studiehandbok@lith   Länk till universitetets hemsida
 

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

Sök

 Länk till universitetets hemsida
 
År: 2010
 
Kandidatutbildning i fysik och nanovetenskap, 180 hp
/ Physics and Nanotechnology /
 
Programmets syfte/vision
Kandidatprogrammet i fysik och nanovetenskap syftar till att ge studenterna de grundläggande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för yrkesverksamhet inom fysikområdet eller för studier i fysik på avancerad nivå. Utbildningsprogrammet svarar mot framförallt nationella men även internationella behov inom fysikområdet, samt behov från universitet, näringsliv och samhället i övrigt. Utbildningen bygger på fokusering i ämnesområdet fysik som sedan ska utgöra basen för fortsatt verksamhet inom detta område.

Studenter från kandidatprogrammet i fysik och nanovetenskap ska:

  • ha genomgått en attraktiv fysikutbildning
  • ska vara väl förberedda för fortsatta studier på avancerad nivå men också fungera väl på arbetsmarknaden såväl nationellt som internationellt
  • vara väl förberedda för naturvetenskaplig och matematisk kommunikation med skilda målgrupper
  • kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället.
 
Programmål
Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
Studenter från programmet ska ha en grundläggande förståelse för de centrala begreppen inom ämnesområdet fysik. Fokus ligger på frågeställningar inom fysikområdet där den utexaminerade ska kunna visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar. De utexaminerade ska även ha viss kännedom om aktuell forskning inom delar av området. Utöver de mer generella målen ska en utexaminerad student från programmet har tillgodogjort sig:
  • en grundläggande förståelse för de centrala begreppen inom klassisk och modern fysik
  • en förmåga att använda matematiska modeller för att och kunna strukturera, formulera och lösa problem inom fysikområdet
  • en förmåga att använda teoretiska modeller och metoder för att beskriva fysikaliska företeelser,
  • en förmåga att använda metoder för fysikaliska experiment.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

  • Studenter från programmet ska besitta de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt kunna kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer relaterade till ämnet.
  • Studenter från programmet ska även ha en förmåga att ta initiativ och vid behov tillägna sig ny kunskap. De utexaminerade ska ha förmåga att ta ansvar för sin egen roll i sitt arbete eller under sina fortsatta studier med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Dessutom ska de kunna göra relevanta bedömningar inom sitt område med hänsyn tagen till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

  • Studenter från programmet ska kunna samverka med andra personer. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. De utexaminerade kan även kunna initiera, planera, och utvärdera ett grupparbete.
  • Studenter från programmet ska ha goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera information, problem och lösningar på ett strukturerat sätt, med relevanta tekniska hjälpmedel, i såväl tal som skrift.

Planering, utveckling, och realisering av forsknings- och utvecklingsprojekt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga behov och krav
Studenter från programmet ska ha kännedom om naturvetarens och naturvetenskapens roll i samhället både ur ett historiskt och aktuellt perspektiv. Speciellt ska den utexaminerade ha kännedom om naturvetenskapens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Studenter från programmet ska vidare vara introducerande i hur ett forskningsprojekt planeras, genomförs och redovisas.

 
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6.
 
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv.
 
Programmets organisation
Kandidatprogrammet i fysik och nanovetenskap omfattar tre års studier och ger en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Under de två första åren är de flesta kurserna obligatoriska medan ett antal valbara kurser erbjuds under tredje året. Obligatoriska och valbara kurser framgår av programmets programplan. Undervisningen är upplagd så att man normalt läser högst tre kurser parallellt. De flesta fysikkurserna är organiserade så att innehållet behandlas vid föreläsningar och lektioner. Flertalet fysikkurser innehåller omfattande laborationsarbeten som skall redovisas muntligt och/eller skriftligt. Deltagandet i föreläsningar/lektioner och räkneövningar är i de flesta fall frivilligt medan laborationer, laborationsgenomgångar och anordnade seminarier är obligatoriska. Kurslitteraturen är ofta på engelska. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp.
 
Programmets innehåll
Inom kandidatprogrammet i fysik och nanovetenskap läses kurser inom såväl klassiska som modern fysik. Den klassiska fysikens olika grenar omfattar mekanik, elektromagnetism och termodynamik vilka behandlas i ett flertal kurser. Den moderna fysiken, dvs den fysik som utvecklats efter år 1900, introduceras. En viktig bas för alla fysikstudier är goda matematikkunskaper. I kandidatprogrammet läses grundläggande kurser i matematisk analys, linjär algebra och vektoranalys. Dessutom läser studenterna på programmet kurser i sannolikhetslära och statistik, transformteori och numeriska metoder.

Ett antal kurser behandlar också de naturvetenskapliga och kommunikativa aspekterna. I dessa kurser ingår moment som vetenskaplig metodik, kritisk tänkande, problemlösningsstrategier, muntlig och skriftlig kommunikation, presentationsteknik, informationssökning och kvalitetskontroll. Vissa kurser är avsedda för att ge en tekniska breddning för att den examinerade studentens anställningsbarhet. I detta sammanhang ingår de redan nämnda statistik- och projektkurserna tillsammans med kurser i elektronik, mätteknik och programmering.

Under det tredje året kan studenten profilera sig genom de valbara kurserna samt genom ett självständigt arbete (examensarbete). Det finns här möjlighet att få en bra grund för vidare fysikstudier på avancerad nivå eller för att specialisera sig inför ett jobb redan efter kandidatexamen.

 
Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För att studenten skall kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:
  • Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade.
De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna fullföljas.
 
Examenskrav
Programmet leder till naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik, 180 hp, översatt till "Bachelor of Science (3 years) with a major in Physics".

Examenskraven är:

  • godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
  • godkänt resultat på valbara kurser så att kravet på 180 hp uppnås
  • 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav 15 hp på G2-nivå samt examensarbete på G2-nivå
  • examensarbete omfattande minst 15 hp på G2-nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
En kurs som innehållsmässigt överlappar en annan kurs kan inte räknas med i examen.
 

Linköpings tekniska högskola
Länk till sidans topp


Informationsansvarig: TFK , val@tfk.liu.se