UTBILDNINGSPROGRAMMEN
FÖR TEKNISK FYSIK- OCH ELEKTROTEKNIK samt
TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK, internationell
/Master
of Science in Applied Physics and Electrical Engineering/
c2 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN
c2.1 Y-vision
Y-programmet
syftar till att utbilda civilingenjörer som skall kunna arbeta vid
den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka
kompetensen inom näringsliv och samhälle. En Y-ingenjör
skall ha förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda
modern teknik för att möta behoven som ställs från
näringsliv och samhälle. Med förståelse för
teknikens roll i ett helhetsperspektiv skall Y-ingenjören i sin verksamhet
också kunna möta samhällets och enskilda individers krav
på miljö, resurshushållning och ekonomi.
De
övergripande målen inbegriper följande delmål:
- Y-ingenjörens
adelsmärke skall vara att behärska kombinationen av djup och
bredd inom matematik, teknisk fysik, elektronik och systemteknik. Denna
kunskapsprofil skall ge Y-ingenjören ett brett verksamhetsfält
i näringslivets företag inom områdena elektronik, datateknik,
verkstadsteknik, kommunikation, processindustri samt vid forskningsinriktade
institutioner.
- Y-ingenjörens
kompetens skall också kunna vara till nytta inom samhället
i stort. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen skall säkerställa
att Y-ingenjören skall ha förmåga till kontinuerlig
breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga
till anpassning och flexibilitet.
- Y-ingenjören
skall ha goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation
samt vana i att arbeta i projekt.
- Utbildningen skall
ge Y-ingenjören goda möjligheter till personlig utveckling.
Utbildningsprogrammets
innehåll
Teknisk
fysik- och elektroteknikprogrammets bas utgörs av matematiska, natur-
och teknikvetenskapliga ämnen. Dessa ämnen ger kunskaper om
hur man med matematisk metodik modellerar och analyserar fysikaliska och
tekniska system. De ger också grunden till att kunna tillgodogöra
sig och tillämpa metoder och verktyg för konstruktion av tekniska
system inom fysik, elektroteknik och datateknik. Fortlöpande under
utbildningen ges träning i att dokumentera och kommunicera tekniska
resultat och ideer till både specialister och en bredare publik.
I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet
mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.
c2.2 Gemensamma bestämmelser
Gemensamma
bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitten b1-6.
c2.3 Uppläggning
Utbildningen
består av en kombination av obligatoriska och valfria kurser. Utbildningen
inleds för samtliga studerande på Y med grundläggande
kurser i matematik, fysik och elektroteknik. Dessa kurser ger en god bas
för både fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling.
Gemensamt för alla studerande på Y är även kurser
som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska
experiment samt att konstruera elektro- och datatekniska system.
Genom
att välja en kombination av kurser kan de studerande profilera sina
studier mot tillämpningsområdena: tillämpad matematik,
signal- och bildbehandling, elektronik, teknisk fysik, fysikalisk elektronik,
mekatronik, medicinsk teknik, miljöteknik, programvaruteknik, kommunikation,
styr- och informationssystem eller socware - integrerade system för
kommunikation och media. Genom en lämplig kurskombination får
den studerande insikt i frontlinjeteknik inom något av dessa områden.
Utbildningen
under de två första årskurserna samt höstterminen
i åk 3 är gemensam för samtliga studerande.
Fr
o m vårterminen i åk 3 väljer den studerande en profil.
Profilerna består av ett antal för profilen obligatoriska kurser.
Utöver dessa kurser skall ett antal valfria kurser läsas, så
att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2.
Alla
kurser i Y-programmets läro- och timplan får läsas som
valfria av samtliga studerande vid programmet oberoende av profil. Undantag
är frivilliga kurser som ej räknas med i de 180 poäng som
krävs för examen.
c2.4 Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna
Följande
villkor gäller för deltagande i undervisning och examination.
årskurs ett och två
Studerande som uppfyller kravet om registrering får utan särskilt tillstånd
bedriva studier i både årskurs ett och två. Kurserna
förutsätts läsas i den ordning som anges i läro- och
timplanen. Särskilda förkunskapskrav framgår av respektive
kursplan. De studerande som önskar inhämta kurser i annan ordning
anmäler detta på studerandeterminalerna.
årskurs tre till fem
Utöver
kraven för registrering gäller för de fortsatta studierna
att den studerande inför höstterminen i årskurs tre skall
uppfylla nedanstående krav om fullföljda kurser:
Linjär
algebra, Analys A och B eller Y, Vektoranalys, Krets- och mätteknik,
Digitalteknik samt diagnostiskt prov i engelska.
c2.5 Profiler
Inom
utbildningsprogrammet för teknisk fysik- och elektroteknik (Y) finns
nedanstående profiler:
Ytma |
Tillämpad matematik |
/Applied Mathematics/ |
|
Ysbb |
Signal- och bildbehandling |
/Signal and Image Processing/ |
|
Yele |
Elektronik |
/Electronics/
|
|
Ytfy |
Teknisk fysik |
/Applied Physics/ |
|
Yfye |
Fysikalisk elektronik |
/Physical Electronics/ |
utgår 2001 |
Ymek |
Mekatronik |
/Mechanics and Control/ |
|
Ymed |
Medicinsk teknik |
/Biomedical Engineering/ |
|
Ymjö |
Miljöteknik |
/Environmental Technology/ |
|
Yprt |
Programvaruteknik |
/Software Engineering/ |
|
Ykom |
Kommunikation |
/Communication/ |
|
Ysis |
Styr- och informationssystem |
/Control and Information Systems/ |
|
Ysoc |
Socware-Integrerade system för kommunikation och Media |
/Socware - Integrated Systems for Communication and Media/ |
|
Dessutom
finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell inriktning.
Profilerna
påbörjas under period 3 i årskurs 3. För att en
profil skall ingå i examen måste samtliga i profilen ingående
kurser läsas. Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut
av utbildningsnämnd Y få bytas ut. Utöver profilerna skall
ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna
uppfylls, enligt b1.2.
Profiler
omfattar maximalt 6 kurser om 20 -25 poäng.
Profiler påbörjade
tidigare än lå 1996/97 omfattar kurser om ca 35 poäng.
Individuell
inriktning upprättas i samråd med studievägledningen och
beslut fattas av utbildningsnämnd Y efter ansökan. Ansökan
om att få följa individuell inriktning skall vara motiverad.
c2.6 Val av profil och kurser
När
det gäller tidpunkter för och information om val av profil och
kurser se avsnitt a 4. När det gäller regler för enskilda
profiler och vilka kurser som ingår i en särskild profil se
särskilt PM som tillhandahålls ( på www) inför valet.
När
det gäller regler för respektive profiler och vilka kurser som
ingår i dessa så hänvisas till den information som tillhandahålls
inför valet. Profilerna finns också beskrivna på http://www.lith.liu.se/civing/y/
Den
som gör studieuppehåll skall deltaga i valet inför det
studieår som studierna skall återupptagas. Tidigare val ogillas.
Kurser
från annat program som kan räknas med i examen utan särskild
ansökan.
TDDA13/TDDA58 Artificiell intelligens
TDDA89 Formella språk och automatateori
TDDA32 Konstruktion och analys av algoritmer
TDDB44 Kompilatorkonstruktion
TDDA41 Logikprogrammering
TDDB61 Programvaruprojekt i ett helhetsperspektiv
TDDA69 Data och programstrukturer
TDDB37 Distribuerade system
c2.7 Examensarbete
Allmänna
bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3. Examens-
arbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga
att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper
och att självständigt eller i undantagsfall tillsammans med
annan studerande behandla henne/honom förelagd uppgift. Opposition
och närvaro får ske på examensarbeten utförda inom
civilingenjörsutbildning samt inom det matematisk-naturvetenskapliga
området, förutsatt att det är ett 20 poängs examensarbete
på magisternivå.
Examinator
skall vara anställd vid ett av följande ämnesområden:
Beräkningsfysik |
Matematisk statistik |
Bildbehandling |
Materiefysik |
Bildkodning |
Medicinsk informatik |
Biomedicinsk instrumentteknik |
Medicinsk teknik |
Bioteknologi |
Mekanisk värmeteori och strömningslära |
Datalogi |
Numerisk analys |
Datatransmission |
Miljömätteknik |
Datorsystem |
Miljöteknik |
Elautomatik och datamaskinteknik |
Monteringsteknik |
Elektroniska komponenter |
Mätteknik |
Elektroniksystem |
Optimeringslära |
Energisystem |
Reglerteknik |
Fordonssystem |
Robotik/Autonoma mek system |
Fysik- och fysikalisk mätteknik |
Teknisk mekanik |
Fysiologisk mätteknik |
Teoretisk fysik |
Hållfasthetslära |
Tillämpad fysik |
Industriell arbetsvetenskap |
Tillämpad matematik |
Informationsteori |
Tillämpad optik |
Kemisk fysik |
Tunnfilmsfysik |
Kommunikationssystem
(uppdaterat 2001-03-28) |
Yt- och halvledarfysik |
Konstruktionsmaterial |
Ytors fysik och kemi |
Kvalitetsteknik |
Efter
ansökan kan utbildningsnämnden i undantagsfall besluta om annan
examinator. Studerande bör välja sådant examensarbete
som motsvarar studiernas allmänna inriktning.
c2.8 Praktik
Bestämmelser
för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen finns i avsnitt b4.
c2.9 Kurser inom området människa-teknik samhälle
I
programmets utbildningsplan ingår ett block av kurser inom området
människa-teknik samhälle (tidigare benämnt humaniora-blocket).
Varje studerande vid utbildningen kan maximalt ta med 15 poäng från
blocket i sin examen. Studerande inskrivna efter den 1 juli 1986 skall
alltid ha med minst 3 poäng. Kurserna finns under rubriken människa-teknik
samhälle i läro- och timplanen och får ej förväxlas
med kurser som har utbildningområde humaniora i kursplanedelen av
studiehandboken.
Dessa
kurser har olika omfång och karaktär och ges inom tre huvudområden.
1
Praktisk kommunikation
TGTU02 Språklig kommunikation 4 p
THEN02 Engelska 3p
THFR02 Teknisk franska 4p
THTY02 Teknisk tyska 4p
2 Perspektiv på teknik
TEIM98 Teknik i främmande länder 2p
TFMJ12 Miljökunskap, 3p
TGTU01 Teknik och etik 4p
TGTU04 Ledarskap, 4p
TGTU17 Ingenjörens, tekniken och samhället, 4p
TGTU45 Teknikhistoria, 4p
TGTU65 Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv 3 p
3
Humanistisk och samhällsvetenskaplig allmänbildning
Humaniora samhällsvetenskap
TEIE92 Datajuridisk översiktskurs, 2p
TEIE94 Juridik I, 2,5 p
TGTU08 Sverige och Europa: Från vikingatid till EU, 5p
TGTU76 Vetenskapsteori 4p
Kognitionsvetenskap
TDDA94 Lingvistik grundkurs 3p
TDDB17 Kognitiv psykologi 3p
Kurser
utanför programmets utbildningsplan och som inte kan karakteriseras
som tekniska kurser kan indelas i centrala kurser (kurser som anknyter
till civilingenjörsutbildningen) och breddningskurser. Båda
dessa typer får räknas in i examen efter att poängen delats
med två. Varje breddningskurs får dock högst räknas
in med fyra poäng. För att få räkna med dessa kurser
i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan med bifogad kursplan
in till Tekniska högskolans fakultetskansli varefter utbildningsnämnden
beslutar. Vilka kurser som karakteriseras som centrala resp breddningskurser
avgörs av utbildningsnämnden.
c2.10 Kurser som får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler:
Kurser
inom människa-teknik samhälle får läsas oberoende
av gällande uppflyttningsregler.
c2.11 Forskarutbildningskurser
Vissa
forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Följande
forskarstudierektorer kan kontaktas för närmare information
om dessa kurser:
Lars-Gunnar Ekedahl IFM
Torkel Glad ISY
Ulf Nilsson IDA
Kaj Holmberg MAI
Magnus Borga IMT
För
att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen
måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar
om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan
och sätter poäng på kursen.
c2.12 Kurser som överlappar varandra
Kurser
som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt.
c2.13 Registrering på termin och kurs
Se avsnitt a 4.
c2.14 Generella beslut
Lista
över generella beslut som fattats av utbildningsnämnden för
Teknisk fysik- och elektroteknik finns tillgänglig på http://www.lith.liu.se/civing/y/.
Listan uppdateras kontinuerligt.
|