English |
Studiehandbok 2000
Innehåll | Utbildningsplan Maskinteknik 180p
UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGEN I MASKINTEKNIK /Master of Science in Mechanical Engineering/
c1 PROGRAMSPECIFIK UTBILDNINGSPLAN
c1.1 Mål Maskinteknikprogrammet vid Linköpings Tekniska högskola har som mål att utbilda civilingenjörer med en gedigen maskinteknisk kompetensbas, anpassad till de möjligheter som ges av internationaliseringen inom näringslivet och den snabba tekniska utvecklingen bl a inom IT-området.
Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och ge en bred kunskapsbas i matematisk-naturvetenskapliga ämnen och i grundläggande tekniska ämnen.
Civilingenjören i maskinteknik skall ha förmåga att tillgodogöra sig nya rön inom teknik och naturvetenskap samt själv kunna delta i och leda utvecklingen. Utbildningen skall också ge en god grund för forskarstudier inom det maskintekniska området. Det är viktigt att den stimulerar kreativitet och kritisk förmåga samt bidrar till studentens personliga utveckling.
Maskinteknikutbildningens civilingenjörer skall dessutom på ett flexibelt sätt ha möjlighet att profilera sig mot en eller flera industriella framtidsnischer: - Framtagning av komplexa system med människan som hjärtat i systemet och med inslag av mekanik, hydraulik, pneumatik samt datorer. - Avancerad produktionsteknik, produktionsstyrning, logistik och transportsystem. - Avancerad material- och beräkningsteknik med betoning av hållfasthet. - Konstruktionsteknik och produktutveckling med betoning på design och människa-maskininteraktion. - Kvalitetsstyrning Profileringarna skall byggas på LiTHs forskningsbas parad med industriell tillämpning inom branscher som är normsättande för respektive profil, bl a flyg- och elektronikindustri.
Utbildningens internationalisering skall främjas genom att studenter uppmuntras att förlägga delar av sin utbildning till utbytesuniversitet i utlandet. Samtidigt skall utländska studenter ges tillfälle att studera i Linköping. Inom utbildningen skall ingå moment som ökar studentens förmåga att tillgodogöra sig teknisk och vetenskaplig litteratur på engelska. Även träning att i tal och skrift presentera resultat på svenska skall ingå. Vidare skall kurser i humaniora och språk erbjudas.
Utbildningens innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya tekniska och vetenskapliga rön integreras i kurser och inriktningar. Studenterna skall ges möjlighet att i stor utsträckning själva utforma inriktningen av sina studier.
Utbildningens forsknings- och industrianknytning bör konsolideras och stärkas.
De nya studieinriktningarna flygteknik och ergonomidesign skall vidareutvecklas och användning av modern informationsteknik skall ingå som ett naturligt inslag i utbildningen.
c1.2 Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser för utbildningsprogrammen M, Y, I, Ii, D, TB, IT och C finns sammanställda i avsnitten b1-b6.
c1.3 Uppläggning av utbildningen Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de tre första terminerna, varefter olika kurskombinationer läses beroende på vilken studieinriktning den studerande valt. De obligatoriska och valfria kurserna framgår av läro- och timplanerna för respektive årskurs. I årskurs fyra vt 2000 förekommer även stora tillvalskurser. Följande gäller de studenter som följer åk 4, läsåret 99/00. Den studerande skall under andra, tredje och fjärde studieåret välja valfria kurser och stora tillvalskurser enligt följande: Minpr-inriktningen: En stor tillvalskurs, samt valfria kurser. Minit-inriktningen: Valfria kurser. En stor tillvalskurs får här ingå. Mkons-inriktningen: En stor tillvalskurs, samt valfria kurser. Medes-inriktningen: En stor tillvalskurs, samt valfria kurser Mflpb-inriktningen: En stor tillvalskurs, samt valfria kurser. Mmeka-inriktningen: En stor tillvalskurs, samt valfria kurser. På individuell studieinriktning är de gemensamma obligatoriska kurserna för samtliga studerande på M-programmet obligatoriska i årskurserna 1, 2 och 3.
De stora tillvalskurserna i årskurs 4 vt 2000 är följande:
Logistik och transportsystem M Hållfasthetslära III Lättkonstruktion Fluidmekanisk systemteknik fk Avancerad materialteknik Konstruktionsteknik-produktutveckling Automatiserade produktionssystem - Detaljtillverkning Automatiserade produktonssystem - Elektronikproduktion Automatiserade produktionssystem - Monteringsteknik Offensiv kvalitetsutveckling, fk Industriell träteknik Produktionsstyrning Flygsystemteknik Flygplansbyggnad Värmeöverföring och strömningslära
Tillvalskurs ersätts fr o m ht 2000 med specialisering.
Även de som under lå 99/00 följer kurser i årskurs fyra kommer under en övergångsperiod (år 2000) kunna erhålla en specialisering under förutsättning att examensfordringarna enligt nedan uppfylls. I annat fall skall tillvalskurs följas.
Följande specialiseringar om minst 20 poäng och med respektive examensfordringar införs för årskurs fyra ht 2000, för samtliga inriktningar.
Energisystem TMES 05 Industriella energisystem, 5 p TMMV 51 Simuleringsteknik-Energi, 6 p TMES 07 Förnybar Energi, 4 p TMES 15 Energisystem proj.kurs, 5 p
Flygplansbyggnad TMAL 51 Flygplansprojektering, 4 p och TMAL 52 Flygplanskonstruktion, 8 p samt valfritt av kurserna: TMME 50 Flygmekanik, 4 p TMAL 53 Flygteknisk projektkurs, 2 p TMAL 61 Fluida och mekaniska flygsystem, 4 p
Hållfasthetslära/Konstruktionsmaterial TMHL 15 Hållfasthetslära/konstruktionsmaterial projektkurs, 8 p och valfritt av kurserna: TMHL61 Skademekanik och livslängdsanalys, 4 p TMHL 41 Kontinuumsmekanik, 4 p TMHL 42 FEM fk, 4 p TMHL 43 Materialmekanik och strukturoptimering, 4 p TMKM 08 Materialtekniska provningsmetoder, 5 p TMKM 30 Konstruktionsmaterial-materialoptimering, 5 p TMKM 90 Konstruktionsmaterial-deformation och brott, 4 p TMKM 91 Konstruktionsmaterial-nya material, 3 p TMKM 87 Konstruktionsmaterial-lätta konstruktionsmaterial, 4 p
Konstruktionsteknik/produktutveckling TMKT 28 Konstruktionsteknik-produktutveckling, 18 p och valfritt av kurserna: TMKT 12 CAD-maskinkonstruktion, 2 p TMKT 04 CAD i designprocessen, 6 p
Kvalitetsteknik och arbetsvetenskap TMQU 10 Offensiv kvalitetsutveckling fk, 14 p och valfritt av kurserna: TMIA 20 Människa, teknik och organisation, 5 p TMIA 30 Ergonomidesign, 5 p
Mekaniksystem TMHP 51 Hydrauliska servosystem, 4 p och TMHP 52 Hydraulmekaniska transmissioner, 4 p eller TMMV 51 Simuleringsteknik-energi, 6 p och TMMV 52 Beräkningsmetoder i värmeöverföring, 4 p samt valfritt ur kurserna: TMMS 01 Mekatronik, 5 p TMMS 02 Mekanikmodeller, 5 p TMME 50 Flygmekanik, 4 p TMHP 53 Fluid systemkonstruktion, 3 p TMHP 54 Datorstyrning av fluidmekaniska system, 3 p TMAL 61 Fluida och mekaniska flygsystem, 4 p TMMV 53 Beräkningsmetoder i strömningslära, 5 p
Produktionssystem TMPS 06 Produktionssystem, 5 p och TMPS 07 Produktionssystem-projektkurs, 10 p eller TMPT 01 Flexibla tillverkningssystem, 5 p och TMPS 07 Produktionssystem-projektkurs, 10 p samt valfritt av kurserna: TMPS 01 Monteringsteknik, 5 p TMPS 02 Elektronikproduktion, 5 p TMPS 03 Automatiska produktionsmaskiner, 5 p TMPS 04 Robotteknik, 5 p TMPS 05 Datorstödd produktframställning, 5 p
Träteknik TMPS 06 Produktionssystem, 5 p och TMTR 25 Träteknisk projektkurs, 8 p eller TMPT 01 Flexibla tillverkningssystem, 5 p och TMTR 25 Träteknisk projektkurs 8 p eller TMTR 21 Träteknisk materiallära, 3 p och TMTR 25 Träteknisk projektkurs, 8 p samt valfritt av kurserna: TMTR 22 Träteknisk produktionsteknik, 4 p TMTR 23 Träteknisk produktutveckling, 3 p TMPS 01 Monteringsteknik, 5 p TMPS 03 Automatiska produktionsmaskiner, 5 p TMPS 05 Datorstödd produktframställning, 5 p
Följande kurser ingår, förutom vad som framgår av läro- och timplanen , som valfria i årskurs fyra och fem. Se övriga programs läro- och timplaner för periodplacering och tentamenstillfällen:
Medicin och teknik Anatomi och fysiologi Medicinska givare Informationssystem, grk Teknisk och ekonomisk utvärdering av datorsystem IT, kommunikation och organisationsdesign Mätsystemteori Tillämpad datorteknik Teknik och etik Sverige och Europa: Från vikingatid till EU Ledarskap Teknikens utveckling i ett samhällsperspektiv Vetenskapsteori
c1.4 Uppflyttning till högre årskurser För antagna ht 1986 och senare gäller följande villkor för deltagande i undervisning och examination
i årskurs ett och två Studerande som uppfyller kraven om registrering får utan särskilt tillstånd bedriva studier i både årskurs 1 och 2. Kurserna förutsättes läsas i den ordning som anges i läro- och timplanen. Särskilda förkunskapskrav framgår av respektive kursplan. De studerande som önskar inhämta kurser i snabbare takt än vad planen anger för de två första åren skall kontakta respektive kursansvarig för kontroll av förkunskaper. För ändamålet avsedd blankett tillhandahålles av studerandeexpeditionen i hus Zenit.
i årskurs tre till fem Minst 48 poäng skall vara avklarade ur årskurs ett och två, dessutom gäller att ha fullföljt samtliga moment inom följande kurser: Algebra, Analys A och B, Mekanik del 1 och 2 samt diagnostiskt prov i engelska. För de som studerar enligt äldre studiegång hänvisas till studiehandboken som gällde det år då studenten blev antagen.
c1.5 Studieinriktningar Inom maskinteknikprogrammet finns för teknologer antagna ht 1997 eller senare sex studieinriktningar, nämligen: Minpr Studieinriktningen för industriell produktion /Production Engineering/ Minit Studieinriktningen för industriella informationssystem /Industrial Information Systems/ Mkons Studieinriktningen för konstruktionsteknik /Mechanical Engineering Design/ Medes Studieinriktningen för ergonomidesign /Ergonomics and Design / Mflpb Studieinriktningen för flygplansbyggnad /Aircraft Design/ Mmeka Studieinriktningen för mekatronik /Mecatronics/ Mindi Individuell inriktning /Individual specialization/
För teknologer antagna före 1997 gäller studieinriktningarna: Minpr Studieinriktningen för industriell produktion Mdata Studieinriktningen för datateknik Medes Studieinriktningen för ergonomidesign Mkons Studieinriktningen för konstruktionsteknik Mflpb Studieinriktningen för flygplansbyggnad Mflst Studieinriktningen för flygsystemteknik Mindi Individuell inriktning
c1.6 Val av studieinriktning Val av studieinriktning skall ske senast i oktober resp. april. Val av studieinriktning görs på studerandeterminal. Vid individuell inriktning görs ansökan på blankett "Allmän ansökan" och lämnas till utbildningsnämnden. Önskar den studerande senare byta inriktning skall ansökan lämnas till utbildningsnämnden som avgör om plats kan beredas på studieinriktningen.
c1.7 Examensarbete Allmänna bestämmelser om examensarbete återfinns i avsnitt b3. Utan särskilt tillstånd får examensarbete ske inom följande ämnesområden: Industriell ekonomi Logistik och transportsystem Produktionsekonomi Datalogi Mätteknik Miljömätteknik Miljöteknik Elautomatik och datamaskinteknik Reglerteknik Energisystem Fluidmekanisk systemteknik Hållfasthetslära Industriell arbetsvetenskap Konstruktionsmaterial Maskinkonstruktion Mekanisk värmeteori och strömningslära Produktionsteknik Robotik/Autonoma mekaniska system Monteringsteknik Kvalitetsteknik Träteknik Teknisk mekanik Ekonomiska informationssystem Fordonssystem
c1.8 Praktik Allmänna bestämmelser för den praktik som erfordras för avläggande av civilingenjörsexamen, se avsnitt b4. Minst halva praktiken, d v s 6 veckor, skall av samtliga studerande på maskinteknik utföras i befattning som kollektivanställd eller med motsvarande arbetsuppgifter inom näringslivet. Syftet är att den studerande skall få erfarenhet av produktions-, drifts-, underhålls- eller anläggningsarbete i industriell miljö. Återstående praktiktid kan ägnas åt teknisk praktik såsom industriell verksamhet med maskinteknisk inriktning vid rit- och beräkningskontor, planeringsavdelning eller laboratorium. Ytterligare upplysningar om praktiken meddelas skriftligt under höstterminen i årskurs 1.
c1.9 Övrigt För ytterligare information se www-adress avsnitt a3. |