studiehandbok@lith | ||
År: 2013 | ||||||||||||||||
Högskoleingenjörsutbildning i byggnadsteknik, 180 hp | ||||||||||||||||
/ Civil Engineering / | ||||||||||||||||
Programmets syfte/vision
Programmet ska karakteriseras av kunskap som vilar på matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom det valda teknikområdet. En tydlig progression präglar programmet. Detta innebär att man ska kunna modellera, simulera och utvärdera och kunna utforma produkter, processer och system. Programmet ska på detta sätt bli industriellt relevant. Efter examen från programmet utmärks ingenjörerna av att de kan arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som lagarbetare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande kunna utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle. Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning. | ||||||||||||||||
Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en högskoleingenjör ha följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt: Teknisk kunskap och ingenjörstänkande (Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper)
Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
Identifiering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och villkor
| ||||||||||||||||
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6. | ||||||||||||||||
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv. | ||||||||||||||||
Programmets organisation
Samtliga högskoleingenjörsprogram vid LiTH innehåller minst 24 hp matematik och är utformade så att även kraven för teknologie kandidatexamen uppfylls. Programmet består av obligatoriska och valbara kurser. Programmet avslutas med ett examensarbete, omfattande 16 högskolepoäng, som presenteras och försvaras vid ett förannonserat seminarium. I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska (o) eller valbara (v) för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för skilda studerandegrupper inom utbildningen utgör valbara alternativ. För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation. Kurser kan innehålla moment som medför kostnader för studenten. | ||||||||||||||||
Programmets innehåll
I början av programmet läses grundläggande kurser i matematik och programspecifika ämnen. Under första året ingår hur en kommun planeras, ett område bebyggs och mätningar utförs för att sätta ut byggnader. I ämnet byggteknik behandlas hur byggnader utformas för att uppfylla krav på fukt, buller och energiförluster. I ämnet byggmekanik och hållfasthetslära som ges under våren det första året behandlas beräkning av moment, snittkrafter, deformationer och spänningar i konstruktioner. Kunskaperna i kursen byggmekanik och hållfasthetslära utnyttjas under andra året i konstruktionskurser till att dimensionera konstruktioner, så att de kan bära upp förekommande laster. Andra året behandlar även hur markförhållanden klarläggs, regnvatten och avlopp hanteras och gator och vägar projekteras. Tredje året innehåller installationsteknik, produktionsteknik, organisation, juridik, kostnadsberäkningar, datorstödd byggprojektering, bygglogistik, drift och underhåll, visualisering och styrning, av byggprojekt. Programmet erbjuder också breddning inom ämnen som miljö, ekonomi och juridik. | ||||||||||||||||
Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För att studenten skall kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
| ||||||||||||||||
Examensarbete
Examensarbetet avser att visa, huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift och omfattar 16 hp, vilket motsvarar en tid av ca 11 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid två ytterligare presentationer av examensarbeten samt upprättande av reflektionsdokument skall också genomföras
| ||||||||||||||||
Examenskrav
För att erhålla högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik (och för att uppfylla kraven för teknologie kandidatexamen enligt fakultetsstyrelsens beslut inom valt huvudområde) skall studenten med godkänt resultat ha genomfört följande moment:
För studier utomlands inom tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden. Examensbenämningar är Högskoleingenjör i byggnadsteknik och Teknologie kandidat i byggteknik. | ||||||||||||||||
|