Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan en D-ingenjör i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.

• Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
  
  Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen:
  En D-ingenjör har en bred matematisk bas baserad på både kontinuerlig och diskret matematik med inslag av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering samt grundläggande kunskaper i elektromagnetism och mekanik. D-ingenjören kan använda matematiken som verktyg för att beräkna, strukturera, abstrahera och modellera problem inom datateknik.
  
  Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen:
  En D-ingenjör skall behärska teknikvetenskapliga kunskaper baserat på datavetenskap (computer science) och elektroteknik (electrical engineering) omfattande programvara, hårdvara och kommunikation. D-ingenjören kan utveckla och utvärdera produkter som innehåller programmerbara komponenter i inbyggda system.
  
  Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen:
  En D-ingenjör har fördjupade kunskaper inom datateknik, elektroteknik, informationsteknologi eller medicinsk teknik och har i huvudområdet tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.
  
  
• Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
  
  Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning:
  D-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och den tekniska kunskapen identifiera, formulera och modellera komplexa datatekniska problem. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
  
  Experimenterande och kunskapsbildning:
  En D-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experimentell implementering av programvara och datorkonstruktion. Detta innefattar att formulera abstrakta modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat samt redovisa resultatet. D-ingenjören har även förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området.
  
  Systemtänkande:
  D-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla datatekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
  
  Individuella färdigheter och förhållningssätt:
  En D-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. D-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
  
  Professionella färdigheter och förhållningssätt:
  D-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.
  
• Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera
  
  Att arbeta i grupp:
  Studenten ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupp-projekt är D-ingenjören förberedd att agera i olika grupproller och efter viss yrkeserfarenhet framförallt växa i projektledarrollen eller andra ansvarsfyllda roller. D-ingenjören har även en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.
  
  Att kommunicera:
  En D-ingenjör har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift.
  
  Att kommunicera på främmande språk:
  Studenten skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.
  
  
• Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav
  
  Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling:
  En D-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.
  
  Företags- och affärsmässiga villkor:
  En D-ingenjör har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.
  
  Att planera system:
  D-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
  
  Att utveckla system:
  En D-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. D-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
  
  Att realisera system:
  En D-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
  
  Att ta i drift och använda system:
  D-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.

Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Speciellt genomförs tre obligatoriska större grupprojekt (5-7 deltagare/projektgrupp), ett projekt första terminen för att ge perspektiv på ämnesområdet med en avslutande konferens, under årskurs tre ett projekt för att konstruera en mikrodatorbaserad apparat och i slutet av utbildningen ett projekt för utveckling av en programvaruorienterad tillämpning. I dessa kurser, och även i andra kurser, utvecklas dels den kommunikativa förmågan genom både muntliga presentationer och skriftliga tekniska rapporter, dels förmågan att arbeta i grupp.

Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och kommer därför att ges på engelska.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen från D-programmet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra får ej ingå i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valfri kurs.

En profil består av ett antal profilkurser samt ett regelverk för profilen och hur val av dess profilkurserna skall göras. En profil påbörjas vanligen termin 7. För varje profil utses en profilansvarig. Uppfyller man kraven för en profil anges denna profil i examensbeviset för civilingenjörsexamen.

Profilkurser kommer i möjligaste mån att i programplanen placeras se att profilkurserna kan läsas i lämplig ordning och placeras i olika schemablock för att undvika schemakollisioner.

• ett teknikblock med lika omfattning av datavetenskap (computer science) och elektroteknik (electrical engineering). Kurserna i datavetenskap skall ge en förståelse av olika modeller för programmering, datastrukturer och algoritmer, användbarhet med människa-dator-interaktion, operativsystem och programutvecklingsmetodik. Kurserna i elektroteknik skall ge en grund i elektronik, en djupare förståelse av hur datorn och dess komponenter är konstruerade samt grunderna i signalbehandling och reglerteknik.
• ett matematikblock bestående av kontinuerlig matematik med analys, linjär algebra och transformer, diskret matematik och logik samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering.
• naturvetenskapliga kurser som ger grunderna i mekanik och elektromagnetism.

I programplanen för programmet framgår för varje år de kurser, som planeras att ges, och i vilken programtermin den är placerad i och dess tidsmässiga placering under året.

Varje kurs beskrivs i en kursplan där bland annat kursens mål och innehåll är beskrivet och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen. I kursplanen anges kursen nivå, grundläggande nivåer; G1, G2 eller avancerad nivå A samt det huvudområde kursen tillhör.

• För tillträde till kandidatprojektkursen på programmet skall den studerande senast den 1 oktober föregående termin kunna uppvisa minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). För resp. kandidatprojektkurs kan dessutom i kursplanen anges specifika ämneskurser från programtermin 1-4 som skall vara slutförda. För detaljer, se regelverk.
• För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.

Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning.

Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler anges varje år i programplanen.

Tillåtna huvudområden för den masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen från programmet är Datateknik, Elektroteknik, Informationsteknologi och Medicinsk teknik.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300hp uppnås. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet.
• examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

När kraven för civilingenjörsexamen i datateknik är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i datateknik och Teknologie master i Datateknik, Elektroteknik, Informationsteknologi eller Medicinsk teknik.
Särskilda kurskrav

För antagna 2009 eller senare gäller även nedanstående krav på kurser:

För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  skall minst en av kurserna i följande kurslista vara avklarad och godkänd;
  • TKMJ24 Miljöteknik
  • TKMJ15 Miljömanagement
  • TGTU01 Teknik och etik
  • TGTU49 Teknikhistoria
  • TDDD50 Grön IT
  • TDDD68 Energisnåla nätverk
  • TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter

För antagna 2010 eller senare skall minst en av följande kurser vara avklarad med godkänt resultat:

• TANA09 Datatekniska beräkningar
• TANA21 Beräkningsmatematik

Från och med 2014 ingår obligatoriskt kandidatprojekt under termin 6