information om bestämmelser i utbildningsplanen inom respektive program. För matematisk/naturvetenskaplig utbildning finns studievägledning på respektive institution och ämne.

Tid och plats för mottagning se http://www.lith.liu.se/kontakta/index.html

a3 INFORMATION

a3.1 Information

Tekniska högskolan distribuerar för närvarande information både elektroniskt och på papper. men målet är att information huvudsakligen skall delges elektroniskt. Huvudsida för LiTH:s information till teknologer är länkarna på LiTH:s hemsida, "Civilingenjörsutbildning", "Högskoleingenjör" och "Matematik-naturvetenskap" samt Studentportalen,

https://www.student.liu.se/portal/

LiTHs hemsida www är http://www.lith.liu.se/

e-postadress info-lith@tfk.liu.se

LiTH:s studiehandbok http://www.lith.liu.se/sh/

Viss information, bland annat Lokalt Regelverk för Linköpings Universitet, finns endast på www. Adressen är http://www.liu.se/regler

a3.2 Anslagstavlor

Officiella meddelanden lämnas på Universitetets och på institutionernas anslagstavlor.

a3.3 Teknologfack

Teknologfacken kommer på sikt att ersättas med www och epost varigenom såväl institutioner, förvaltning som studentkår distribuerar meddelanden till de studerande.

a3.4 Studiehandbok

Studiehandbok utges dels som CD-ROM dels på www. Adressen är http://www.lith.liu.se/sh/. Studiehandboken omfattar allmän information, läro- och timplaner, tentamensschema mm för året. CD-ROM-skivan lämnas under registreringsperioden utan kostnad till varje programstuderande i samband med registrering.

a3.5 Vägar för informationsspridning

LiTH genomför förändringar med syfte att studentens interaktion med administrativa system till sin huvuddel ska ske elektroniskt.

För åtkomst av internet kan datorer i knutpunkter, i sektionsdatasalar och på institutionerna i mån av plats användas likaväl som datorer i hemmet.

LiTH tillhandahåller datorsalar, knutpunkter och programvaror för studenter och personal. För att få tillgång till detta samt student-epost krävs att den studerande förbinder sig att följa LiTH:s regler för IT-handhavande. Utöver detta krävs att den studerande skaffar sig kunskaper i informationssökning i de IT-baserade system som finns såsom bibliotekets databaser, LiTHs och LiUs websidor; studiehandbok, blanketter, kurshemsidor, administrativa system; tentamensanmälan etc. Detta sker genom avklarad kurs i Datorkörkort eller motsvarande.

a4 KURSANMÄLAN OCH REGISTRERING

Anmälan till kurser inför år 2002 görs under hösten 2001. Kompletteringsval inför hösten 2001 görs i maj 2001. Ändrat kursval sker i mån av plats. Information om val meddelas i särskild ordning företrädesvis via www. Val sker via www i studentportalen, https://www.student.liu.se/portal/.

Registreringen består dels av terminsregistrering dels av kursregistrering.

Terminsregistreringen görs på centrala studerandeexpeditionen i hus Zenit. Campus Valla eller Kåkenhus Campus Norrköping. Denna registrering bekräftar att du tagit din utbildningsplats i anspråk. Den är nödvändig för att du skall kunna erhålla studiemedel.

För Matematisk-naturvetenskaplig utbildning kan termins- och kursregistrering göras på respektive kursexpedition.

Terminsregistreringen för våren och hösten 2001 äger rum:

vt 01: 17 januari - 2 februari,

ht 01: 13 augusti - 7 september

Alla studerande måste registreras på de kurser som de avser att följa under läsåret. Kursregistreringen är nödvändig för att den studerande skall kunna tillgodoräknas fullgjorda poäng som krävs bl a för förnyade studiemedel och för att högskolan skall tilldelas resurser för genomförd verksamhet.

a5 ANMÄLAN TILL FRISTÅENDE KURSER

För anmälan till fristående kurser se "Kurskatalog011/02". Antagning till fristående kurs inom utbildningsprogram får enbart ske till kurser som har lediga platser. Se också särskilda anvisningar. Antagning till fristående kurs inom utbildningsprogram får ej ske till kurser som ges i årskurs ett på civilingenjörsutbildningarna, datavetenskapliga utbildningen eller högskoleingenjörsutbildningar med fler registrerade än antal platser.

a6 STUDERANDES SKYLDIGHETER

a6.1 Ordningsregler

Varje studerande skall ställa sig till efterrättelse vid Tekniska högskolan gällande föreskrifter och ordningsregler.

Studerande som underlåter att söka inträde i Linköpings Teknologers studentkår eller som ej fullgör sin skyldighet att till denna erlägga vederbörligen bestämda avgifter kan av rektor avstängas från undervisning och examination intill dess rättelse skett.

a6.2 Ersättning för skador som vållats av studerande

Studerande skall med aktsamhet handha högskolans material och är skyldig att enligt allmänna rättsgrundsatser ersätta skada som av henne/honom vållats.

a7 KALENDERÅR 2001

Terminstider för LiTH 2001 framgår av kompletteringsbeslut Dnr LiU 1423/00-49, daterat 2000-12-19.

Terminstider för LiTH vt 2002 samt preliminära tider för ht 2002 redovisas separat i beslutsprotokoll Dnr LiU 1423/00-49, daterat 2000-10-18.

a8 ALLMÄNT OM STUDIERNA

a8.1 Schema

För programtermin 1 delas schema ut i teknologfacken för den första läsperioden. För övriga finns schemat på följande www-adress;

http://www.lith.liu.se/schema/

a8.2 Undervisning

Undervisning meddelas huvudsakligen genom föreläsningar och övningar. Övningarna indelas företrädesvis i storseminarier, seminarier, storgrupper, lektioner, gruppundervisning och laborationer. Lektorsundervisning i grupper om ca 30 studerande benämns storseminarier och i grupper om ca 10 studerande seminarier. Assistentundervisning i grupper om 60 studerande benämns storgrupper, i grupper om 30 studerande lektioner och i grupper om ca 10 studerande gruppundervisning För IT-programmet hänvisas till utbildningsplanen.

a8.3 Examination

Den undervisning och kurslitteratur som den studerande skall inhämta redovisas t.ex. vid tentamina som i regel är skriftliga. Skriftlig tentamen ges minst tre gånger årligen nämligen en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt i regel i en omtentaperiod. Annan placering beslutas av utbildningsnämnden. För kurser som av utbildningsnämnden beslutats som vartannatårskurser ges enbart tentamina 3 ggr under det år kursen ges.

I kurser som flyttas till någon högre årskurs och således ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen. Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar utbildningsnämnden/utbildningsnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.

Har undervisningen upphört i en kurs, ges under det närmast följande året tre tentamina placerade i omtentamensperioderna i januari, april och augusti. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte utbildningsnämnden föreskriver annat. För matematiska/naturvetenskapliga utbildningarna kan utbildningsnämnden besluta om annan ordning.

Vid LiTH medges studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg.

Där alternativa examinationsformer förekommer skall regler för omprov framgå av kursinformationen.

Övriga bestämmelser om grundutbildningen finns i Lokalt Regelverk för Linköpings universitet (finns endast på www, se punkt a3).

a8.4 Förhandsanmälan till tentamina

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmän, som regel, minst 10 dagar före tentamensdagen, se tentamensanmälan i studentportalen. Förhandsanmälan sker via www, studentportalen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som ej förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats ej kan beredas inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

a8.5 Betyg

Betyg i kurs sätts för civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna vanligtvis i skalan underkänd, godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5). För graderna 3-5 fordras kunskap enligt i kursplan angivet kursinnehåll samt i förekommande fall godkända obligatoriska moment. För matematiska/naturvetenskapliga utbildningar gäller betygsskalan underkänd, godkänd, väl godkänd. Registrering av den studerandes tentamensresultat sker på respektive institution. Meritförteckning utsändes två gånger per läsår. Den som önskar extra meritförteckning kan få det på studerandeexpeditionen.

Samtliga studieresultat finns i ett centralt dataregister, kallat LADOK. Frågor rörande detta besvaras av StudentCentrum i hus Zenit.

a8.6 Utbildningsplaner

Utbildningsplanerna innehåller målen för utbildningsprogrammen samt de bestämmelser som fastställts för rätt att erhålla examen vid respektive program (avsnitt c). Av läro- och timplanerna som utgör en del av utbildningsplanerna, framgår i vilken för vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.

a8.7 Kursplaner

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kurserna uppdelas i obligatoriska, valfria och frivilliga kurser (se även avsnitt b2).

a8.8 Litteraturanvisningar

I kursplanerna anges kurslitteratur. Denna kan, om särskilda skäl föreligger (t ex om ny upplaga av angiven kursbok utkommit) ändras efter studiehandbokens fastställande.

a8.9 Poäng

Varje kurs har åsatts ett poängtal där en poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Poängtalen användes vid bedömning av ansökningar om flyttning till de högre årskurserna. Även studiemedelsnämnden utnyttjar poängtalen vid behandlingen av studiemedelsärenden. Poängtalen framgår av kursplaner och läro- och timplaner. Poängtalen fastställes av respektive utbildningsnämnd.

a8.10 Examen. Ansökan om utbildningsbevis/examensbevis

Bestämmelser om examina finns dels i examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen, dels i utbildningsplanerna.

Student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran examensbevis av högskolan. Begäran om examen inges på särskild blankett, http://www.liu.se/org/studc/examen/Examen.pdf

a8.11 Studiernas påbörjande och anstånd

(Antagningsordning för Linköpings universitet 981216. Beslut av förvaltningsnämnden 1993-05-25. Ändring av LiTH:s styrelse 1994-05-27)

Studiernas påbörjande

Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas per brev till den som är antagen till termin 1.

Man kan vid ett antagningstillfälle antas till endast en utbildningsplats på utbildningsprogram. En studerande som fått utbildningsplats på ett utbildningsprogram och som i kompletterande antagning erbjuds och accepterar plats på ett annat utbildningsprogram stryks från den första platsen.

Regler för anstånd är föreskrivna i antagningsordning för Linköpings universitet 981216, se http://www.liu.se/regler/.

Anstånd kan ges endast för studerande som antagits till program i ordinarie antagningsomgång (urval 1 och 2). En studerande som antagits i kompletterande antagning (reserv- och efterantagning) och studerande som antagits till del av program kan alltså inte få anstånd.

Den som fått anstånd skall inför den termin då studierna skall påbörjas vid ordinarie anmälningstid lämna ny programanmälan samt kopia av anståndsbeslutet till antagningsmyndigheten.

a8.12 Studieuppehåll

(Antagningsordning för Linköpings universitet 981216. Beslut av LiTH:s styrelse 1994-05-27, ändring 1995-05-15 och 1996-05-10)

Anmälan om studieuppehåll görs för närvarande på blankett som lämnas till respektive studievägledare. På sikt skall anmälan kunna göras i studntportalen.

Görs inte sådan anmälan och inte heller registrering den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med terminsregistrering för påföljande termin, efter uppehållet. Görs ej terminsregistrering betraktas det som studieavbrott.

För programmen teknisk biologi (TB), industriell ekonomi - internationell (Ii) och informationsteknologi (IT), Industriell elektronik (NE), Kommunikations- och transportsystem (NK), Medieteknik (NM) samt matematiska/naturvetenskapliga programmen gäller att ansökan om studieuppehåll görs på särskild blankett. Beviljande av uppehåll och plats för återkomst beslutas av respektive studievägledare. Ansökan om återkomst till utbildning görs på särskild blankett. Beslut om återkomst måste vara klart innan terminsregistrering kan ske.

För NE, NK och NM gäller att ansökan om studieuppehåll och ansökan om återkomst måste vara inlämnad senast 15 maj respektive 15 november. För övriga program gäller att ansökan skall vara tillhanda före registreringsperiodens början.

Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s k resttentamina om den studerande är omregistrerad förutvarande termin. Om den studerande önskar läsa enstaka kurser ur högre termin måste detta ansökas särskilt. Den studerande ansvarar själv för att eventuella val av profil, inriktning och kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna (se a.4).

a8.13 Studieavbrott

(Beslut av förvaltningsnämnden 1993-05-25)

Studerande som önskar göra avbrott anmäler detta på särskild blankett. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte registrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

a8.14 Antagning till del av utbildningsprogram

(Beslut av förvaltningsnämnden 1993-05-25 och LiTH-styrelsen 1994-05-27).

Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen.

Ansökan om antagning till del av program skall inlämnas till studievägledningen i hus Origo, vid institutionen eller i Kåkenhus i Norrköping senast 15 maj inför hösttermin och senast 15 oktober inför vårtermin.

Vid ansökan om antagning till del av program prövas att den studerande uppfyller de allmänna och särskilda förkunskapskraven för tillträde till programmet och att den studerande har förkunskaper som motsvarar aktuell ingångsnivå i programmet. Antagning kan endast ske i mån av plats.

a8.15 Föreskrifterrörande examination och examinator

(DNR LiU 1109/00-40 2000-08-25) Innefattar även Anvisningar vid anordnande av skriftlig tentamen i sal . se http://www.liu.se/regler/.

a8.16 Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

DNR LiU 1341/99-40). Se http://www.liu.se/regler/.

a9 INTYG

a9.1 Intyg

Intyg för tjänstledighet från militärtjänstgöring för deltagande i enstaka tentamina samt inyg om registrering utfärdas av studerandeexpeditionen i hus Zenit respektive Kåkenhus. Intyg för anstånd med militärtjänstgöring utfärdas av respektive utbildningsprograms studievägledare.

IV UTBILDNINGSPLANER FÖR GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING

b1 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

b1.1 Utbildningsprogram (60-180 poäng)

Vid LiTH anordnas följande utbildningsprogram (60-180 poäng)

Civilingenjörsutbildning 180 poäng

Maskinteknik (M)

Teknisk fysik och elektroteknik (Y)

Teknisk fysik och elektroteknik-internationell (Yi)

Industriell ekonomi (I)

Industriell ekonomi-internationell (Ii)

Datateknik (D)

Teknisk biologi (TB)

Informationsteknologi (IT)

Elektronikdesign (NE)

Kommunikations- och transportsystem (NK)

Medieteknik (NM)

Matematisk-naturvetenskaplig utbildning 120-160 poäng

Datavetenskap (C)

Biologi

Fysik

Kemi

Matematik

Biologi/kemi med matematik

Kemisk biologi

Högskoleingenjörsutbildning 120 poäng

Byggnadsteknik (BI)

Data- och elektroteknik (DE)

Datateknik (DI)

Elektroteknik (EI)

Kemiteknik (KI)

Maskinteknik (MI)

Medie- och kommunikationsteknik (MK)

Yrkesteknisk högskoleutbildning 60 poäng

Industriell elektronik (IEN)

Industriell träteknik (ITT)

Inom utbildningsprogrammen finns flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna.

b1.2 Examensfordringar

b 1.2.1 Krav för civilingenjörsexamen

Fordringarna för civilingenjörsexamen och magisterexamen (kandidatexamen) på datavetenskapliga programmet är fullgjorda när den studerande har

dels förvärvat minst betyget godkänd i de kurser jämte övningar och laborationer den studerande enligt föreskrifterna i respektive utbildningsplan skall läsa

dels utfört ett examensarbete enligt föreskrifterna i avsnitt b3 samt

dels fullgjort av utbildningsnämnden godkänd praktik (se avsnitt b4).

Civilingenjörsutbildningen omfattar totalt 180 poäng. Datavetenskapliga utbildningsprogrammet omfattar 160 poäng.

b1.2.2 Krav för examen på matematiskt-naturvetenskapliga programmen

Utdrag ur "Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina" från beslut i Universitetsstyrelsen 1994-03-17.

1. Magisterexamen (Master of ...)

1.1 Bestämmelser i examensordningen

1.1.1 Omfattning

Magisterexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån med godkänt resultat.

1.1.2 Mål

De allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen samt de mål som respektive högskola bestämmer.

1.1.3 Övrigt

För att erhålla magisterexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 20 poäng eller två om vardera minst 10 poäng. Detta/dessa skall ingå i huvudämnet. I huvudämnet får 40 poäng från forskarutbildning tillgodoräknas.

I examensbeviset skall examens huvudsakliga inriktning anges.

1.2 Benämningar och lokala tillämpningsregler

1.2.1 Filosofie magisterexamen

Huvudämnen: Bl a Biologi, Fysik, Kemi och Matematik (samt Datalogi).

2. Kandidatexamen (Bachelor of ...)

2.1 Bestämmelser i examensordningen

2.1.1 Omfattning

Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån med godkänt resultat.

2.1.2 Mål

De allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen samt de mål som respektive högskola bestämmer.

2.1.3 Övrigt

För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i huvudämnet.

I examensbeviset skall examens huvudsakliga inriktning anges.

2.2 Benämningar och lokala tillämpningsregler

2.2.1 Filosofie kandidatexamen

Huvudämnen: Bl a Biologi, Fysik, Kemi och Matematik (samt Datalogi).

3. Högskoleexamen (Diploma in ..)

3.1 Bestämmelser i examensordningen

3.1.1 Omfattning

Högskoleexamen kan uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 80 poäng med viss inriktning enligt respektive högskolas närmare bestämmande.

3.1.2 Mål

De allmänna målen i 1 kap. 9§ högskolelagen samt de mål som respektive högskola bestämmer.

3.1.3 Övrigt

I examensbeviset skall examens huvudsakliga inriktning anges.

3.2 Benämningar och lokala tillämpningsregler

3.2.1 Högskoleexamen

Lokal tillämpningsregel: Minst 40 p i ett ämne.

b1.2.3Krav för högskoleingenjörsexamen

Omfattning

Högskoleingenjörsexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng.

Enligt Högskoleförordningen:

Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap 9§ högskolelagen)

För att erhålla högskoleingenjörsexamen skall studenten ha

· tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet,

· förvärvat kunskaper om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi,

· förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, kunna medverka i utveckling av och svara för utnyttjande av känd teknik i produktion och konstruktion.

Lokalt tillägg

·förvärvat kunskaper i att arbeta i grupp att planera, genomföra och presentera projekt samt att organisera sitt eget lärande.

Dessutom finns mål formulerade i utbildningsplanerna för respektive program. Fordringarna för högskoleingenjörsexamen vid LiTH är fullgjorda när den studerande har

· dels förvärvat minst betyget godkänd i de kurser, jämte övningar och laborationer den studerande enligt utbildningsplanen för respektive program skall läsa

· dels fullgjort av utbildningsnämnden godkänd praktik

· dels fullgjort examensarbete enligt föreskrifterna nedan.

Högskoleingenjörsutbildningen omfattar vid LiTH totalt 120 poäng. Utbildningens kurser framgår av utbildningsplanerna. Dessutom kan frivilliga kurser ingå enligt nedan.

b1.2.4 Krav för yrkesteknisk examen

Omfattning

Yrkesteknisk examen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om minst 60 poäng. Därtill ställs krav på tidigare, relevant yrkeserfarenhet.

Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap 9§ högskolelagen)

För att erhålla yrkesteknisk examen skall studenten ha

· tillägnat sig relevanta ämneskunskaper i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de teoretiska grunderna för det valda området,

· förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att använda kända metoder inom det valda området,

· förvärvat kunskaper och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi.

Utöver högskoleförordningens allmänna mål ovan gäller de mål respektive högskola bestämmer. Fordringarna för examen inom YTH vid LiTH är fullgjorda när hela utbildningen gåtts igenom med minst betyget godkänd i ingående kurser enligt läro- och timplanen. Utbildningen omfattar 60 poäng.

b1.2.5 Krav för teknologie kandidatexamen

Bestämmelser för kandidatexamen framgår av högskoleförordningen samt universitetsstyrelsens beslut 1994-03-17:

"Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60-poängsnivån

med godkänt resultat. För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i huvudämnet".

Lokal tillämpningsregel:

1.Minst 20 poäng i matematik

2.Kunskaper motsvarande kraven för de två första åren inom högskoleingenjörsprogram vid Linköpings universitet som motsvarar huvudämnet .

Allmänna krav

Kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på C-nivån med godkänt resultat. För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng.

Huvudämne

Huvudämne i teknologie kandidatexamen vid LiTH är följande teknikområden: byggteknik, datateknik, elektroteknik, kemiteknik och maskinteknik.

Biämne

Utöver huvudämnet skall matematik ingå som biämne med lägst 20 poäng.

Examensarbete

10 poäng, utföres inom huvudämnet på C-nivå. Se regler för examensarbete.

Övriga lokala tillämpningsregler

Kurser om minst 50 poäng i huvudämnet skall ingå för samtliga, varav minst 10 poäng
på lägst C-nivå.

Frågor i samband med erhållande av examen, besvaras av examensenheten StudentCentrum, Hus Zenit, tfn 013-281000 (växel)

b2 KURSER

b2.1 Obligatoriska och valfria kurser

I läro- och timplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska resp valfria. Regler för val bland valfria kurser framgår av utbildningsplanen för respektive utbildningsprogram samt av a4.

I högskoleingenjörsexamen får ingå 5 poäng valfria universitetspoäng under förutsättning att det inte föreligger något överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen.

Önskar den studerande läsa annan kombination än den i läro- och timplanerna angivna skall ansökan därom inges till utbildningsnämnden.

b2.2 Frivilliga kurser (avser studerande på program 160-180 poäng)

Frivilligt kan - i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig - läsas samtliga kurser, som förekommer i läro- och timplanerna för samtliga utbildningsprogram. Vid resursbrist kan LiTH:s styrelse besluta om inskränkning i rätten att läsa frivilliga kurser. Vid val av frivillig kurs gäller dock att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.

De kurser som är valfria på annat utbildningsprogram kan efter särskilt beslut av utbildningsnämnden inräknas som valfri i examen. De kurser som anges som frivilliga i läro- och timplan kan dock räknas endast som frivilliga.

b2.3 Frivilliga kurser (avser studerande på utbildningar 60-120 poäng)

Studenten kan frivilligt - i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig - läsa samtliga kurser, som förekommer i läro- och timplanerna för samtliga ingenjörsutbildningar. Denna möjlighet gäller dock inte generellt för kurser vid utbildningar 160-180 poäng. Vid val av frivillig kurs för antagna till utbildningar 60-120 poäng gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.

Vid resursbrist kan LiTH:s styrelse besluta om inskränkningar i rätten att läsa frivilliga kurser.

b2.4 Forskarutbildningskurser

Det finns möjligheter för de studerande i civilingenjörsutbildning och matematiskt- naturvetenskaplig utbildning att läsa vissa forskarutbildningskurser. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor. Fakultetskansliet tillhandahåller också en katalog över forskarutbildningskurserna.

b2.5 Anmälan

För anmälan till kurser se avsnitt a4.

b2.6 Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av utbildningsnämnden.

b2.7 Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser lägges inget centralt schema.

b3 EXAMENSARBETE (Civilingenjörsexamen samt magisterutbildning)

Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Varje utbildningsnämnd har dessutom fastställt programspecifika regler. Dessa återfinns under resp program.

b3.1 Allmänna bestämmelser

För att få avlägga civilingenjörsexamen, datavetenskaplig magisterexamen eller magisterexamen inom matemati/naturvetenskap fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete.

b3.2 Mål

Målet med examensarbetet är att visa att den studerande

kan använda sina under studietiden förvärvade kunskaper vid lösning av en förelagd uppgift med anknytning till utbildningen,

har god förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation,

kan tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur på området och sätta in sitt arbete i detta sammanhang,

kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examensarbete,

kan använda kunskaper och färdigheter som erhållits vid studier på fördjupningsnivå C (60-poängsnivå) och D (80-poängsnivå).

b3.3 Omfattning

Examensarbetet omfattar 20 poäng på D-nivå för civilingenjörsutbildningen och programmet för datavetenskaplig magisterutbildning samt magisterexamen inom matematik/naturvetenskap.

b3.4 Plats

Arbetet utföres inom eller utom LiTH. Examensarbetet kan, efter godkännande från utbildningsnämnden, utföras vid en annan svensk teknisk högskola eller motsvarande lärosäte i Sverige eller utomlands. Om i sådana fall examinator ej är anställd vid LiTH följer examensarbetet bestämmelser vid det aktuella lärosätet. Detta innebär att även opposition och framläggning följer de regler som gäller vid det aktuella lärosätet.

b3.5 Redovisning

Examensarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt på svenska eller engelska. Utbildningsnämnden kan medge användning av andra språk. Den muntliga redovisningen skall ske vid en framläggning som bör vara offentlig. Den skriftliga redovisningen skall ske i form av en professionellt utformad rapport. Rapporten och framläggningen skall följa de anvisningar som ges nedan. Rapporten bör efter framläggningen vara offentlig.

b3.6 Examinator Uppdaterat 2001-03-07

Examinator för ett examensarbete på D-nivå skall ha behörighet för tjänst som professor eller lektor inom området för examensarbetet, och för det fall att examinator kommer från LiTH, vara anställd vid ett av de ämnesområden som respektive utbildningsnämnd anger.
Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Ej godkänd.

b3.7 Handledare

Handledare för examensarbetet utses i samråd med examinator.

b3.8 Kvalitetsansvar

Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för kvaliteten på examensarbeten inom nämndens ansvarsområde. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av LiTH-styrelsen.

b3.9 Tid för påbörjande av examensarbete

Examensarbetet för civilingenjörsutbildningen får påbörjas tidigast efter uppnådda 135 poäng. För datavetenskaplig magisterutbildningen får examensarbetet påbörjas tidigast efter uppnådda 105 poäng.

För matematiskt- naturvetenskapligt program hänvisas till respektive utbildningsplan.

Anmälan till examensarbete sker på berörd institution enligt institutionens anvisningar. Registrering av examensarbete i Ladok sker antingen i samband med kursval eller genom anmälan till centrala studerandeexpeditionen i hus Zenit. Registrering och anmälan skall ske före påbörjandet av examensarbetet..

b3.10 Val av examensarbete

Val av examensarbete sker i samråd med examinator som ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som ställs vid respektive utbildningsprogram. För examensarbeten utförda i näringslivet skall i förekommande fall frågor rörande patent, upphovsmannarätt med mera regleras genom avtal före arbetets igångsättning, varvid man bör tillse att den skriftliga redovisningen efter framläggning skall vara offentlig.

b3.11 Rapporten

Rapporten som dokumenterar examensarbetet skall vara utförlig, väldisponerad och professionellt skriven. Det skall vara lätt att tillgodogöra sig innehållet i rapporten, varför stor vikt skall fästas vid den skriftliga framställningen. I rapporten skall tydligt framgå motivering till valet av lösningsmetod och det skall finnas en tydlig koppling mellan resultatanalys och åtgärdsförslag. Diskussionen av resultatet skall vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande.

Rapporten skall innehålla referenser och en kort sammanfattning. Om rapportspråket är svenska skall rapporten även innehålla en sammanfattning på engelska.

b3.12 Framläggningen

Den muntliga framläggningen av arbetet sker efter det att examinator anser att arbetet är färdigt för presentation. Framläggningen skall ske under terminstid och tidigast när den studerande varit närvarande vid tre framläggningar av andra examensarbeten. Den muntliga presentationen av examensarbetet skall ge en sammanfattande bild av problemformuleringen, en beskrivning av lösningsarbetet och en presentation av det resultat som arbetet lett fram till.

Den studerande skall göra en framläggning som är riktad till auditoriet som helhet och inte enbart till dem som redan är insatta i arbetet. Under eller i anslutning till framläggningen skall tillfälle till frågor ges. Efter framläggningen skall opponenternas kritik bemötas. Arbetet kan godkännas först när det har redovisats muntligt, opponenternas kritik bemötts, och rapporten vid behov slutjusterats. Den studerande skall också vara godkänd som opponent på ett annat examensarbete innan poängen får tillgodoräknas i examen.

För matematiskt-naturvetenskapligt program hänvisas till utbildningsplanerna.

b3.13 Opposition

Opposition genomförs på examensarbete på D-nivå antingen före eller efter framläggning av eget examensarbete, men får genomföras först efter uppnådda 135 poäng samt när den studerande varit närvarande vid tre andra framläggningar. För datavetenskaplig magisterutbildningen får examensarbetet påbörjas tidigast efter uppnådda 105 poäng. För att räknas som en del av examensarbetet måste närvaron vid framläggningar av andra arbeten ske efter det att spärreglerna för respektive utbildningsprogram är uppfyllda.

För matematiskt-naturvetenskapligt program hänvisas till respektive utbildningsplan.

Opponenten skall främst diskutera och kommentera lösningsmetod, tänkbara alternativa lösningar och källbehandling. Därutöver skall rapportens principiella uppläggning, formella stilistiska synpunkter och det muntliga framförandet kommenteras. Avslutningsvis skall opponenten belysa det presenterade arbetets förtjänster och brister.

Oppositionen skall förmedla helhetsintrycket av arbetet och rapporten och opponenten skall därvid ge balanserad och konstruktiv kritik. Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och skall inkludera en diskussion där den som lägger fram sitt arbete bemöter och kommenterar opponenternas kritik.

b3.14 Examinators uppgifter

Examinator är ansvarig för att det godkända examensarbetet uppfyller högskolans krav. Innan examensarbetet får påbörjas åligger det examinator att fastställa inriktning och huvuduppgifter, vilka skall dokumenteras. Examinator övervakar kontinuerligt under arbetets gång att handledaren eller handledarna fullgör sina uppgifter väl. Examinator betygsätter examensarbetet med en av betygsgraderna Godkänd eller Ej godkänd.

b3.15 Handledarens uppgifter

Handledaren skall hjälpa den studerande att planera sitt arbete väl, se till att den studerande väljer en lämplig lösningsmetod och i övrigt engagera sig så att arbetet går framåt och blir färdigt enligt tidsplanen. Handledaren bör särskilt hjälpa till med att formulera inriktning och nödvändiga avgränsningar så att de motsvarar kraven på examensarbetets omfattning.

EXAMENSARBETE (Högskoleingenjörsutbildning, teknologie kandidatexamen)

Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Utbildningsnämnden har dessutom fastställt programspecifika regler. Dessa återfinns under resp program.

b3.16 Allmänna bestämmelser

För att få avlägga högskoleingenjörsexamen eller teknologie kandidatexamen fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete.

b3.17 Mål

Målet med examensarbetet är att visa att den studerande

· kan använda sina under studietiden förvärvade kunskaper vid lösning av en förelagd uppgift med anknytning till utbildningen,

· har god förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation,

· kan tillgodogöra sig innehållet i facklitteratur på området och sätta in sitt arbete i detta sammanhang,

· kan kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt examens arbete,

· kan använda kunskaper och färdigheter som erhållits vid studier på fördjupningsnivå C (60-poängsnivån). För teknologie kandidat och högskoleingenjörsexamen 120 poäng skall examensarbetet vara på C-nivå.

b3.18 Omfattning

Examensarbetet omfattar 10 poäng för högskoleingenjörsutbildningen och för teknologie kandidatexamen.

b3.19 Plats

Arbetet utföres inom eller utom LiTH. Examensarbetet kan, efter godkännande från utbildningsnämnden, utföras vid en annan svensk teknisk högskola eller motsvarande lärosäte i Sverige eller utomlands. Om i sådana fall examinator ej är anställd vid LiTH följer examensarbetet bestämmelser vid det aktuella lärosätet. Detta innebär att även opposition och framläggning följer de regler som gäller vid det aktuella lärosätet.

b3.20 Redovisning

Examensarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt på svenska eller engelska. Utbildningsnämnden kan medge användning av andra språk. Den muntliga redovisningen skall ske vid en framläggning som bör vara offentlig. Den skriftliga redovisningen skall ske i form av en professionellt utformad rapport. Rapporten och framläggningen skall följa de anvisningar som ges nedan. Rapporten bör efter framläggningen vara offentlig.

b3.21 Examinator Uppdaterat 2001-03-07

Till examinator fö examensarbete på C-nivå får endast utses den som vid Linköpings universitet innehar eller uppehåller anställning som professor, lektor, adjunkt, forskarassistent eller utländsk lektor inom ämnesområdet för examensarbetet.
Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Ej godkänd.

b3.22 Handledare

Handledare för examensarbetet utses i samråd med examinator.

b3.23 Kvalitetsansvar

Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för kvaliteten på examensarbeten inom nämndens ansvarsområde. Kvalitetskontrollen skall ske enligt bestämmelser som fastställs av LiTH-styrelsen.

b3.24 Tid för påbörjande av examensarbete

För högskoleingenjörsexamen 120 poäng och teknologie kandidatexamen får examensarbetet påbörjas tidigast efter uppnådda 90 poäng. Anmälan till examensarbete sker på berörd institution enligt institutionens anvisningar. Registrering av examensarbete i Ladok sker antingen i samband med kursval eller genom anmälan till centrala studerandeexpeditionen i hus Zenit. Registrering och anmälan skall ske före påbörjandet av examensarbetet.

b3.25 Val av examensarbete

Val av examensarbete sker i samråd med examinator som ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som ställs vid respektive utbildningsprogram. För examensarbeten utförda i näringslivet skall i förekommande fall frågor rörande patent, upphovsmannarätt med mera regleras genom avtal före arbetets igångsättning, varvid man bör tillse att den skriftliga redovisningen efter framläggning skall vara offentlig.

b3.26 Rapporten

Rapporten som dokumenterar examensarbetet skall vara utförlig, väldisponerad och professionellt skriven. Det skall vara lätt att tillgodogöra sig innehållet i rapporten, varför stor vikt skall fästas vid den skriftliga framställningen. I rapporten skall tydligt framgå motivering till valet av lösningsmetod och det skall finnas en tydlig koppling mellan resultatanalys och åtgärdsförslag. Diskussionen av resultatet skall vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande.

Rapporten skall innehålla referenser och en kort sammanfattning. Om rapportspråket är svenska skall rapporten även innehålla en sammanfattning på engelska.

b3.27 Framläggningen

Den muntliga framläggningen av arbetet sker efter att examinator anser att arbetet är färdigt för presentation. Framläggningen skall ske under terminstid och tidigast när den studerande varit närvarande vid en framläggning av ett annat examensarbete. Den muntliga presentationen av examensarbetet skall ge

en sammanfattande bild av problemformuleringen, en beskrivning av lösningsarbetet och en presentation av det resultat som arbetet lett fram till.

Den studerande skall göra en framläggning som är riktad till auditoriet som helhet och inte enbart till dem som redan är insatta i arbetet. Under eller i anslutning till framläggningen skall tillfälle till frågor ges. Efter framläggningen skall opponenternas kritik bemötas. Arbetet kan godkännas först när det har redovisats muntligt, opponenternas kritik bemötts och rapporten vid behov slutjusterats. Den studerande skall också vara godkänd som opponent på ett annat examensarbete innan poängen får tillgodoräknas i examen.

b3.28 Opposition

Opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av eget examensarbete men får genomföras först när den studerande varit närvarande vid en annan framläggning. För att räknas som en del av examensarbetet måste närvaron vid framläggningen av annat arbete ske efter det att spärreglerna för respektive utbildningsprogram är uppfyllda.

Opponenten skall främst diskutera och kommentera lösningsmetod och tänkbara alternativa lösningar och källbehandling. Därutöver skall rapportens principiella uppläggning, formella stilistiska synpunkter och det muntliga framförandet kommenteras. Avslutningsvis skall opponenten belysa det presenterade arbetets förtjänster och brister.

Oppositionen skall förmedla helhetsintrycket av arbetet och rapporten och opponenten skall därvid ge balanserad och konstruktiv kritik.Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen. Den skall inkludera en diskussion där den som lägger fram sitt arbete bemöter och kommenterar opponenternas kritik.

b3.29 Examinators uppgifter

Examinator är ansvarig för att det godkända examensarbetet uppfyller högskolans krav. Innan examensarbetet får påbörjas åligger det examinator att fastställa inriktning och huvuduppgifter, vilka skall dokumenteras. Examinator övervakar kontinuerligt att handledaren eller handledarna fullgör sina uppgifter väl. Examinator betygsätter examensarbetet med en av betygsgraderna Godkänd eller Ej godkänd.

b3.30 Handledarens uppgifter

Handledaren ska hjälpa den studerande att planera sitt arbete väl, se till att den studerande väljer en lämplig lösningsmetod och i övrigt engagera sig så att arbetet går framåt och blir färdigt enligt tidsplanen. Handledaren bör särskilt hjälpa till med att formulera inriktning och nödvändiga avgränsningar så att de motsvarar kraven på examensarbetets omfattning.

b4 PRAKTIK

Syfte

Syftet med praktiken är att teknologen efter hela praktikperioden skall vara förtrogen med arbetsmiljön i en verksamhet utanför högskolan och kunna fungera som medarbetare i en grupp. Teknologen skall också få praktisk erfarenhet av teknik, och produktion av varor och tjänster, samt erfarenhet från samverkan på en arbetsplats. Vidare skall praktiken öka teknologens förmåga att ta personligt ansvar och ge erfarenhet utöver den tekniska.

Praktikregler

Civilingenjörsutbildning:

- Praktiken skall omfatta minst 12 veckor.

- Praktiken skall vara fullgjord efter fyllda 16 år.

- Minst sex veckor av praktiken skall fullgöras efter det att studierna vid högskolan påbörjas.

- Den som haft minst nio månaders sammanhängande heltidsanställning före studiernas början kan få hela praktiken godkänd under förutsättning att praktiken fullgjorts i enlighet med praktikbestämmelserna.

- Praktiken godkänns i form av heltidsarbete eller deltidsarbete på minst 75% omräknad till heltid.

- Kortaste praktikperiod som godkänns är fyra veckors heltidsarbete.

- Praktiken skall utföras utanför universitet/högskola.

- Praktiken skall utföras på i en arbetsgrupp med minst fem anställda.

- Militärtjänst, utöver total försvarsplikt (dvs militär grundutbildning samt ev repetitionstjänstgöring), godkänns med högst fyra veckor.

Datavetenskaplig utbildning:

- Praktiken skall omfatta minst 10 veckor.

- Praktiken skall vara fullgjord efter fyllda 16 år.

- Minst femveckor av praktiken skall fullgöras efter det att studierna vid högskolan påbörjas.

- Den som haft minst nio månaders sammanhängande heltidsanställning före studiernas början kan få hela praktiken godkänd under förutsättning att praktiken fullgjorts i enlighet med praktikbestämmelserna.

- Praktiken godkänns i form av heltidsarbete eller deltidsarbete på minst 75% omräknad till heltid.

- Kortaste praktikperiod som godkänns är fyra veckors heltidsarbete.

- Praktiken skall utföras utanför universitet/högskola.

- Praktiken skall utföras på i en arbetsgrupp med minst fem anställda.

- Militärtjänst, utöver total försvarsplikt (dvs militär grundutbildning samt ev repetitionstjänstgöring), godkänns med högst fyra veckor.

Högskoleingenjörsutbildning:

I samtliga högskoleingenjörsutbildningar inom LiTH ingår fr.o.m 2001 som ett frivilligt moment ettårig ingenjörspraktik. Studenter som inte fullgör ingenjörspraktik ska för att erhålla högskoleingenjörsexamen ha fullgjort minst sex veckors praktik i form av heltidsarbete. Praktiken skall vara fullgjord efter det att att studierna vid högskolan har påbörjats.

Den som haft minst nio månaders sammanhängande heltidsanställning före studiernas början kan få hela praktiken godkänd under förutsättning att praktikens innehåll överensstämmer med nedanstående syfte och regler.

Om det i högskoleingenjörsutbildningens program ingår s k varvad utbildning med praktikperiod fordras ej någon ytterligare praktik för att erhålla högskoleingenjörsexamen.

Praktiken skall godkännas av utbildningsnämnd.

- Praktiken skall omfatta minst sex veckor.

- Praktiken skall vara fullgjord efter fyllda 16 år.

- Minst sex veckor av praktiken skall fullgöras efter det att studierna vid högskolan har påbörjats. Undantag kan göras för den som arbetat mer än nio månader sammanhängande. Detta under förutsättning att övriga praktikregler uppfylls.

- Kortaste praktikperiod som godkänns är fyra veckors heltidsarbete.

- Deltidsarbete på minst 75% godkänns efter omräkning till heltid efter gällande arbetstidsmått

- Praktiken skall utföras i en arbetsgrupp om minst fem personer.

- Militärtjänstgöring, utöver total försvarsplikt, godkänns med högst fyra veckor.

- Praktiken skall utföras utanför universitet/högskola.

Ansökan om godkännande av praktik skall göras på särskild blankett.

Till ansökan skall bifogas betyg eller andra handlingar som den sökande önskar åberopa i vidimerad avskrift. Intyg om praktik skall innehålla tydliga uppgifter om arbetets beskaffenhet.

b5 DEL AV UTBILDNINGEN UTOMLANDS

Studerande kan byta ut studier vid LiTH mot studier vid en utländsk högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands. Det finns också möjlighet att helt eller delvis förlägga praktiken utomlands.

Nedan anges några av de program som ger möjlighet till utlandsstudier. Vid utbyte av studier (kurser) vid LiTH mot studier utomlands svarar berörd utbildningsnämnd (utbildningsledare) för beslut om i förväg uppgjorda individuella studieprogram och om slutligt kursgodkännande och tillgodoräknande. Studerande som planerar att delta i ett utlandsprogram skall därför kontakta utbildningsledare (motsv) vid Tekniska fakultetskansliet.

Studiemedel utgår enligt samma regler som för studier i Sverige. En del program fördelar stipendier som bidrag till att täcka merkostnader.

b5.1 SOKRATES/ERASMUS - programmet

SOKRATES/ERASMUS-programmet ger möjlighet till utlandsstudier i ett antal europeiska länder under minst tre och högst tolv månader. Tiden kan användas för kursstudier och/eller examensarbete.

b5.2 Fjärde läsåret utomlands

Studerande i civilingenjörsutbildning och matematisk-naturvetenskaplig utbildning har möjlighet att förlägga fjärde årets studier till vissa utländska högskolor inom och utanför Europa genom programmet Fjärde läsåret utomlands.

b5.3 Utanför Europa för högskoleingenjörer

Studerande på högskoleingenjörsutbildningen kan förlägga sina studier i åk 3 till universitet utanför Europa, för närvarande i Australien.

b5.4 NORDPLUS-programmet

För utbyte med universitet och högskolor i de nordiska länderna finns ett speciellt utbytesprogram, NORDPLUS. Inom ramen för NORDPLUS finns ett antal nätverk för civilingenjörsutbildningar respektive högskoleingenjörs-utbildningar.

b5.5 Examensarbete utomlands

Examensarbete utomlands kan fullgöras inom ramen för ett utbytesprogram eller på egen hand efter godkännande av examinator.

b5.6 Stipendium för examensarbete vid utländskt universitet för Matematiskt Naturvetenskapliga program.

Gäller för studenter som studerar under årkurs 3 eller 4 vid ett matematisknaturvetenskapligt program(ej datavetenskap) vid LiTH och som inte deltar i något utbytesprogram.

Stipendiet skall täcka del av resekostnad till och från det utländska universitet där examensarbetet skall bedrivas.Hela examensarbetet skall vara förlagt utomlands. För examensarbete vid europeiska universitet är stipendiet på 2 000 kr per student och för examensarbeten utanför Europa så uppgår stipendiet till 4 000 kr per student.

Ansökan inges till utbildningsnämnden för matematik och naturvetenskap senast den 15 september för hösttermin och senast den 15 februari för vårtermin.

Ansökan skall innefatta:

en kort beskrivning/titel på examensarbetet

en verifikation från handledare vid det utländska universitetet

ett godkännande från institutionen

Urvalet sker efter följande ordning:

Steg 1:

Antal avklarade poäng inom programmet.

Steg 2:

Betyg på avklarade kurser inom programmet.

Maximalt utdelas sammanlagt 16 000 kr per ansökningstillfälle.

b5. 7 Praktik utomlands

Praktik utomlands kan i begränsad omfattning ordnas genom IAESTE samt genom EU-programmet LEONARDO. Dessutom finns ett mindre antal platser för praktik och/eller examensarbete vid CERN i Geneve.

b5.8 Information om utlandsstudier

En informationsbroschyr om utlandsstudier samt erforderliga anmälningsblanketter kan erhållas i hus Origo och på studerandeexpeditionen i hus Zenit samt i Kåkenhus. Ev frågor besvaras av Ingrid Axberg Ahlsson (vik), TFK, tel 013-281028 och Anja Nordlund, TFK, tel 013-281270. Ytterligare information finns också på internet http://www.lith.liu.se/internationalisering.

b6 ÖVRIGA BESTÄMMELSER OCH ANVISNINGAR

b6.1 Bestämmelser för särskild behörighet

Den särskilda behörigheten är indelad i standardbehörigheter. Dessa uttrycks i form av kurser från det nya programgymnasiet. Även den som gått i det gamla linjesystemet på gymnasiet uppfyller behörighetskraven.

Civilingenjörsutbildning, 180 poäng (förutom Industriell ekonomi-internationell) samt

Datavetenskaplig utbildning, 160 poäng

Standardbehörighet E.2.1: Ma E, Fy B, Ke A

Industriell ekonomi-internationell

Standardbehörighet E.2.3: Ma E, Fy B, Ke A samt för respektive inriktning

Tyska lägst C-språk kurs B

Franska lägst C-språk kurs B

Japanska lägst C-språk kurs B eller motsvarande (Japankunskap 40 p)

Matematisk-naturvetenskaplig utbildning, 160 poäng

Se respektive utbildningsplan.

Högskoleingenjörsutbildning

Standardbehörighet E.3:Ma D, Fy B, Ke A

Yrkesteknisk högskoleutbildning

Standardbehörighet E.6

Urval görs efter meritpoäng, som ges för godkänd yrkesverksamhet utöver de år som krävs enligt den särskilda behörigheten. Poängen beräknas med 0,1 poäng per heltidsmånad. Poäng ges inte för yrkesutbildning (motsvarande) som krävs för behörigheten. Högskoleprovet används inte vid urvalet.

Detaljerad information om urvalet ges i särskilda anvisningar från StudentCentrum/antagningen vid universitetet.

Lägst betyget Godkänd krävs i de kurser som ingår i standardbehörigheten.

b6.2 Anvisningar för studieplanering

Studerande som ej uppfyller villkor för uppflyttning till högre årskurs skall planera sina studier med hänsyn till detta. Resterande kurser och ett rimligt antal nya kurser skall samplaneras så att inhämtande av de resterande gynnas. Detta innebär bl a att kurserna tillsammans inte bör överstiga 150 timmar per period och att antalet tentamina bör hållas lågt.

Studieplanering skall göras tillsammans med respektive programs studievägledare.

Studerande som ej blivit studieberättigade, se bestämmelser för uppflyttning till högre årskurser för resp program, äger ej rätt att delta i tentamen och laboration i dessa årskurser.

b7 Människa-Teknik-Samhälle(MTS)-inslag i civilingenjörsprogrammen i Norrköping

Inom civilingenjörsprogrammen i Norrköping ges kurser som hör till MTS-området. Kurser som helt eller delvis räknas hit är bl a Projekt och gruppdynamik, Retorik, Språkkurser i engelska/tyska/franska, Design och estetik, Musik i interaktiva media och Kommunikationssystemens omvärld. Samtliga kurser finns beskrivna i separata kursplaner i denna studiehandbok.

Språklig kommunikation, som är en viktig del inom MTS-området, integreras i olika kurser inom programmen. Det språkliga kommunikationsmomentet beskrivs närmare i nedanstående avsnitt. Av utbildningsprogrammens 180 p upptar momentet ca 4 p. Hälften av dessa förläggs till årskurs 1 och resterande fördelas mellan årskurs 2 och 3.

Språklig kommunikation i civilingenjörsprogrammen NE, NK och NM

I yrkeslivet ställs idag stora krav på civilingenjörers kommunikativa förmåga, såväl skriftlig som muntlig. Kommunikationsämnet karaktäriseras av att tala, läsa, skriva, diskutera och kritiskt granska. Undervisningen anpassas till civilingenjörsprogrammens olika inriktningar.

Syfte: Att öka teknologernas språkliga medvetenhet samt att praktiskt öva och tillämpa språket för att utveckla den egna förmågan och ge fördjupade språkkunskaper.

Undervisningsformer: Föreläsningar, lektioner, seminarier, enskilda arbeten samt grupp- och projektarbeten.

Examination: Olika examinationsformer tillämpas. Eftersom ämnet är integrerat i olika kurser under hela utbildningstiden måste kommunikationsmomenten vara godkända för att slutbetyg ska ges på kurs där ämnet ingår.

Kursinnehåll: Följande moment ingår:

Muntlig framställning enskild och i grupp, presentationsteknik

Argumentationsteknik

Sammanträdesteknik

Språksociologi

Kroppsspråk

Skriftlig framställning enskild och i grupp bl.a.:

Att anpassa språket till olika målgrupper och syften

Att skriva användarhandledningar

Att formulera populärvetenskapliga artiklar

Att skriva rapporter

Målsättningen är att samtliga områden ska tas upp. Eftersom ämnet anpassas och integreras med övriga kurser inom programmens ram kan omfattningen på momenten variera mellan de tre civilingenjörsprogrammen i Norrköping.

I åk 1 integreras momenten i följande kurser: TNE005 Industriell produktion, TNK005 Kommunikationssystem, TNK006 Kommunikationssystemens omvärld, TNM009 Internetteknik, TNM005 Datorgrafik och TNM003 Industriell ekonomi.

I åk 2 integreras momenten i TNE007 Programvaruprojekt, TETS14 Teknisk logistik, TNM008 3-D datorgrafik med virtuell verklighet.

För åk 3 kommer momentet att ingå i kurser som ges under vårterminen, termin 6.

b8 Industrimentorsprogrammet vid civilingenjörsprogrammen i Norrköping

Inledning/syfte

Industrimentorsprogrammet ingår som en del av Campus Norrköpings strävan att ha en stor öppenhet relativt det omgivande samhället. En av målsättningarna med programmet är att skapa en plattform för ett mera organiserat samarbete mellan Campus Norrköping och regionens näringsliv och organisationer, och därmed medverka till att bryta ner den barriär som ofta finns mellan universitetet och fram för allt mindre och medelstora företag. En annan målsättning är att industrimentorsprogrammet skall ses som en integrerad del av den ordinarie verksamheten, där de olika programmens olika kurser/kursmoment i lämpliga delar skall ha nytta av industrimentorsprogrammet. Det är dessutom ett sätt att sprida information om innehållet i respektive civilingenjörsutbildning.

Programmet ger studenten stora möjligheter att via industri/näringsliv ta del av hur deras teoretiska kunskaperna tillämpas, men också en träning i att se på problem utifrån ett industriellt perspektiv. Vidare skall programmet förmedla till studenten hur en civilingenjör arbetar.

I programmet kopplas en grupp av studenter till en industrimentor i industri/näringsliv. Mentorskapet pågår i tre år.

Formellt är programmet en frivillig kurs med noll poäng, som kommer att finnas med i examensbeviset.

Mentorns roll

Mentorns roll är att vara ett "bollplank" åt studenterna under deras utbildning. Mentorn ska kunna vara en inspirationskälla, som ger teknologerna vidgat perspektiv på samband i näringsliv/industri samt konkreta exempel på tillämpningar av kursinnehåll. Mentorn ska också kunna fungera som ett personligt stöd för teknologen i frågor som rör

*val under studiernas gång

*yrkesinriktning

*motivation att läsa kurser man inte ser någon direkt nytta av

*hur man skall se på kunskapen inom civilingenjörsutbildningen

*hur mentorn ser på den framtida utvecklingen

*hur mentorn ser på livet kring studierna

*hur studenten kan ha nytta i det han/hon läser i respektive kurser

*att söka det första jobbet som civilingenjör

*omställning från studieliv till arbetsliv

*hur man ska hantera sina visioner och drömmar för framtiden

Genomförande

Programmet löper på tre år med start i åk2.

Åk2

Det första året ska utformas som en presentation av olika delar av företaget samt hur arbetet är organiserat. Mentorn fungerar här som samordnare mellan olika enheter på företaget så att teknologerna får en god inblick i verksamheten.

Studentgruppen ska senast en vecka innan den sista mentorsträffen ha lämnat in en rapport om företagets verksamhet och arbetssätt till mentorn. Mentorn och gruppen diskuterar rapportens upplägg och innehåll vid årets sista träff. Efter eventuell justering av rapporten lämnas ett exemplar tillföretaget och ett exemplar till högskolan.

För att teknologen ska få godkänt på det första året i mentorskapsprogrammet krävs närvaro vid 3 av 4 mentorsträffar samt aktiv medverkan i rapportskrivning.

Åk3-4

Vid respektive års början kommer mentor och studentgrupp överens om hur arbetet ska bedrivas under året. Rapporter/projekt som studenterna ska arbeta med i olika kurser under det kommande året samt projekt inomföretaget kan diskuteras. Vidare kan man diskutera kring de punkter som är angivna under mentorns roll ovan.

I slutet av respektive år skriver studenten en individuell redogörelse för hur kontakten fortlöpt samt sammanfattande intryck. Mentorn åtar sig att granska redogörelserna. Kopia på redogörelserna lämnas både till företaget och till högskolan.

För att teknologen ska få godkänt andra och tredje året i mentorskapsprogrammet krävs närvaro vid 3 av 4 mentorsträffar samt godkänd rapport.

Anvisningar

Studenten anmäler sig till programmet vid inledningen av åk2 enligt senare anvisning.

Examination

Godkända rapporter för respektive år samt närvaro vid 3 av 4 mentorsträffar respektive år.

b9 Regler gällande studieuppehåll med garanterad plats vid återkomst

Det är viktigt för såväl den studerande som för kursgivande institutioner att planeringen kan göras utifrån ett förväntat studerandeantal inför varje termin. De studerande måste kunna beredas plats i lektionssalar och laborationslokaler och utrustningar måste kunna tillhandahållas samtliga studerande. Ur nämndperspektiv är det likaså väsentligt att tilldelade budgetramar för respektive kurs kan beräknas utifrån en säker studerandeprognos. Det är inte önskvärt att tilldela en kurs vare sig för lite eller för mycket resurser, allra helst som nämnden har att verka i en alltmer trängd resurssituation framgent.

Mot bakgrund av ovanstående beslutar utbildningsnämnden för civilingenjörsprogrammen vid Campus Norrköping att följande två krav skallvara uppfyllda för att studieuppehåll med garanterad plats vid återkomst skall gälla:

1) Studerande som ämnar ta studieuppehåll en eller två terminer skall göra anmälan om detta genom ett personligt besök hos studievägledaren. Därvid upprättas ett kontrakt, som garanterar plats vid återkomst, givet att krav nummer två är uppfyllt. För studieuppehåll påföljande hösttermin, och eventuella vårtermin, skall anmälan hos studievägledaren ske senast den 15 maj. För studieuppehåll påföljande vårtermin, och eventuella hösttermin, skall anmälan hos studievägledaren ske senast den 15 november.

2) Studerande, som beviljats studieuppehåll, skall sedan också anmäla återkomst hos studievägledaren för att platsgarantin skall gälla. För återkomst påföljande hösttermin skall anmälan vara studievägledaren tillhanda senast den 15 maj. För återkomst påföljande vårtermin skall anmälan vara studievägledaren tillhanda senast den 15 november.

Anmälan om studieuppehåll resp anmälan om återkomst, som inlämnas senare än ovan angivna datum, innebär att plats inte kommer att kunna garanteras.

b10 Principer för gruppindelning

Syfte

Ett av flera mål på civilingenjörsutbildningarna på Campus Norrköping är att studenterna ska bli duktiga på att arbeta i projekt och grupp. Detta är en nödvändig kompetens för att de ska kunna fungera i arbetslivet.

Träning i projekt och grupparbete får studenterna dels genom att praktiskt arbeta mycket i grupp i olika kurser och dels genom en kurs i Projekt och gruppdynamik. Kursen ger de teoretiska grunderna i dels att planera och genomföra ett eget projekt och dels att arbeta i grupp.

Gruppens storlek och indelning

I årskurs 1 ska varje grupp innehålla 4 personer. I årskurs 2 är man 6 personer i varje grupp. Gruppindelningen görs av studievägledaren före terminsstart och gäller sedan för en termin. I samband med kursen Projekt och gruppdynamik görs en gruppindelning och denna gruppindelning blir då den gällande så länge den kursen pågår. I praktiken innebär detta att studenternas grupper byts vid terminsskiften i årskurs 1 och 2, utom för NE2, som byter grupper inför 3ht2 och behåller sedan den gruppindelningen resten av årskurs 2.

Ny gruppindelning görs inför

	NE	NK	NM
1ht1	X	X	X
2vt1	X	X	X
3ht1	X	X	X
3ht2	X	-	-
4vt1	-	X	X

I de kurser eller kursmoment där det krävs grupper med mindre än 4 respektive 6 personer, görs denna indelning inom gruppen av studenterna själva.

Från termin 5 formar studenterna själva grupper i lämpliga storlekar beroende på förutsättningar i respektive kurs.

Om gruppen har för få medlemmar

Om en grupp blir för liten delar denna grupp på sig och går in i andra grupper. Detta sköts av studenterna själva och gruppen meddelar förändringen till studievägledaren som uppdaterar förteckningen.

Var hittar man gruppindelningen?

Aktuell gruppindelning för årskurs 1 och 2 hittas på www.ITN.LiU.SE/local/ och på anslagstavlan vid trappan på plan 5.