Innehåll | Förkortningar

Använda förkortningar i studiehandboken

Beteckningar i läro- och timplan

FÖ	föreläsningar
LE	lektioner
GU	gruppundervisning
SS	storseminarier
S	seminarier
ÖVN	övningar, då definitiv uppdelning på olika övningstyper ej kan ges
LA	laborationer
TEN	examinationsmoment i form av tentamen
KTR	examinationsmoment i form av kontrollskrivning
LAB	examinationsmoment i form av laboration
ÖVR	andra examinationsmoment ( projekt, uppgift etc)
X	poäng på alternativ examinationsform
o	obligatorisk kurs
v	valfri kurs
f	frivillig kurs
mts	kurs inom människa, teknik, samhälle området

Förklaring till läro- och timplan

Kurser angivna i läro- och timplan grupperas programvis. Inom ett program sorteras de på programtermin och läsperiod. I texten förekommer förkortningar som:

1ht0	Programtermin 1 hösten 0-perioden (inledande perioden)
1ht1	Programtermin 1 hösten och period 1
2vt2	Programtermin 2 våren och period 2 (i tidigare studiehandböcker benämnd period 4)
forts vt	kurserna fortsätter under vårterminen.

Vilka kurser som börjar i ht1 och fortsätter i ht2 framgår av läro- och timplanen.

På varje rad skrivs först kurskod och kursnamn och sedan om kursen är obligatorisk, valfri eller frivillig. Därefter skrivs undervisningstimmar av olika slag med förkortningar enligt ovan och med timmarna inom parentes. Efter det följer ett semikolon och sedan examinationsmoment av olika slag med antal poäng inom parentes. I förekommande fall kan examinationsmoment fortsätta på raden under.

Beteckningar i kursplan

( )	frivillig kurs
/ /	valfri kurs
M	programmet för maskinteknik
Y	programmet för teknisk fysik- och elektroteknik
I	programmet för industriell ekonomi
Ii	programmet för industriell ekonomi-internationell
D	programmet för datateknik
TB	programmet för teknisk biologi
IT	programmet för informationsteknologi
C	programmet för datavetenskap
BI	högskoleingenjörsutbildning i byggnadsteknik
DE	högskoleingenjörsutbildning i data- och elektroteknik
DI	högskoleingenjörsutbildning i datateknik
EI	högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik
KI	högskoleingenjörsutbildning i kemiteknik
MI	högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik
MK	högskoleingenjörsutbildning i medie- och kommunikationsteknik
IEN	yrkesteknisk högskoleutbildning i industriell elektronik
ITT	yrkesteknisk högskoleutbildning i industriell träteknik
NE	programmet för industriell elektronik
NK	programmet för kommunikations- och transportsystem
NM	programmet för medieteknik
NO	programmet för öppen ingång
MNB	programmet för biolog
MNF	programmet för fysik
MNK	programmet för kemi
MNM	programmet för matematik
MNBK	programmet för biologi/kemi med matematik

Siffran 1, 2, 3, 4 eller 5 efter M, Y, I, Ii, D och C etc betecknar motsvarande årskurs av utbildningsprogrammet. Exempelvis Y2, M3.

Romersk siffra I, II etc i slutet av namnet på en kurs användes som beteckning för att skilja till namnet eljest likartade kurser från varandra.

I kursplanen används följande beteckningar som anger kursens fördjupningsnivå:

A	Upp till 20-poängsnivå
B	Upp till 40-poängsnivå
C	Upp till 60-poängsnivå
D	Upp till 80-poängsnivå