UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR INFORMATIONSTEKNOLOGI
/Master of Science in Information Technology/

c7 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN

c7.1 Mål

Informationsteknologi är läran om tekniken för informationshantering. Utbildningsprogrammets övergripande mål är att skapa civilingenjörer med helhetssyn på tekniken. Förutom det tekniska kunnande som civilingenjören traditionellt har ska det nya programmet ge honom eller henne en större förmåga att sätta in tekniken i sitt sammanhang, att kommunicera med yrkesmänniskor inom ekonomi, beteendevetenskap, samhällsvetenskap och humaniora samt ge träning i ledarrollen. Ytterligare ett mål är att öka andelen kvinnliga studerande.

c7.2 Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för samtliga program vid LiTH finns sammanställda i avsnitt b1-b6.

c7.3 Uppläggning av utbildningen

I utbildningen används framförallt problembaserad inlärning, PBL, som arbetsform.

PBL är en undervisningsfilosofi som har tre karakteristiska drag:

- Verklighetsanknutna situationer utgör utgångspunkter för problembearbetningen och är en bas för inlärningen.

- Självstyrt lärande, gör att den studerande själv tar ansvar för sin egen inlärning.

- Arbete i grupp

Kunskapsstoffet delas in i ett antal teman. För varje tema finns formulerade övergripande mål och relativt detaljerade kunskapsmål. Dessa mål ska nås av varje student, men vägen dit bestämmer studenterna själva. Ett tema omfattar 2-10 poäng, dvs ungefär lika många veckor. Temana ersätter de kurser som utgör enheter i den traditionella utbildningen. Till skillnad från konventionella kurser är temana ofta tvärdisciplinära och de olika ämnen som ingår i ett tema integreras så långt som möjligt.

När det gäller centrala delar av utbildningen är målet att de ska återkomma flera gånger under utbildningen. Ett exempel: I ett tema i lägre årskurs introduceras ett ämne, exempelvis en viktig del av matematiken, eller en aspekt på skriftlig presentation. Därefter återkommer ämnet i en högre årskurs för en mer utförlig behandling. Till sist innefattas ämnet i ett tema i en av de högsta årskurserna för att ge ytterligare djup i inlärningen.

Studenterna är indelade i basgrupper som själva styr sin inlärning för att uppfylla de angivna målen. Basgrupperna innehåller 6-8 studenter och de omformas varje termin; de skapas så att grupperna blir varierade vad gäller bakgrund, ålder, kön och erfarenhet. Varje grupp har en handledare vars uppgift är att underlätta, stödja och stimulera samarbetet i gruppen. Handledaren i basgruppen lär således inte ut; han eller hon styr istället varsamt gruppens egna arbete så att det inte inriktas på triviala eller oöverstigligt svåra problem eller riskerar att komma utanför ämnet.

Basgruppen utgår från situationer, beskrivna kortfattat i text. Situationerna utgår från respektive temas huvudinnehåll och är så långt det är möjligt sådana som civilingenjören konfronteras med. Syftet med detta är att ge en uppfattning om civilingenjörens yrkesroll.

PBL ställer krav på studenternas förmåga att arbeta självständigt och i grupp; därtill ger arbetsformen träning i att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade kunskaper. Lärarnas - föreläsares och andra resurspersoners - roll är mer att underlätta studenternas inlärningsprocess än att förmedla en stor mängd fakta som går att söka på annat sätt, t ex i kurslitteraturen.

Inom PBL anges inte endast en kursbok per tema utan lärarna tillhandahåller litteraturlistor. Informationssökning med hjälp av biblioteket, och kraven på tillgänglig litteratur blir högre än inom andra undervisningsformer.

Ytterligare information om ITs organisation finns tillgängligt i ett av nämnden fastställt organisationsdokument som finns tillgängligt på http://www.lith.liu.se/civing/it/.

c7.4 Uppflyttning till högre årskurs

Den som har mindre än 25 poäng godkända teman i årskurs 1 (avser obligatoriska, godkända kurser/teman i programmets årskurs 1) skall senast 1 oktober termin 3 söka upp studievägledningen för studieplanering. Tillsammans avgör man om ett "kontrakt" skall upprättas, kontraktet innebär att studenten förbinder sig att följa den studieplanering som gjorts tillsammans med studievägledningen. Önskar studenten inte upprätta ett kontrakt eller om kontraktet inte följs går ärendet vidare till verkställande avdelningen.

Motsvarande poäng för årskurs 2 är 50 poäng, (avser obligatoriska, godkända kurser/teman i programmets årskurs 1-2).

c7.5 Profiler

Inom utbildningsprogrammet för informationsteknologi/datateknik finns elva profiler:

Ddav Datavetenskap /Computer Science/
Dpvp Programvaruproduktion /Software Engineering/
Ddas Datorsystem /Computer Systems Architecture/
Dsis Styr- och informationssystem/Control and Information Systems/
Delk Elektronik /Electronics/
Ddag Datorseende och grafik /Computer Vision & Graphics/
Dtmk Telematik /Telematics/
Dmed Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/
Mein Medieinformatik/Media and Information Technology/
Dsid Säkra interaktiva datorsystem/Secure Interactive Computer Systems/
Dsoc Socware-Integrerade system för kommunikation och media/Socware- Integrated Systems for Communication and Media

Profilerna påbörjas under period 3 eller 4 i årskurs 3. En profil omfattar kurser om ca 28 poäng. För att en profil skall ingå i examen måste minst 20 poäng av profilkurserna läsas. För några profiler gäller särskilda regler som framgår av profilinformationsmaterialet.

Utöver de elva profilerna har den studerande möjlighet att välja en individuell inriktning. Ansökan om individuell inriktning lämnas till Tekniska fakultetskansliet varefter beslut fattas av utbildningsnämnden. Individuell inriktning skall ha teknisk karaktär.

c7.6 Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3.

Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller i undantagsfall tillsammans med annan studerande behandla henne/honom förelagd uppgift och omfattar för D-utbildningen 20 poäng, vilket motsvarar en tid av 20 effektiva arbetsveckor.

Examinator skall vara anställd vid LiTH samt verksam inom ett av följande ämnesområden:

Bildbehandling	Informatik
Bildkodning	Informationsteori
Datalogi	Kommunikationssystem
Datatransmission	Kvalitetsteknik
Datorlingvistik	Matematisk statistik
Datorsystem	Medicinsk infobehandling
Ekonomiska informationssystem	Medicinsk teknik
Elautomatik och datamaskinteknik	Mätteknik
Elektroniksystem	Numerisk analys
Elektroniska komponenter	Optimeringslära
Energisystem	Reglerteknik
Fordonssystem	Tillämpad matematik
Industriell ergonomi	Tekniska informationssystem

Efter ansökan kan nämnden i undantagsfall besluta om annan examinator.

Studerande bör välja sådant examensarbete som motsvarar studiernas allmänna inriktning. Regler för examensarbete finns under de gemensamma bestämmelserna avsnitt b3.

c7.8 Praktik

Bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen finns i avsnitt b4.

c7.9 Examination

Examination sker per tema i form av tentamen, rapporter eller andra färdighetsprov. För varje tema i sin helhet ges betyget "Godkänd" eller graderat betyg (3, 4 eller 5).

Studiepoäng ges per avklarat tema. Delpoäng för enskilda examinationsmoment i temat ges enligt särskilt beslut, se kursplan. Utöver detta registreras för en del teman även betyg för i temana ingående ämnen. Sådana betyg ges antingen per ämne inom ett tema eller per ämne över en termin, och dessa ämnesbetyg kan vara "Godkänd" eller graderade (3, 4 eller 5). För överbetyg i enskilda ämnen som ingår i temana (högre betyg än 3) krävs särskilda prestationer utöver avklarad temaexamination. Det kan vara viss kvalitet på ämnesbehandlingen i rapporter, tillräckligt bra svar på ämnesdelen i tentamensfrågor, särskilda uppgifter som inte är obligatoriska för endast godkänt på temat, o s v. Närmare information om detta ges i god tid före examinationen. För ämnen med graderade betyg, som ingår i godkänt tema, registreras betyg 3 fram till dess att samtliga krav för högre betyg uppfyllts.

Temana examineras även med avseende på arbetet i basgruppen. Gruppen utvärderar sig själv senast inom två veckor från temastart och därefter uppmanas de som inte i tillräckligt hög grad bidragit till basgruppsarbetet att bli mer aktiva. Basgruppshandledaren har ett utvecklingssamtal med varje student någon gång under terminen. Basgruppsarbetet godkänns av Terminsansvarig.

Terminsansvariga skall informera basgruppshandledarna om vad som gäller t.ex. förutsätts att studenterna gör sitt bästa och endast om någon uppenbarligen missköter arbetet i basgruppen eller inte kommer dit upprepade gånger skall personen underkännas.

c7.10 Kurser som överlappar varandra

Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt.

c7.11 Val av profil och kurser

När det gäller tidpunkter för och information om val av profil och kurser se avsnitt a 4. När det gäller regler för enskilda profiler och vilka kurser som ingår i en särskild profil se särskilt PM som finns tillgängligt inför valet.

När det gäller regler för respektive profiler och vilka kurser som ingår i dessa hänvisas till särskilt PM som tillhandahålls före valet. Profilerna finns också beskrivna på http://www.lith.liu.se/civing/d/profiler/index.html

Den som gör studieuppehåll skall deltaga i valet inför det läsår som studierna skall återupptagas. Tidigare val ogillas.