Dessa kunskaper kan exempelvis bidra till att modifiera och optimera bioprocesser, centrala inom läkemedels-, livsmedels- eller energisektorn, eller till att utveckla nya biomaterial för medicinsk behandling eller diagnostik. Exempel är framställning av rekombinanta tillväxtfaktorer, implantat och odlad hud för brännskadevård. Bioteknik är också en förutsättning för att samhälleligt nyttiggöra information om olika växt- och djurarters genetiska uppsättningar. Med bioteknikens hjälp kan mer specifika, effektiva och verkningsfulla biologiskt baserade produkter framställas. Bioteknik ger goda möjligheter till en bättre resurshushållning och hållbar utveckling.

Civilingenjörsutbildningen i teknisk biologi syftar till att ge studenterna de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för deltagande i planering, produktion och utveckling av bioteknisk verksamhet i vid bemärkelse - från idéformulering, konstruktion och tillverkning till drift, utvärdering och underhåll av sådana produkter och system.

Utbildningen förbereder också för andra sektorer av samhällslivet där kunskaper inom bioteknik är av betydelse såsom utbildning, samhällsplanering, vård och hälsa, samt forskning.

Mot bakgrund av den snabba globaliseringen och kunskapsutvecklingen inom framför allt biologi och kemi expanderar de biotekniska tillämpningarna snabbt. Utbildningsprogrammet ska följaktligen svara mot såväl nationella som internationella behov inom området, framför allt från industri och universitet men också samhället i övrigt. Utbildningen avser att ge förståelse för och insikt i de tekniska utmaningar och möjligheter som uppstår i områdena mellan biologi, kemi, medicin, fysik, datateknik och matematik. Visionen är att:

• TB-ingenjörer ska återfinnas i ledande positioner i samhället.
• studenter som utexaminerats från TB-programmet ska vara de mest attraktiva bioteknikingenjörerna såväl nationellt som internationellt.
• TB-ingenjörer skall bidra på ett positivt sätt till samhällsutvecklingen i stort, och särskilt inom den biotekniska intressesfären.

• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  TB-ingenjören kan:
  • beskriva, modellera och lösa problem inom programmets teknikområde med hjälp av matematiska verktyg.
  • planera, analysera och välja metod för att lösa problem av fysikalisk karaktär inom programmets teknikområde.
  • utnyttja kemiska reaktioner i tekniksammanhang, t ex för att utveckla produkter med specifika egenskaper (biomaterial, läkemedel mm).
  • planera, analysera och välja metod för att lösa problem av biologisk/medicinsk karaktär inom programmets teknikområde.
  
  
• Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  TB-ingenjören kan inom:
  Datateknik:
  
  • metodiskt lösa programmeringsrelaterade problem.
  Systemteknik
  
  • inom delområdena elektronik, reglerteknik och signal- och bildbehandling teoretiskt förklara och praktiskt utnyttja relevanta tekniker huvudsakligen inom bioteknikområdet.
  Kemiteknik
  • analysera och tillämpa kemikunskaper på komplexa fysikaliska processer.
  Mätteknik
  • utnyttja mätmetoder i komplexa system, t ex i molekylärbiologiska eller cellbiologiska system.
• Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen.
  TB-ingenjören kan analysera och värdera tekniska lösningar inom sin teknikprofilering:
  • Genteknik
  • Biologisk produktion
  • Biomaterial och sensorteknologi
  • Teknisk biomedicin

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  TB-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och fysik, kemi, biologi och bioteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom bioteknik. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
• Experimenterande och kunskapsbildning
  En TB-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. TB-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
  
• Systemtänkande
  TB-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.
  
• Individuella färdigheter och förhållningssätt
  En TB-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. TB-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
• Professionella färdigheter och förhållningssätt
  TB-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

• Att arbeta i grupp
  TB-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
• Att kommunicera
  TB-ingenjören ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.
• Att kommunicera på främmande språk
  TB-ingenjören skall kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt på engelska.

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologisk hållbar utveckling
  En TB-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En TB-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
• Företags- och affärsmässiga villkor
  En TB-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.
• Att planera system
  TB-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravställa system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot specificerade krav.
  
• Att utveckla system
  TB-ingenjören har inom sitt bioteknikområdet generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. TB-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
  
• Att realisera system
  En TB-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
  
• Att ta i drift och använda
  En TB-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade biotekniska system.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Även noteringen o/v kan förekomma och innebär att man någon av ett antal kurser ska väljas. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen. I examen får en individuell projektkurs omfattande max 6 hp inräknas.

Undervisningen kan vara problem- och projektbaserad, innehålla moment av skriftlig framställning, litteratursökning och litteraturstudier. Utöver dessa undervisningsformer kan utbildningen också bedrivas i grupper med handledning. I utbildningen ingår även flera laborativa kurser, inklusive datorlaborationer. Kurser kan ges på engelska och kurslitteraturen är ofta på engelska.

Under de två avslutande åren sker ytterligare fördjupning inom vald profilering. Ämneskunskaperna fördjupas och kompletteras med mer tillämpade kurser inom främst matematik och bioteknikområdet.

I utbildningen ingår projektkurser där studenterna får tillämpa teoretiska kunskaper på ett professionellt sätt, samt att det även ingår skriftlig och muntlig kommunikation på svenska och engelska. Även moment av gruppdynamik och styrning och ledning av projekt ingår i dessa.

• För tillträde till kandidatprojektkursen på programmet skall den studerande senast den 1 oktober termin 5 ha minst 90 hp godkänt från programplanens kurser under termin 1 – 4 (frivilliga kurser räknas ej in), samt ha slutfört eventuella specifika ämneskurser som anges i kursplanen för aktuell kandidatprojektkurs. För detaljer, se regelverk.
• För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första sex terminer. För uppflyttning till termin 7 kan alltså 30 hp återstå. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell studieplan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
• För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 högskolepoäng inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser i termin 1 till och med 6 är avslutade samt 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet.

• Industriell bioteknik och produktion/Industrial Biotechnology and Production
• Sensorer och material i biomedicin/Devices and Materials in Biomedicine

Det finns även möjlighet att läsa kurser utifrån en individuell masterprofil. Individuell masterprofil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnd efter ansökan. Observera att en individuell masterprofil ska ha en annorlunda inriktning än de ordinarie profilerna. Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.

Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Detta gäller även forskningsförberedande kurser på Hälsouniversitetet. Forskarutbildningskurser och forskningsförberedande kurser kan räknas med i civilingenjörsexamen efter ansökan till programnämnden, dock får endast en individuell projektkurs omfattandes 6 hp inräknas i examen.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområde kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

Utöver vad som står i regelverket samt i kursplanen för examensarbetet bör en processanalys inkluderas i examensarbetsrapporten. Examensarbetet utgör det avslutande momentet på utbildningen och genomförs under termin 10.

För tillträde till examensarbete, se Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs.

• kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser kompletterat med valbara kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. I de obligatoriska kurserna ingår även att välja en extra matematikkurs ur utbudet markerade o/v i programplanen. Efter särskilt beslut av programnämnden kan andra kurser inräknas.
• kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
• följt programplanen för en masterprofil alternativt följt en godkänd individuell masterprofil.
• kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik.

När kraven för civilingenjörsexamen i teknisk biologi är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom relevant huvudområde uppfyllda och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i teknisk biologi och Teknologie master i huvudområdet.

Uppfylls kraven för en profil anges detta i examensbeviset.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall tas av programnämnden.

För studier inom LiTHs utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande ovan specificerad nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, men kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Särskilda kurskrav för individuell profil
I en individuell profil skall följande programobligatoriska kurser ingå:

• CDIO-projektkurs, minst 6 hp
• Entreprenörskap och start av nya verksamheter
• Försöksplanering och biostatistik