TNKA32 Vetenskapsfilosofi, 4 poäng
/Scientific Philosophy/

För: NE4, NK4, NM4

Utbildningsområde: Humaniora    Ämnesgrupp: Filosofi
Fördjupningsnivå: C

Mål:
Kursen ska ge en bred översikt över de skilda former av kunskap som diskuteras i vår tid och deras idéhistoriska förankring. Syftet är att ge en orientering över skilda förhållningssätt till kunskap, från antiken fram till våra dagar, för att på så sätt vidga vår förståelse av den. Fördjupade studier av enskilda filosofer.

Förkunskaper:
Årskurs 2 inom något av civilingenjörsprogrammen

Organisation:
Föreläsningar och seminarier

Kursinnehåll:
"Kunskap" är ett ord som allt oftare förekommer i diskussionen om samhällets utveckling. Kunskap har blivit central för individens möjligheter att utveckla sig själv och finna sin plats i samhället. Vad menar vi med kunskap och i vilka former kan vi tala om och utöva kunskap? Hur förhåller sig kunskapen till människans personliga utveckling? Vilken kunskap är det som behövs i det samhälle som kallas "kunskapssamhälle? Diskussionen vidgas genom att sätta in frågorna i ett historiskt perspektiv, vilket sker i föreläsningsform. Efter en allmän idéhistorisk översikt kommer kunskap att beskrivas utifrån tre olika kunskapstraditioner. Den första, kallad "vetenskaplig - teoretisk kunskap - episteme" utgår från Platon och lever vidare i den moderna vetenskapen. Den andra formen av kunskap, kallad "praktisk - produktiv - techne", tar fasta på den diskussion som förts om "tyst kunskap" och andra begrepp som varit centrala för modernt yrkesliv och kompetensutveckling. Detta sätt att se "kunskap i handling" har sin idéhistoriska förankring i den amerikanska pragmatismen, som haft stor betydelse i den pedagogiska diskussionen om skolans framtida arbete. Den tredje formen av kunskap kallas "etisk - politisk - fronesis", och knyter frågan om kunskap till etik och politik i vid mening. De etiska frågorna har blivit allt mer brännande med modern teknisk utveckling. De etiska och politiska frågorna flyter idag ofta samman som i diskussioner om kunskapens kulturella förankring och förhållandet mellan kulturer i en mångkulturell och globaliserad värld. Filosofer, som företräder de olika traditionerna, studeras mer ingående under ett antal seminarier.

Kurslitteratur:
Gustavsson, B., Kunskapsfilosofi: tre kunskapsformer i historisk belysning, 2000.

UPG1En individuell, skriftlig fördjupningsuppgift., 4 p.


Undervisningsspråk är Svenska.




Engelsk kursplan



Gäller 2000, beslut av utbildningsnämnden