Innehåll | Utbildningsplan Teknisk fysik och elektroteknik 180p

UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR TEKNISK FYSIK- OCH ELEKTROTEKNIK

/Master of Science in Applied Physics and Electrical Engineering/

c 2 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN

c 2.1 Mål

Y-programmet syftar till att utbilda civilingenjörer som skall kunna arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom svensk industri och offentlig verksamhet. En Y-ingenjör skall ha förmåga att utveckla, anpassa och använda ny teknik för att möta de krav som ställs från industri och samhälle. Med kunskaper om teknikens roll i ett helhetsperspektiv skall Y-ingenjören i sin verksamhet också kunna tillgodose samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

De övergripande målen inbegriper följande delmål:

- Y-ingenjörens adelsmärke är kombinationen av djup och bredd inom matematik, fysik och systemteknik. Denna kunskapsprofil ger Y-ingenjören ett brett verksamhetsfält som bland annat omfattar elektronikindustri, datateknisk industri, verkstadsteknisk industri, teleteknisk industri, processindustri samt vid forskningsinriktade institutioner. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen skall säkerställa att Y-ingenjören har förmågan till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.

- Utbildningen syftar till att ge en sådan förmåga att konstruera, analysera och verifiera tekniska system, t ex inom elektronik och datateknik, att Y-ingenjören snabbt blir produktiv i en industriell miljö. Bredden i utbildningen skall bidra till att Y-ingenjören förmår samverka effektivt i produktutvecklingsarbete med kollegor från andra discipliner.

- Utbildningen skall ge Y-ingenjören goda färdigheter i att överföra teknisk information på svenska och engelska till både specialister och personer utan teknisk bakgrund.

Utbildningsprogrammets innehåll

Teknisk fysik- och elektroteknikprogrammets bas utgörs av matematiska, natur- och teknikvetenskapliga ämnen. Dessa ämnen ger kunskaper om hur man med matematisk metodik modellerar och analyserar fysikaliska och tekniska system. De ger också grunden till att kunna tillgodogöra sig och tillämpa metoder och verktyg för konstruktion av tekniska system inom fysik, elektroteknik och datateknik. Fortlöpande under utbildningen ges träning i att dokumentera och kommunicera tekniska resultat och ideer till både specialister och en bredare publik. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.

c 2.2 Gemensamma bestämmelser

Gemensamma bestämmelser för utbildningsprogrammen M, Y, I, Ii, D, TB, IT och C finns sammanställda i avsnitten b1-6.

c 2.3 Uppläggning

Utbildningen består av en kombination av obligatoriska och valfria kurser. Utbildningen inleds för samtliga studerande på Y med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik. Dessa kurser ger en god bas för både fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på Y är även kurser som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment samt att konstruera elektro- och datatekniska system.

Genom att välja en kombination av kurser kan de studerande profilera sina studier mot tillämpningsområdena: tillämpad matematik, teleteknik, signal- och bildbehandling, elektronik, teknisk fysik, fysikalisk elektronik, mätteknik, mekatronik, medicinsk teknik, miljöteknik, programvaruteknik, kommunikation eller styr- och informationssystem. Genom en lämplig kurskombination får den studerande insikt i frontlinjeteknik inom något av dessa områden.

Utbildningen under de två första årskurserna samt höstterminen i åk 3 är gemensam för samtliga studerande.

Fr o m vårterminen i åk 3 väljer den studerande en profil. Profilerna består av ett antal för profilen obligatoriska kurser. Utöver dessa kurser skall ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2.

Alla kurser i Y-programmets läro- och timplan får läsas som valfria av samtliga studerande vid programmet oberoende av profil. Undantag är frivilliga kurser som ej räknas med i de 180 poäng som krävs för examen.

c 2.4 Bestämmelser för uppflyttning till de högre årskurserna

Följande villkor gäller för deltagande i undervisning och examination.

årskurs ett och två

Studerande som uppfyller kravet om registrering får utan särskilt tillstånd bedriva studier i både årskurs ett och två. Kurserna förutsätts läsas i den ordning som anges i läro- och timplanen. Särskilda förkunskapskrav framgår av respektive kursplan. De studerande som önskar inhämta kurser i annan ordning anmäler detta på studerandeterminalerna.

årskurs tre till fem

Utöver kraven för registrering gäller för de fortsatta studierna att den studerande inför höstterminen i årskurs tre skall uppfylla nedanstående krav om fullföljda kurser:

Linjär algebra, Analys Y eller A och B, Vektoranalys, Krets- och mätteknik, Digitalteknik samt diagnostiskt prov i engelska.

c 2.5 Profiler

Inom utbildningsprogrammet för teknisk fysik- och elektroteknik (Y) finns nedanstående profiler:

Ytma Tillämpad matematik /Applied Mathematics/
Ytet Teleteknik /Electrical Engineering/ UTGÅR ur åk 3 vt2000
Ysbb Signal- och bildbehandling /Signal and Image Processing/
Yele Elektronik /Electronics/
Ytfy Teknisk fysik /Applied Physics/
Yfye Fysikalisk elektronik /Physical Electronics/
Ymät Mätteknik /Measurement Technology/
Ymek Mekatronik/Mechanics and Control/
Ymed Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/
Ymjö Miljöteknik /Environmental Technology/
Yprt Programvaruteknik /Software Engineering/
Ykom Kommunikation/Communication/
Ysis Styr- och informationssystem/Control and Information Systems/

Dessutom finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell inriktning.

Profilerna påbörjas under period 3 i årskurs 3. För att en profil skall ingå i examen måste samtliga i profilen ingående kurser läsas. Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av utbildningsnämnd Y få bytas ut. Utöver profilerna skall ett antal valfria kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls, enligt b1.2.

Profiler påbörjade tidigare än lå 1996/97 omfattar kurser om ca 35 poäng.

Profiler som påbörjas i åk 3 läsåret 1996/97 omfattar maximalt 6 kurser om 20 -25 poäng.

Individuell inriktning upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av utbildningsnämnd Y efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell inriktning skall vara motiverad.

c 2.6 Val av profil och kurser

När det gäller tidpunkter för och information om val av profil och kurser se avsnitt a 4. När det gäller regler för enskilda profiler och vilka kurser som ingår i en särskild profil se särskilt PM som tillhandahålls inför valet.

När det gäller regler för enskilda profiler och vilka kurser som ingår i dessa så hänvisas till särskilt PM som tillhandahålls inför valet. Profilerna finns också beskrivna på http://www.lith.liu.se/civing/y.

Kortfattat gäller:

Elektronik , 6 obligatoriska kurser

Fysikalisk elektronik, 6 obligatoriska kurser

Kommunikation, 3 obligatoriska kurser samt val av kurser ur ett bestämt utbud så att profilen omfattar minst 20 poäng.

Medicinsk teknik, 1 obligatorisk kurs samt val av kurser ur ett bestämt utbud så att profilen omfattar minst 20 poäng(17 poäng valfria kurser).

Mekatronik, Två obligatoriska kurser. Två av kurserna TSFS06 Diagnos och övervakning, TSRT27 Digital styrning,TSRT35 Reglerteori, TSRT64 Modellbygge och simulering samt TSRT78 Digital signalbehandling.

Två av kurserna TSFS05 Fordonssystem, TMME55 Flygmekanik, TMMV01 Aerodynamik, TMMV52 Beräkningsmetoder i värmeöverföring, TMMV53 Beräkningsmetoder i strömningslära, TSFS10 Industriprojekt. Minst 20 poäng av profilens kurser skall väljas.

Miljöteknik, 6 obligatoriska kurser.

Sensorer- och mätsystem, 4 obligatoriska kurser samt val av kurser ur ett bestämt utbud (minst 9 poäng).

Programvaruteknik, 5 obligatoriska kurser. Minst 1 av de för profilen angivna valfria kurserna.

Signal- och bildbehandling, 5 obligatoriska kurser. Val av kurser av de för profilen angivna valfria kurserna så att 20 poäng uppnås.

Styr- och informationssystem, 3 obligatoriska kurser ( obs val mellan TDDB38 databasteknik och TDDA47 Realtids- och processprogrammering). Val av kurser av de för profilen angivna utbudet så att 20 poäng uppnås.

Teleteknik, profilen upphör. Den som redan påbörjat profilen kan läsa klart.

Teknisk fysik, 6 obligatoriska kurser.

Tillämpad matematik, 4 obligatoriska kurser samt val av kurser av de för profilen angivna utbudet (minst 7 poäng).

Den som gör studieuppehåll skall deltaga i valet inför det studieår som studierna skall återupptagas. Tidigare val ogillas.

Kurser från annat program som kan räknas med i examen utan särskild ansökan.

TDDA13/TDDA58 Artificiell intelligens
TDDA11 Ada och programspråk
TDDA89 Formella språk och automatateori
TDDA12 Systemutveckling teori och tillämpning
TDDA32 Konstruktion och analys av algoritmer ht 2
TDDB44 Kompilatorkonstruktion
TDDA41 Logikprogrammering
TDDB61 Programvaruprojekt i ett helhetsperspektiv vt 1
TDDA69 Data och programstrukturer
TDDB06 Avancerad progr o interaktivitet på www
TDDB37 Distribuerade system

c 2.7 Examensarbete

Allmänna bestämmelser om examensarbetet återfinns i avsnitt b3. Examens- arbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller i undantagsfall tillsammans med annan studerande behandla henne/honom förelagd upp- gift. Opposition och närvaro får ske på examensarbeten utförda inom civilingenjörsutbildning samt inom det matematisk-naturvetenskapliga området, förutsatt att det är ett 20 poängs examensarbete på magisternivå.

Examinator skall vara anställd vid ett av följande ämnesområden:

Beräkningsfysik	Matematisk statistik
Bildbehandling	Materiefysik
Bildkodning	Medicinsk informatik
Biomedicinsk instrumentteknik	Medicinsk teknik
Bioteknologi	Mekanisk värmeteori och strömningslära
Datalogi	Numerisk analys
Datatransmission	Miljömätteknik
Datorsystem	Miljöteknik
Elautomatik och datamaskinteknik	Monteringsteknik
Elektroniska komponenter	Mätteknik
Elektroniksystem	Optimeringslära
Energisystem	Reglerteknik
Fordonssystem	Robotik/Autonoma mek system
Fysik- och fysikalisk mätteknik	Teknisk mekanik
Fysiologisk mätteknik	Teoretisk fysik
Hållfasthetslära	Tillämpad fysik
Industriell arbetsvetenskap	Tillämpad matematik
Informationsteori	Tillämpad optik
Kemisk fysik	Tunnfilmsfysik
Konstruktionsmaterial	Yt- och halvledarfysik
Kvalitetsteknik	Ytors fysik och kemi

Efter ansökan kan utbildningsnämnden i undantagsfall besluta om annan examinator. Studerande bör välja sådant examensarbete som motsvarar studiernas allmänna inriktning.

c 2.8 Praktik

Bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen finns i avsnitt b4.

c 2.9 Kurser inom området människa-teknik samhälle

I programmets utbildningsplan ingår ett block av kurser inom området människa-teknik samhälle (tidigare benämnt humaniora-blocket). Varje studerande vid utbildningen kan maximalt ta med 15 poäng från blocket i sin examen. Studerande inskrivna efter den 1 juli 1986 skall alltid ha med minst 3 poäng. Kurserna finns under rubriken människa-teknik samhälle i läro- och timplanen och får ej förväxlas med kurser som har utbildningområde humaniora i kursplanedelen av studiehandboken.

Dessa kurser har olika omfång och karaktär och ges inom tre huvudområden.

1 Praktisk kommunikation

TGTU02 Språklig kommunikation 4 p
THEN02 Engelska 3p
THFR02 Teknisk franska 4p
THTY02 Teknisk tyska 4p

2 Perspektiv på teknik

TEIM98 Teknik i främmande länder 2p
TFMJ03 Miljökunskap, 2,5p
TGTU01 Teknik och etik 4p
TGTU65 Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv 3 p
TGTU04 Ledarskap, 4p

3 Humanistisk och samhällsvetenskaplig allmänbildning

Humaniora samhällsvetenskap

TEIE92 Datajuridisk översiktskurs, 2p
TEIE94 Juridik I, 2,5 p
TEIE97 Juridik M, 2 p
TGTU08 Sverige och Europa: Från vikingatid till EU, 5p
TGTU76 Vetenskapsteori 4p

Kognitionsvetenskap

TDDA94 Lingvistik grundkurs 3p
TDDB17 Kognitiv psykologi 3p

Kurser utanför programmets utbildningsplan och som inte kan karakteriseras som tekniska kurser kan indelas i centrala kurser (kurser som anknyter till civilingenjörsutbildningen) och breddningskurser. Båda dessa typer får räknas in i examen efter att poängen delats med två. Varje breddningskurs får dock högst räknas in med fyra poäng. För att få räkna med dessa kurser i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan med bifogad kursplan in till Tekniska högskolans fakultetskansli varefter utbildningsnämnden beslutar. Vilka kurser som karakteriseras som centrala resp breddningskurser avgörs av utbildningsnämnden.

c 2.10 Kurser som får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler:

Kurser inom människa-teknik samhälle får läsas oberoende av gällande uppflyttningsregler.

c 2.11 Forskarutbildningskurser

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Följande forskarstudierektorer kan kontaktas för närmare information om dessa kurser:

Lars-Gunnar Ekedahl IFM
Torkel Glad ISY
Ulf Nilsson IDA
Kaj Holmberg MAI
Karin Wårdell IMT

För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och sätter poäng på kursen.

c 2.12 Kurser som överlappar varandra

Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt.

c 2.13 Registrering på termin och kurs

Se avsnitt a 4.

c2.14 Generella beslut

Lista över generella beslut som fattats av utbildningsnämnden för Teknisk fysik- och elektroteknik finns tillgänglig på http://www.lith.liu.se/civing/y/.

Listan uppdateras kontinuerligt.