studiehandbok@lith
 

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

 
År: 2016
 
Civilingenjörsprogrammet i design och produktutveckling, 300 hp
/ Design and Product Development /
 
Programmets syfte/vision
En civilingenjör i design och produktutveckling (DPU) från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet skall kunna omsätta tekniska landvinningar till framgångsrika, attraktiva och användbara produkter, tjänster och system. DPU:aren besitter goda kunskaper om hur produkter, tjänster och system skall utformas för att möjliggöra långsiktig social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. En civilingenjör i design och produktutveckling från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har:
  • en stark identitet som teknisk designer och produktutvecklare
  • förmåga att sätta sig in i nya teknik- och produktområden, även utanför design och produktutvecklingsfältet
  • en solid matematisk och teknikvetenskaplig grund, kombinerad med designvetenskaplig bredd och djup
  • ett multidisciplinärt förhållningssätt där syntes av och samverkan mellan kunskap och kompetens från olika områden är centralt för framgångsrik produktframtagning
  • erfarenhet av integrerad utveckling och förverkligande av produkter, tjänster och system
  • god syntesförmåga och goda kunskaper i operativ teknisk design och designerns bidrag i produktframtagningsprocessen
  • ett självständigt och kritiskt förhållningssätt
 
Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från design och produktutvecklingsprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:

Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  • Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
    • beskriva, modellera och lösa problem inom programmets teknikområde med hjälp av matematiska verktyg.
    • planera, analysera och välja metod för att lösa problem av fysikalisk karaktär inom programmets teknikområde.

  • Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
    En DPU-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom maskinteknik, industriell design, produktutveckling, datorteknik, industriell ekonomi, miljöteknik mm. Detta innebär att:
    • DPU-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från ex. mekanik, termodynamik, produktionsteknik, användarinteraktion, resursteori för att beskriva, analysera och utveckla produkter, tjänster och system. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
    • En DPU-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera produkter, tjänster och system med väl valda metoder och verktyg. DPU-ingenjören har kunskaper och färdigheter i algoritmiska metoder och datastrukturer.
    • En DPU-ingenjör har kunskaper i såväl kvalitativ som kvantitativ design- och produktutvecklingsmetodik.
    • En DPU-ingenjör kan utifrån ovanstående kunskaper beskriva, strukturera, abstrahera, modellera och lösa problem inom design- och produktutvecklingsområdet.



  • Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen.
    En DPU-ingenjör kan fördjupa sig inom något eller några av följande masterprofiler:
    • Produktutveckling och teknisk design inom huvudområdet Produktutveckling
    • Konstruktion inom huvudområdet Maskinteknik
    • Management inom huvudområdet Industriell ekonomi
    Masterprofilerna omfattar 36hp varav inkluderande ett obligatoriskt projektarbete på 12hp.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  • Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
    DPU-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och programmets ämnesgrund identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom programmets område. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
  • Experimenterande och kunskapsbildning
    En DPU-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. DPU-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
  • Systemtänkande
    DPU-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
  • Individuella färdigheter och förhållningssätt
    En DPU-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. DPU-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
  • Professionella färdigheter och förhållningssätt
    DPU-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad och professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
  • Att arbeta i grupp
    Studenten ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
  • Att kommunicera
    Studenten ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.
  • Att kommunicera på främmande språk
    Studenten skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav.
  • Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.
    En LiTH-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En LiTH-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
  • Företags- och affärsmässiga villkor
    En LiTH-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.
  • Att planera system
    LiTH-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
  • Att utveckla system
    LiTH-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner/system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. LiTH-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
  • Att realisera system
    En LiTH-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
  • Att ta i drift och använda
    En LiTH-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.
 
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6.
 
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv.
 
Programmets innehåll
Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de två första terminerna, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs.

Under termin 7-9 skall samtliga studerande följa en valfri masterprofil om minst 60 hp vid ett valfritt forskningsområde.

 
Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
  • Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
  • För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
 
Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:
  • IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
  • IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
  • ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
  • IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
  • MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
  • IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
  • ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se
För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.
 
Examensarbete
Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för design och produktutveckling är:
  • industriell ekonomi
  • maskinteknik
  • produktutveckling

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområde kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

 
Examenskrav
För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i design- och produktutveckling, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:
  • kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser samt valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås.
  • specialisering om minst 60 hp inom samma masterprofil (inkl. projektkurs)
  • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
    • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
    • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
  • kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
  • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.
 

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet


Informationsansvarig: TFK , val@tfk.liu.se